Varför arbeta när man kan leva på studiebidrag och lån ?

29 oktober, 2015

Regeringen vill höja pensionsåldern för att vi ska arbeta längre upp i åren.

Men höjd pensionsålder räcker inte. Sverige har i dag den näst högsta examensåldern bland OECD-länderna.

Fem års senare inträde på arbetsmarknaden minskar pensionskapitalet kraftigt.

Pensionsgruppen kan därför inte bara titta på en höjd lägsta ålder för uttag av allmän pension, skriver ekonomerna Eva Adolphson och Annika Creutzer i DN.

När P1 igår intervjuade några universitetsstuderande ungdomar så var de inte ett dugg oroliga för sin pension. De litade på att välfärdssystemen tog hand om dem när de blev gamla.

De ville plugga så länge som möjligt för att slippa konfronteras med arbetslivets tuffa villkor och räknade inte med att arbeta förrän de var 35 år. De hade bekymmerslöst tagit sabbatsår, pluggat på komvux och folkhögskola, efter att ha sovit bort lektionerna i grundskolan och gymnasiet.

Det var annorlunda när jag var ung, åtminstone för oss som inte hade lyckan att födas med silversked i munnen i någon universitetsstad.

Vi tvingades försörja oss själva från 15 års ålder genom eget arbete.

Då pluggade man på sin fritid på Hermods, på NKI-skolan, eller på någon av landets tekniska aftonskolor, t ex SSTA.

Då fanns inga studielån/bidrag att få. Allt betalades ur egen ficka.
Och då betalade vi dessutom skatt under studietiden som kunde vara 5år.

Idag kan man på skattebetalarnas bekostnad bedriva rena hobbyutbildningar på våra högskolor och universitet. Utbildningar som kunde bedrivas på egen bekostnad, på fritiden, hos något av bildningsförbunden.

Det märkliga är att ingen forskare har brytt sig om att studera och dokumentera denna tid, som var en storhetstid för svensk industri och vår ekonomi. Lärarna kom från KTH, Chalmers och industrin.

Så när utbildningarna lades ner i början av 70-talet försvann alla spår, som om utbildningarna aldrig existerat (Läs mer).

Kina påminner om hur det var i Sverige under 50-60-talet.

Fick en nostalgikick när SVT för några år sedan visade ett snyftreportage från Kina som skulle visa hur kineska ungdomar utnyttjades inom industrin. Inte för att jag längtar tillbaka till det hårda slitet, utan till tidsandan, till framtidstron som ungdomarna uppvisade och som vi förlorat i Sverige.

Ja, kineserna arbetade hårt – det gjorde vi också.
De bodde trångt i delade rum – det gjorde vi också.
De pluggade till ingenjör på sin fritid – det gjorde vi också.

Skillnaden var att de dessutom skickade pengar till sina gamla föräldrar, eftersom barnen i Kina förväntades försörja sina gamla föräldrar.

I stället för att plocka fram näsduken blev jag mäkta imponerad, om inte rentav skrämd, av kinesernas idoghet och framåtanda.

För hur ska Sverige kunna konkurrera med ett land som utbildar närmare en miljon högmotiverade ingenjörer i stället för att göra som Sverige – producera överåriga överutbildade genuscertifierade teoretiker som inte vågar sig ut på arbetsmarknaden.

Inlägget inspirerades av Patrik Engellaus inlägg om
”motsatta mentaliteter”. (Läs mer).

Mer om utbildning i Sverige.

/Elfyma+


Bidragsjobben konkurrerar ut riktiga jobb

9 januari, 2015

I år får 174 000 personer minst halva lönen betald med skattemedel, har DN räknat ut.

Det är en stor och växande grupp. För om Stefan Löfven ska nå sitt mål om att ha Europas lägsta arbetslöshet är det frestande att uppfinna nya former av lönesubventioner.

