Oberoende brittisk politisk rapport sänder kalla kårar genom det politiska etablissemanget (Realtid 8/4 2008).
Uppdaterat 1/12-10
Storbritannien har liksom Sverige generöst öppnat sina gränser för invandrare.
Utöver den moraliska principen om en generös invandrarpolitik har budskapet till väljarkåren om invandringens nationalekonomiska fördelar i mångt och mycket varit desamma i de två länderna.
Rapporten som det ekonomiska utskottet i överhuset lagt fram på egen begäran har slagit ner som en bomb i det politiska etablissemanget, och kraftigt påverkat debatten.
Efter åtta månaders arbete, intervjuer med ett sjuttiotal organisationer och djupdykningar i all tillgänglig statistik kom de väl så kvalificerade lorderna – bland annat två före detta finansministrar, en före detta riksbankschef – fram till att immigrationen inte haft någon som helst positiv inverkan på ekonomin och att regeringens slutsatser byggde på ovederhäftig och vinklad statistik.
Labour-regeringens hållning att immigrationen medfört ökade vinster för den brittiska ekonomin, i storleksordningen sex miljarder pund per år, ifrågasätts starkt av rapporten. Läs mer
Rapporten om att invandringen i landet kostar mer än den smakar, har splittrat det politiska etablissemanget även i Sverige.
-Men sådana uträkningar är nödvändiga”, menar den svenska samhällsdebattören och statsvetaren Stig-Björn Ljunggren (S).
-Man måste kunna räkna på det som allt annat. Det var ju nyligen ett fall i Bromölla där man föreslog att man skulle räkna på vad invandringen skulle kosta för kommunen och det tycker jag är helt rimligt”.
-De politiska partierna i Sverige har ju länge försökt att undvika att tala om de här frågorna. Men när man dämpar då kommer känslorna som folk har tryckt ner – för att de vill vara väluppfostrade – finns ändå där” sade han till Realtid april-2008. (Under valrörelsen lät det annorlunda).
Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Växjö universitet har forskat om invandringens kostnader i Sverige.
Sedan sjuttiotalet har han forskat om invandrarnas ställning på arbetsmarknaden, hur den har förändrats över tid, samt hur den offentliga sektorn har fördelat kostnaden mellan infödda och invandrare.
-På 60- och 70-talet hade invandrarna en gynnsam ålderssammansättning, gick ut på arbetsmarknaden omedelbart och bidrog starkt bidrag till skatteunderlaget”. ”Detta samtidigt som man inte tog så mycket i anspråk av den offentliga sektorn som den infödda befolkningen”.
Vad som sedan hände från 1980 och framåt är att invandrarnas sysselsättningsläge har försämrats. -Den höga arbetslösheten motverkar den gynnsamma ålderssammansättningen bland invandrare”. (Läs mer)
Anm. Bristen på arbetskraft- En myt. 1,5 miljoner människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden (Ekonomiska klubben/Axess TV).
Regeringen räknade inför maktskiftet med att 1,6 miljoner människor befann sig i utanförskap (Expr.)
-Invandringen har blivit en kostnad för de infödda i form av skatter och socialförsäkringsavgifter- mellanskillnaden på årsbasis är
cirka 40 miljarder kronor”. Enl en annan ekonom, Lars Jansson, är kostnaden högre, (ca 267 miljarder).
Jan Ekberg betonar att eftersom invandrare är yngre än infödda så handlar kostnaden snarare om en misslyckad integrationspolitik än immigrationen i sig.
-Skulle man lyckas med att få dem i förvärvsarbete i samma utsträckning som bland infödda skulle trenden vända igen. (Läs mer)
Migrationsminister Tobias Billström säger,
”Debatten bör handla mer om migration som en positiv kraft än vad den kostar samhället”
Kommentar:
Samme professor Ekberg påstod under valrörelsen att förvärvsfrekvensen bland invandrare är åtminstone 30-40 procent redan efter två år, och att det inte fanns någon undanträngningseffekt på arbetsmarknaden (trots att staten betalar 75% av lönekostnaden om invandrare anställs i stället för svenskar (Läs mer).
Dags att se verkligheten som den är
-istället för att hoppas på mirakel
OM det inte vore för alla OM, skulle massinvandringen vara en guldgruva för den svenska ekonomin.
Invandrartäta Södertälje och Malmö skulle tillhöra de rikaste kommunerna – och helsvenska Vellinge och Danderyd skulle vara bidragsberoende.
//Elfyma+