Varför arbeta när man kan leva på studiebidrag och lån ?

Regeringen vill höja pensionsåldern för att vi ska arbeta längre upp i åren.

Men höjd pensionsålder räcker inte. Sverige har i dag den näst högsta examensåldern bland OECD-länderna.

Fem års senare inträde på arbetsmarknaden minskar pensionskapitalet kraftigt.

Pensionsgruppen kan därför inte bara titta på en höjd lägsta ålder för uttag av allmän pension, skriver ekonomerna Eva Adolphson och Annika Creutzer i DN.

När P1 igår intervjuade några universitetsstuderande ungdomar så var de inte ett dugg oroliga för sin pension. De litade på att välfärdssystemen tog hand om dem när de blev gamla.

De ville plugga så länge som möjligt för att slippa konfronteras med arbetslivets tuffa villkor och räknade inte med att arbeta förrän de var 35 år. De hade bekymmerslöst tagit sabbatsår, pluggat på komvux och folkhögskola, efter att ha sovit bort lektionerna i grundskolan och gymnasiet.

Det var annorlunda när jag var ung, åtminstone för oss som inte hade lyckan att födas med silversked i munnen i någon universitetsstad.

Vi tvingades försörja oss själva från 15 års ålder genom eget arbete.

Då pluggade man på sin fritid på Hermods, på NKI-skolan, eller på någon av landets tekniska aftonskolor, t ex SSTA.

Då fanns inga studielån/bidrag att få. Allt betalades ur egen ficka.
Och då betalade vi dessutom skatt under studietiden som kunde vara 5år.

Idag kan man på skattebetalarnas bekostnad bedriva rena hobbyutbildningar på våra högskolor och universitet. Utbildningar som kunde bedrivas på egen bekostnad, på fritiden, hos något av bildningsförbunden.

Det märkliga är att ingen forskare har brytt sig om att studera och dokumentera denna tid, som var en storhetstid för svensk industri och vår ekonomi. Lärarna kom från KTH, Chalmers och industrin.

Så när utbildningarna lades ner i början av 70-talet försvann alla spår, som om utbildningarna aldrig existerat (Läs mer).

Kina påminner om hur det var i Sverige under 50-60-talet.

Fick en nostalgikick när SVT för några år sedan visade ett snyftreportage från Kina som skulle visa hur kineska ungdomar utnyttjades inom industrin. Inte för att jag längtar tillbaka till det hårda slitet, utan till tidsandan, till framtidstron som ungdomarna uppvisade och som vi förlorat i Sverige.

Ja, kineserna arbetade hårt – det gjorde vi också.
De bodde trångt i delade rum – det gjorde vi också.
De pluggade till ingenjör på sin fritid – det gjorde vi också.

Skillnaden var att de dessutom skickade pengar till sina gamla föräldrar, eftersom barnen i Kina förväntades försörja sina gamla föräldrar.

I stället för att plocka fram näsduken blev jag mäkta imponerad, om inte rentav skrämd, av kinesernas idoghet och framåtanda.

För hur ska Sverige kunna konkurrera med ett land som utbildar närmare en miljon högmotiverade ingenjörer i stället för att göra som Sverige – producera överåriga överutbildade genuscertifierade teoretiker som inte vågar sig ut på arbetsmarknaden.

Inlägget inspirerades av Patrik Engellaus inlägg om
”motsatta mentaliteter”. (Läs mer).

Mer om utbildning i Sverige.

/Elfyma+

Bidragsjobben konkurrerar ut riktiga jobb

I år får 174 000 personer minst halva lönen betald med skattemedel, har DN räknat ut.

Det är en stor och växande grupp. För om Stefan Löfven ska nå sitt mål om att ha Europas lägsta arbetslöshet är det frestande att uppfinna nya former av lönesubventioner.

På Arbetsförmedlingens digra bidragsmeny finns bl.a

• nystartsjobb (som sysselsätter drygt 45 000 personer,
  varav hälften är utrikes födda).
• instegsjobb
• lönebidrag
• offentligt skyddad anställning
• särskilt anställningsstöd
• förstärkt anställningsstöd
• trygghetsanställning
• utvecklingsanställning
• Fas 3 – där den som sysselsätter en långtidsarbetslös får 5000 kronor i månaden och betalar ingen lön.

Totalt omsätter bidragsjobben ungefär 20 miljarder skattekronor om året.

