Kommunerna riskerar att bli nästa finansiella bubbla !

Vad Grekland, Irland och Portugal är för EU
– är kommunerna för Sverige.
Men när kommunerna missköter sin ekonomi ringer inga varningsklockor, skriver Hans Jensevik, Svensk Kommunrating.

Kommunsektorn i Sverige belastas av samma typ av mekanismer som sedan årtionden finns inom EU, och särskilt sedan ­valuta­unionen infördes.

Problemet kan sammanfattas med att de svenska kommunerna liknar de lånesökande nationerna i Europa. Samma beteenden finns hos politikerna här som där eftersom många lånesökande nationer saknar sunt ekonomiskt handlande. De som har spelat moralisk hasard synes tillhöra vinnarna. De skötsamma får betala och pengarna går till annat än välfärd. (Hela artikeln i DI).

Relaterat:

• Skattechock-om vi fortsätter i samma hjulspår !
• Är välfärden intecknad ?

//Elfyma+

Sverige halkar ner i välståndsligan

Ekonomi: Sverige har halkat ner från en tredjeplats i fjol till en sjätte i en välståndstabell som tankesmedjan Legatum Institute räknat fram.

På toppen tronar Norge, femma i fjol. Tvåa är Danmark, förra årets fyra. Tredjeplatsen innehar tabellettan 2009, Finland.

Rangordningen visar att ekonomisk tillväxt inte räcker för att säkra ett vällyckat samhälle, säger Storbritanniens tidigare näringsministern Peter Mandelson – demokrati och frihet krävs också. (Läs mer)

En annan förklaring är att fler lever på bidrag.
Det är framförallt unga som ännu inte hunnit få något arbete och invandrare som precis anlänt till Sverige som hänvisas till ett få ekonomiskt bistånd, trots att de egentligen inte har några sociala problem enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL

– Det är de andra systemen som inte täcker upp för nya som ännu inte kommit in i arbetslivet och som inte får A-kassa och sjukpenning och nyanlända svenskar. För dem är socialbidraget det enda som finns kvar. De har inte kommit in i systemet ännu, säger Leif Klingensjö som är utredare på avdelningen för lärande och arbetsmarknad på SKL.

55 procent av dem som har ekonomiskt bistånd från socialförvaltningen borde få pengarna från annat håll enligt SKL. Totalt kostar detta kommunerna mellan 3 och 4 miljarder kronor varje år enligt Leif Klingensjö.

– I tider med satsning på skolan och äldreomsorg så drabbar detta kommunernas ekonomi, säger han.

Siffrorna i undersökningen bygger på statistik från SCB under perioden 1 januari till 30 maj 2010. Under de fem månaderna fick 169.400 vuxna svenskar ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades för socialbidrag. Fler än 100.000 av dessa har ekonomiskt bistånd under en längre period än tio månader.

SKL förordar en ny myndighet som ska ersätta Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunernas ekonomiska bistånd, arbetsmarknads- och flyktingverksamhet. (Läs mer)

Kommentar:
SKL vill ”lösa” kommunernas problem genom att bokföra kostnaderna på ett annat skattefinansierat konto.
Vore det inte bättre att angripa orsakerna till det ökade bidragsberoendet ?
T ex satsningar mot ungdomsarbetslöshet och på minskad bidragsinvandring.
Eller är det så att Regering och Riksdag inte går att påverka i dessa frågor ?

Relaterat:Våra bästa ungdomar flyr till Norge !

Sveriges Statsskuld är 1113776262659 SEK (1113 miljarder)

//Elfyma+

Är välfärden intecknad ?