På Arbetsförmedlingens digra bidragsmeny finns bl.a

  • nystartsjobb (som sysselsätter drygt 45 000 personer,
    varav hälften är utrikes födda).
  • instegsjobb
  • lönebidrag
  • offentligt skyddad anställning
  • särskilt anställningsstöd
  • förstärkt anställningsstöd
  • trygghetsanställning
  • utvecklingsanställning
  • Fas 3 – där den som sysselsätter en långtidsarbetslös får 5000 kronor i månaden och betalar ingen lön.

Totalt omsätter bidragsjobben ungefär 20 miljarder skattekronor om året.

Det finns oseriösa företagare som sätter i system att anställa personer som kvalificerat sig för ett bidragsjobb. När bidragsperioden löpt ut för en person är det bara att plocka in någon annan med en ny bidragsperiod.

Så ersätts entreprenörsandan med en blankettanda.
Den arbetsgivare som är bäst att orientera sig på Arbetsförmedlingens bidragsmeny gynnas och konkurrensen snedvrids. Den enes bidragsstöd riskerar att bli den andres företagsdöd, skriver Eric Erfors i Expressen.

Lägg därtill att:
”Den som är ny i Sverige kan få etableringsersättning.
Etableringsersättningen är pengar man får när man har en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Om man har barn kan man också få etableringstillägg. Bor man ensam kan man få bostadsersättning”.(Försäkringskassan).

Det finns många sätt att dölja massinvandringens skenande kostnader.
Det här var bara ett axplock ur bidragsdjungeln som byggdes upp under Alliansens 8 år vid makten.

/Elfyma+


Val 2014: Full sysselsättning -en ouppnåelig utopi

11 september, 2014

Jobb-bluffen. Politikerna säger sig jobba för full sysselsättning, men i verkligheten är det ett mål som varken Socialdemokraterna eller Moderaterna vill uppnå.

Uppdrag Granskning avslöjar något som varit okänt för de flesta
– att politikerna ljuger medvetet när de säger sig vilja ha ”full sysselsättning”. (SVT)

Full sysselsättning -bara en valfloskel utan innehåll

Den ”idealiska” arbetslösheten låg tidigare på drygt 2%.
Men det gäller inte längre. Nu anser nationalekonomerna, Reinfeldt och Löven att en arbetslöshet på 6,8% är nationalekonomiskt ”idealiskt”. Men det kommer de aldrig att erkänna offentligt, för det vore politiskt självmord. 6,8% motsvarar 350 000 arbetslösa.

Det handlar om att bibehålla en ”jämviktsarbetslöshet” för att inte arbetarna ska kunna kräva högre löner. Vissa kallar det ”naturlig” arbetslöshet. Arbetarna vill minska arbetslösheten- arbetsgivarna vill öka arbetslösheten för att förbättra sin ställning.

Teorin om ”jämviktsarbetslöshet”, baserad på nobelpristagaren Milton Friedmans forskning, är omstridd men har ändå fått stort genomslag bland nationalekonomer och politiker. Varför det idag krävs högre arbetslöshet än  tidigare för att uppnå jämvikt är det ingen som kan förklara nöjaktigt.

Skillnaden mellan Socialdemokraterna och Alliansen är försumbar.
Sossarna förlorade valet 2006 och 2010 pga den höga arbetslösheten.
Alliansen riskerar att förlora valet 2014 av samma skäl.
Ingen, utom SD, vill begränsa invandringen för att på riktigt minska arbetslösheten.

/Elfyma+


MP:s förslag : Ta dig bara in i Sverige så betalar den svenske skattebetalaren allt för dig.

30 maj, 2014

Svensken skall öppna plånboken ännu mer och gärna dö av innan han själv börjar kosta något. För att finansiera MP extrema massinvandringspolitik.

Finns det inget slut på MP spridande av våra hårt ihop arbetade pengar? Fundera på vad dessa extrimister säger.