Det finns oseriösa företagare som sätter i system att anställa personer som kvalificerat sig för ett bidragsjobb. När bidragsperioden löpt ut för en person är det bara att plocka in någon annan med en ny bidragsperiod.

Så ersätts entreprenörsandan med en blankettanda.
Den arbetsgivare som är bäst att orientera sig på Arbetsförmedlingens bidragsmeny gynnas och konkurrensen snedvrids. Den enes bidragsstöd riskerar att bli den andres företagsdöd, skriver Eric Erfors i Expressen.

Lägg därtill att:
”Den som är ny i Sverige kan få etableringsersättning.
Etableringsersättningen är pengar man får när man har en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Om man har barn kan man också få etableringstillägg. Bor man ensam kan man få bostadsersättning”.(Försäkringskassan).

Det finns många sätt att dölja massinvandringens skenande kostnader.
Det här var bara ett axplock ur bidragsdjungeln som byggdes upp under Alliansens 8 år vid makten.

/Elfyma+

Val 2014: Full sysselsättning -en ouppnåelig utopi

Jobb-bluffen. Politikerna säger sig jobba för full sysselsättning, men i verkligheten är det ett mål som varken Socialdemokraterna eller Moderaterna vill uppnå.

Uppdrag Granskning avslöjar något som varit okänt för de flesta
– att politikerna ljuger medvetet när de säger sig vilja ha ”full sysselsättning”. (SVT)

Full sysselsättning -bara en valfloskel utan innehåll

Den ”idealiska” arbetslösheten låg tidigare på drygt 2%.
Men det gäller inte längre. Nu anser nationalekonomerna, Reinfeldt och Löven att en arbetslöshet på 6,8% är nationalekonomiskt ”idealiskt”. Men det kommer de aldrig att erkänna offentligt, för det vore politiskt självmord. 6,8% motsvarar 350 000 arbetslösa.

Det handlar om att bibehålla en ”jämviktsarbetslöshet” för att inte arbetarna ska kunna kräva högre löner. Vissa kallar det ”naturlig” arbetslöshet. Arbetarna vill minska arbetslösheten- arbetsgivarna vill öka arbetslösheten för att förbättra sin ställning.

Teorin om ”jämviktsarbetslöshet”, baserad på nobelpristagaren Milton Friedmans forskning, är omstridd men har ändå fått stort genomslag bland nationalekonomer och politiker. Varför det idag krävs högre arbetslöshet än  tidigare för att uppnå jämvikt är det ingen som kan förklara nöjaktigt.

Skillnaden mellan Socialdemokraterna och Alliansen är försumbar.
Sossarna förlorade valet 2006 och 2010 pga den höga arbetslösheten.
Alliansen riskerar att förlora valet 2014 av samma skäl.
Ingen, utom SD, vill begränsa invandringen för att på riktigt minska arbetslösheten.

/Elfyma+

MP:s förslag : Ta dig bara in i Sverige så betalar den svenske skattebetalaren allt för dig.

Svensken skall öppna plånboken ännu mer och gärna dö av innan han själv börjar kosta något. För att finansiera MP extrema massinvandringspolitik.

Finns det inget slut på MP spridande av våra hårt ihop arbetade pengar? Fundera på vad dessa extrimister säger.

”För svårt utsatta och sjuka barn ändras bestämmelsen ”synnerligen ömmande omständigheter” till det bredare ”särskilt ömmande omständigheter”. En mer human bedömning görs för barn när det gäller ”verkställighetshinder”.
Internationella studenter får stanna kvar och söka arbete i sex månader. Det blir lättare för doktorander och arbetskraftsinvandrare att få permanent uppehållstillstånd. Spårbyte från asylsökande till arbetskraftsinvandrare underlättas.
Papperslösa ges nu rätt till vård som inte kan anstå (enligt samma villkor som asylsökande) och papperslösa barn ges rätt till vård på helt lika villkor som andra. Papperslösa barn ges rätt att gå i skola.
Familjeåterförening har blivit lättare. Främlingspass görs nu möjliga att överklaga och familjesplittring motverkas genom att vårdnadshavare med barn i Sverige kan söka uppehållstillstånd från Sverige och slipper återvända till hemlandet för att söka.
Allt detta är viktiga förbättringar, och man kan vara trygg med att Miljöpartiet även under nästa mandatperiod kommer att fortsätta prioritera arbetet för att stärka migranters rättigheter.”