Uppdaterat 25/3-10

Statsskulden
Greklands-frossan kan vara en föraning om vad som komma skall. Västerländska politiker har i tysthet skjutit framför sig ett gigantiskt skuldberg som de låtsas inte finns (SvD)...
”Ofinansierade underskott hotar att ”kullkasta det ekonomiska fundamentet för hela Europa” – också i Sverige, skriver krisekonomen Jagadeesh Gokhale på Realtid.
JG säger: ”Summan av ofinansierade framtida åtaganden växer. Hit räknas allt som kommer att sluta som statsskuld om vi inte finansierar det med sänkta utgifter, höjda skatter eller lån. Hittills handlar det om fyra gånger så mycket pengar som vi drar in på ett år. Det gäller för EU i genomsnitt – och det gäller för Sverige”. Vi skulle alltså redan ha behövt spara undan fyra gånger bruttonationalprodukten, Bnp, för att vara ikapp.
Riksgälden bedömer att Sveriges statsskuld var 39 procent av Bnp vid utgången av 2009, men de samlade åtaganden som riskerar att sluta som statsskuld i framtiden var över 400 procent.
Bnp har sjunkit under senare år samtidigt som dessa ofinansierade framtida åtaganden stigit stadigt”.

Statsskulden är ca 1110 808 Mkr +plus lånegarantier på
ca 304 000 Mkr. Och när Regeringen vill vara ”generös” ökar statsskulden ytterligare. Skulden blir inte mindre av att andra länder har det värre. Möjligheterna att få draghjälp utifrån minskar istället.
Sverige får nu kritik för sitt höga budgetunderskott av EU-kommissionen. Underskottet landar på 3,4 procent mot tillåtna 3 procent (E24).

Regionala skulder
Många Landsting och Kommuner är konkursmässiga men håller skenet upp genom att trixa med bokföringen. Vanligast är att pensionsskulder före 1998 inte tas upp i räkenskaperna. Det handlar om ca 250miljarder kr i oredovisade pensionsskulder (KPA-2004-12-31). Trixandet bryter inte mot den kommunala redovisningslagen, men de lever inte upp till kraven på god redovisningssed (SCB,Välfärd).

Utdrag från en kommunal årsredovisning
”Soliditeten beskriver kommunens långsiktiga betalningsberedskap, ju högre soliditet desto högre ekonomiskt handlingsutrymme.Soliditeten ska vara minst 60 %. Nyckeltalet definieras som eget kapital i förhållande till totala tillgångar, d v s hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Utfallet de senaste fem åren har varierat mellan 64 och 71 %. Jämfört med andra kommuner är det en hög soliditet som pekar på att kommunen har ett stort ekonomiskt handlingsutrymme”.

Det låter väldigt bra, men sanningen är att soliditeten i kommunen aldrig varit högre än 17% under de senaste 8 åren, om den oredovisade pensionsskulden räknas in. Dvs det finns inget utrymme för skrytbyggen och röstfiskande utfästelser. Det är lika illa, om inte värre inom många Landsting. Skräckexemplet Dalarna har en soliditet på minus 163% ! (KPA-2004-12-31).
Rikaste kommun är Solna (plus 62%), fattigaste Laxå (-94%) . Den som vill ha färskare statistik kan gå in på SCB och markera Region, Soliditet enl. balansräkning/Soliditet inkl.pensionåtagande, samt önskade År.

Det som göms i snö kommer upp i tö !
Oredovisade +redovisade pensionsåtaganden (från 1998) kommer att belasta budgeten för den löpande verksamheten vare sig pensionsskulden redovisas eller ej i balansräkningen. Det blir följaktligen mindre pengar kvar till vård, skola, omsorg, sjukvård och andra samhällsfunktioner.
Framtiden blir i praktiken intecknad och vi är inte så rika som vi vill tro. Det blir en obehaglig överraskning för kommuninvånare och blivande politiker när de konfronteras med det dolda skuldberget. Vi borde se om vårt eget hus i stället för att vara världsmästare i ”godhet”.

25/3-10: SCB hittat fel i siffrorna för det kommunala skatteutjämningssystemet. Ett överskott i kommunernas finansiella sparande på 2,4 miljarder kronor skulle vara ett underskott på 2,2 miljarder (Källa:DN)

//Elfyma+

Tidigare inlägg
Mörkt även för de sjuka i de korrektas Sverige