”För svårt utsatta och sjuka barn ändras bestämmelsen ”synnerligen ömmande omständigheter” till det bredare ”särskilt ömmande omständigheter”. En mer human bedömning görs för barn när det gäller ”verkställighetshinder”.
Internationella studenter får stanna kvar och söka arbete i sex månader. Det blir lättare för doktorander och arbetskraftsinvandrare att få permanent uppehållstillstånd. Spårbyte från asylsökande till arbetskraftsinvandrare underlättas.
Papperslösa ges nu rätt till vård som inte kan anstå (enligt samma villkor som asylsökande) och papperslösa barn ges rätt till vård på helt lika villkor som andra. Papperslösa barn ges rätt att gå i skola.
Familjeåterförening har blivit lättare. Främlingspass görs nu möjliga att överklaga och familjesplittring motverkas genom att vårdnadshavare med barn i Sverige kan söka uppehållstillstånd från Sverige och slipper återvända till hemlandet för att söka.
Allt detta är viktiga förbättringar, och man kan vara trygg med att Miljöpartiet även under nästa mandatperiod kommer att fortsätta prioritera arbetet för att stärka migranters rättigheter.”

Ingenstans står det hur allt detta skall betalas, det enda vi vet är att facken varnar för att med MP:s extra skatter dör våran industri. Eller rättare sagt det sista av den.

Fackförbund: Stoppa MP:s gröna skatter

”De fackförbund som DN talat med ser behovet av klimatinsatser men varnar för att stora skattehöjningar kan förfela sitt syfte. De påpekar att den tunga industrin i  Sverige konkurrerar med länder som har låga miljökrav. Effekten kan bli att produktionen förläggs till fabriker som släpper ut mer än de svenska.
– Om vi har väldigt mycket högre kostnader så slår vi ihjäl Sveriges konkurrenskraft och då hotas jobben, säger Öhman.
MP vill höja miljöskatterna med cirka 17 miljarder kronor årligen och det mesta riktas mot klimatutsläpp och energi.
Karin Svensson Smith, klimat­ansvarig i MP:s partistyrelse, sticker inte under stol med att klimatskatterna även skulle få kännbara negativa effekter.

Vi är inte naiva, visst kommer det att försvinna arbetstillfällen inom verksamheter som i dag är beroende av fossila bränslen. Men den här omstruktureringen kommer att ske ändå, den påskyndas bara av våra skatter, säger Svensson Smith.”

Vad MP säger är att vi bryr oss inte om den svenske arbetaren. Utan han kan gott betala sin egen väg ut i arbetslösheten. Detta är det partiet som Reinfeldt ”ryggradslöse” har låtit styra migrations politiken för att straffa Svenskarna för att de röstade in SD.

Med MP i styrande position dör Sverige och dess folk.

Varjager


EU OCH SVENSK FÖRETAGSAMHET. Är det så bra? Från Contras nyhetsbrev.

22 maj, 2014

Frihandel är bra för företagsamheten och den ekonomiska utvecklingen. Så den delen av EU har vi mycket att tacka för.

Franska bönders utpressning mot EUs jordbrukspolitik är dock något som man kan önska mycket annat om. Och en hel del av EUs regleringar av företagsamheten är byråkratiskt klåfingriga och destruktivt långtgående.

Så har vi ytterligare en EU-myndighet som särskilt stör verksamhet som kan vara i svenskt intresse. EUs konkurrensmyndighet och konkurrenskommissionären har ett stort inflytande på stora affärer i Europa. Myndigheten har helt andra muskler än det svenska Konkurrensverket och visar dem mycket gärna. I en del fall alltför gärna. När det gäller den europeiska konkurrensmyndigheten finns det flera tillfällen där man direkt motverkat svenska intressen.

År 2001 planerade bankerna SEB och Swedbank att gå ihop. Konkurrensmyndigheten hade tidigare godkänt den rad fusioner som ledde fram till den nordiska storbanken Nordea. Men när två svenska storbanker skulle fusioneras till en bank som fortfarande skulle vara långt mindre än Nordea satte konkurrensmyndigheten upp så hårda krav att parterna beslöt sig för att avstå från den planerade fusionen,. Idag är Nordea en europeisk storbank (balansomnslutning 7,5 biljoner), medan Swedbank och SEB är medelstora banker (balansomslutning på 1,8 respektive 2,5 biljoner kronor) som inte kan vara med om de allra största affärerna annat än som kompletterande partners. Sverige har fått en mindre konkurrenskraftig banksektor än vi kunde ha fått om EU inte lagt sin näsa i blöt.

