Utbildning lönar sig alltid sägs det, men det gäller inte alla utbildningar och skolor.
Om målet med utbildningen är att få jobb, krävs även kontakter med arbetslivet utanför skolan.
Det räcker inte med att ha stekt några hamburgare på McDonalds.
Var tredje högskoleutbildad saknar kvalificerat jobb upp till ett år efter examen. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv.
Samtidigt uppger varannan student att det brister i samverkan med arbetslivet under utbildningen.
Högst andel som har ett kvalificerat arbete fanns inom medicin och odontologi, 88 procent.
Lägst andel, 62 procent, fanns inom humaniora och teologi. (SvD).
Samtidigt har de offentliga Industritekniska programmen svårt att locka till sig elever.
Humaniora, teologi, arbetslöshet och stora studieskulder lockar desto mer.
Det har nu gått så långt att flera industriföretag tvingas ”återstarta” egna industritekniska utbildningar för att tillgodose behovet av arbetskraft.
Scania har lämnat in en ansökan till Skolinspektionen om tillstånd för att etablera en friskola på gymnasienivå för 500 elever i Södertälje med start höstterminen 2012. Skolan ska drivas i bolagsform tillsammans med AstraZeneca och bolagen inom Telgekoncernen och i nära samarbete med kommunen.
Scania har lång erfarenhet av yrkesförberedande gymnasieutbildning.
Vid Scanias industrigymnasium i Södertälje, grundat 1941, antas årligen närmare ett 50-tal ungdomar till en 3-årig utbildning.
Eleverna får lön under studietiden och garanteras arbete inom Scanias produktion efter genomförd utbildning.(Scania).
Volvokoncernen kommer att lansera ett ettårigt utbildningsprogram inom industriproduktion särskilt riktat mot arbetslösa ungdomar.
Sammanlagt handlar det om en satsning på 450 miljoner kronor under tre år som kommer att ge totalt 1 200 ungdomar chansen till en betald utbildning och en framtid inom produktionsindustrin.
Under utbildningstiden får ungdomarna avtalsenlig lön. (Volvo).
Huruvida erbjudandet kan locka skuldsatta arbetslösa felutbildade journalister,kulturarbetare, teologer och andra ”humanister” återstår att se.
Historien upprepar sig ? I Kina ?
Det fanns fram till början av 70-talet inbyggda verkstadsskolor som drevs av de stora industriföretagen.
Dessa industriförlagda 3-åriga yrkesutbildningar var eftertraktade och industrierna kunde handplocka de bästa eleverna ur varje årskull.
Eleverna var 14-16år och det fanns inga studiebidrag på den tiden. Eleverna arbetade i produktionen och fick en lön motsvarande 20kr/tim i dagens penningvärde.
Det blir 900kr/vecka eftersom arbetsveckan då var 45timmar.
Motsvarande kommula yrkesutbildningar hade låg status och lockade få. Lärarna hade ingen kontakt med näringslivet och var inte uppdaterade med den senaste produktionstekniken.
De som var lite mera framåt passade också på att utbilda sig till ingenjör på sin fritid på någon Teknisk Aftonskola.
De som orkade med den 5 år långa utbildningen befordrades nästan alltid, eller kunde starta en ny karriär utan studieskulder.
Eleverna och lärarna hade ofta mycket god kontakt med arbetslivet- de flesta arbetade inom näringslivet.
Teori och praktik kunde knytas ihop i en och samma person.
Ingenjörerna kallades för ”25-öresingenjörer” av elaka tungor.
Men utan dessa ingenjörer hade inte många broar blivit byggda:
http://www.byggvarlden.se/nyhe…
Utbildningsformen lades ner för 40år sedan i Sverige.
Kina satsar nu stort på denna och andra former av tekniska utbildningar.
Där är ingenjörer och duktiga yrkesarbetare fortfarande hjältar.
Vad ska vi leva av när industrin flyttat ?
Mer om FoU:
Avskaffa studiestödet till hobby-utbildningar och slökurser.
Södertörn sämsta högskolan
//Elfyma+