År 1999 var det på gång en fusion mellan två av Sveriges allra främsta industriföretag, lastbilstillverkarna Volvo och Scania. Bägge är världsledande och framförallt Scania har i decennier varit extremt lönsamt. EUs konkurrensmyndighet förbjöd fusionen med motiveringen att det sammanlagda bolaget skulle bli för dominerande på den svenska marknaden för tunga lastbilar. Fortfarande skulle det sammanslagna bolaget ha en bra bit kvar till den storlek internationellt som Mercedes har. På ingen annan marknad än den svenska skulle de två bli alltför dominerande och vem som helst kan ju räkna ut att om de två hade gått ihop och slagit ihop sina försäljningsorganisationer i Sverige, så hade de i praktiken rullat ut röda mattan för konkurrenter som Mercedes, MAN och Iveco. Efter EUs nej såg Volkswagen sin chans och började köpa på sig aktier i Scania. Wallenbergs investmentbolag Investor orkade inte stå emot och spelade sina kort dåligt. Efter några års försök att behålla en ledande position i Scania gav man upp och sålde sina aktier till Volkswagen. Volkswagen har helt nyligen kunnat lägga under sig hela Scania och kommer nu att samordna verksamheten med MAN. Tyska intressen har kommit över en av Sveriges främsta industriella juveler och det troliga är att tyngdpunkten i den tunga lastbilsverksamheten kommer att förskjutas från Sverige och Scania till det redan tidigare av Volkswagen kontrollerade tyska MAN. Vad som kunnat bli en sällsynt stark svensk industrigrupp väl i klass med Mercedes, blir nu ett halvstort Volvo och en svensk filial till Volkswagen. EUs konkurrensmyndighet har ryckt undan viktiga utvecklingsmöjligheter för svensk industri.

Däremot tycks konkurrensmyndigheten inte vara särskilt intresserade att agera när världens största läkemedelsföretag Pfizer vill köpa brittisk-svenska AstraZeneca. Pfizer blev världsstörst genom att 2003 köpa svenska Pharmacia, som sedan dess lagt ner nästan all forskning i Sverige och även det mesta av tillverkningen. Pfizer sysselsätter idag 500 personer i Sverige mot 5000 för tio år sedan. Pfizer är ett amerikanskt bolag och har som främsta motiv för fusionen sagt att man vill flytta bolaget till Storbritannien där bolagsskatten är lägre än i USA. För att få igenom det förhandlar man om åtaganden gentemot de brittiska myndigheterna för AstraZeneca – men säger inte ett ord om den svenska verksamheten (som bara har en av tre stora forskningsenheter kvar och som sysselsätter 6000 personer). EUs konkurrensmyndigheter har inte sagt ett knyst.

Det finns mycket nytta Sverige kan ha av EU, men inom konkurrenspolitiken händer det alltför ofta att EU direkt motarbetar svenska intressen. Däremot tillvaratar man gärna intressen från de stora länderna, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien.


Politiskt sönderfall, är det vad som väntar EU? När även Nedeländerna vill nationalisera mer.

5 augusti, 2013

Samarbetet syftar till att skapa ett allt fastare förbund mellan Europas folk. Så står det i EU:s grundfördrag.

Den formuleringen tillhör det förgångna, förklarade för en tid sedan Frans Timmermans, Nederländernas socialdemokratiske utrikesminister. En gammal Europavän i ett av EU:s mest pådrivande grundarländer, som slagit in på en ny kurs. Med en önskelista på 54 punkter vill den holländska regeringen begränsa EU:s befogenheter och så långt som möjligt återföra beslut till den nationella nivån. Detta skulle återigen ge EU en samarbetsbas. I stället för att försöka skapa en ny koloss på lerfötter.

”Under kampanjerna inför nästa års val till EU-parlamentet kommer samma brittisk-holländska hållning att upprepas runt om i Europa. Mer nationella beslut. Mindre EU.

Som jag ser det pekar de starkaste tendenserna entydigt i samma riktning: politiskt sönderfall. Finns det inga starka motkrafter? Tja, var då i så fall?

En gång i tiden utgjorde de tre länderna Belgien, Nederländerna och Luxemburg en pålitlig bastion som försvarade EU:s ortodoxi. Vad finns kvar av BeNeLux i dag? Nästan ingenting. Inte ens veteranen Jean-Claude Juncker i Luxemburg kan längre känna sig säker på sin ställning.”

Som jag ser det själv har EU tagit dåliga beslut gång på gång på gång. EU är en koloss på lerfötter som gynnar de korrumperade och de som sitter i dess parlament. Låt det återigen bli en samarbetes Union utan att vara styrande över nationer.

Varjager


Fel debatt om jobben som inte finns

20 januari, 2013

Arbetslösheten är politikens viktigaste fråga. Ändå har vi en jobbdebatt som är direkt vilseledande, skriver Anna Dahlberg, den enda riktiga journalisten på slasktidningen Expressen.

Den som följer debatten får lätt intrycket att det råder massarbetslöshet i Sverige, det vill säga en jobbkris som slår blint mot alla löntagare och branscher.

Eller så lyfts den höga ungdomsarbetslösheten fram som det mest akuta problemet. En hel generation sägs vara förlorad, trots att erfarenheten visar att ungdomar i allmänhet kommer lättare tillbaka i jobb än andra grupper.

Det verkliga orosmolnet på arbetsmarknaden talas det dock tyst om.

Vi har en växande skara arbetslösa som tillhör så kallade utsatta grupper – lågutbildade, utomeuropeiskt födda, funktionshindrade och äldre över 55 år. De utgör i dag cirka 60 procent av de arbetslösa och andelen väntas växa ytterligare under året till 265 000 av strax över 400 000 inskrivna.

Varken Socialdemokraterna eller Alliansen har någon lösning på problemet.
Medan S vill utbilda bort problemet försöker regeringen subventionera bort det.

Grundproblemet på den svenska arbetsmarknaden är de höga ingångslönerna, som ligger i världstopp. Särskilt höga är trösklarna till servicejobb inom handel och hotell- och restaurang, som är naturliga instegsjobb för ungdomar och andra utan arbetslivserfarenhet.

Samtidigt som antalet lågutbildade växer försvinner de lågkvalificerade jobben i snabb takt. De senaste tio åren har utbudet av arbeten där det räcker med kort utbildning minskat med 25 procent. Det är en ekvation som inte går ihop, skriver Anna Dahlberg (Hela artikeln).

Kommentar:
Anna Dahlberg har både rätt och fel.

Visst skulle några fler ungdomar få jobb om ingångslönerna var lägre.
Men huvudproblemet är att de okvalificerade jobben flyttat utomlands, samtidigt som vi importerar okvalificerad arbetskraft till jobb som inte längre finns.

Hur många företagare anställer fler än de behöver bara för att lönen är låg ?
Det kunde man bara kosta på sig i de gamla skyddade planekonomierna.
Men det fungerar inte i en konkurrensutsatt marknadsekonomi.

Dahlberg nämner de skattesubventionerade pigjobben (RUT) som ett sätt att skapa arbetstillfällen för lågutbildade.

Men vi kan inte överleva som industrination genom att stryka skjortor åt varandra, som industrimannen Hans Werthen en gång sade. Om vi ska stödja något så är det vår konkurrensutsatta exportindustri som vår välfärd är beroende av.

Att ”skapa jobb” genom att låta de nyanlända torka varandras rumpor på skattebetalarnas bekostnad (LSS) är en kostsam, mycket kostsam lösning som vi inte har råd med.

Anna Dahlberg ser elefanten i rummet men vågar inte nämna det onämnbara -Att Sverige inte kan ta emot fler analfabeter och lågutbildade till jobb som inte längre finns. Hon skulle få yrkesförbud om hon var ärlig.

//Elfyma+