Ingenstans står det hur allt detta skall betalas, det enda vi vet är att facken varnar för att med MP:s extra skatter dör våran industri. Eller rättare sagt det sista av den.

Fackförbund: Stoppa MP:s gröna skatter

”De fackförbund som DN talat med ser behovet av klimatinsatser men varnar för att stora skattehöjningar kan förfela sitt syfte. De påpekar att den tunga industrin i  Sverige konkurrerar med länder som har låga miljökrav. Effekten kan bli att produktionen förläggs till fabriker som släpper ut mer än de svenska.
– Om vi har väldigt mycket högre kostnader så slår vi ihjäl Sveriges konkurrenskraft och då hotas jobben, säger Öhman.
MP vill höja miljöskatterna med cirka 17 miljarder kronor årligen och det mesta riktas mot klimatutsläpp och energi.
Karin Svensson Smith, klimat­ansvarig i MP:s partistyrelse, sticker inte under stol med att klimatskatterna även skulle få kännbara negativa effekter.

– Vi är inte naiva, visst kommer det att försvinna arbetstillfällen inom verksamheter som i dag är beroende av fossila bränslen. Men den här omstruktureringen kommer att ske ändå, den påskyndas bara av våra skatter, säger Svensson Smith.”

Vad MP säger är att vi bryr oss inte om den svenske arbetaren. Utan han kan gott betala sin egen väg ut i arbetslösheten. Detta är det partiet som Reinfeldt ”ryggradslöse” har låtit styra migrations politiken för att straffa Svenskarna för att de röstade in SD.

Med MP i styrande position dör Sverige och dess folk.

Varjager

EU OCH SVENSK FÖRETAGSAMHET. Är det så bra? Från Contras nyhetsbrev.

Frihandel är bra för företagsamheten och den ekonomiska utvecklingen. Så den delen av EU har vi mycket att tacka för.

Franska bönders utpressning mot EUs jordbrukspolitik är dock något som man kan önska mycket annat om. Och en hel del av EUs regleringar av företagsamheten är byråkratiskt klåfingriga och destruktivt långtgående.

Så har vi ytterligare en EU-myndighet som särskilt stör verksamhet som kan vara i svenskt intresse. EUs konkurrensmyndighet och konkurrenskommissionären har ett stort inflytande på stora affärer i Europa. Myndigheten har helt andra muskler än det svenska Konkurrensverket och visar dem mycket gärna. I en del fall alltför gärna. När det gäller den europeiska konkurrensmyndigheten finns det flera tillfällen där man direkt motverkat svenska intressen.

År 2001 planerade bankerna SEB och Swedbank att gå ihop. Konkurrensmyndigheten hade tidigare godkänt den rad fusioner som ledde fram till den nordiska storbanken Nordea. Men när två svenska storbanker skulle fusioneras till en bank som fortfarande skulle vara långt mindre än Nordea satte konkurrensmyndigheten upp så hårda krav att parterna beslöt sig för att avstå från den planerade fusionen,. Idag är Nordea en europeisk storbank (balansomnslutning 7,5 biljoner), medan Swedbank och SEB är medelstora banker (balansomslutning på 1,8 respektive 2,5 biljoner kronor) som inte kan vara med om de allra största affärerna annat än som kompletterande partners. Sverige har fått en mindre konkurrenskraftig banksektor än vi kunde ha fått om EU inte lagt sin näsa i blöt.

År 1999 var det på gång en fusion mellan två av Sveriges allra främsta industriföretag, lastbilstillverkarna Volvo och Scania. Bägge är världsledande och framförallt Scania har i decennier varit extremt lönsamt. EUs konkurrensmyndighet förbjöd fusionen med motiveringen att det sammanlagda bolaget skulle bli för dominerande på den svenska marknaden för tunga lastbilar. Fortfarande skulle det sammanslagna bolaget ha en bra bit kvar till den storlek internationellt som Mercedes har. På ingen annan marknad än den svenska skulle de två bli alltför dominerande och vem som helst kan ju räkna ut att om de två hade gått ihop och slagit ihop sina försäljningsorganisationer i Sverige, så hade de i praktiken rullat ut röda mattan för konkurrenter som Mercedes, MAN och Iveco. Efter EUs nej såg Volkswagen sin chans och började köpa på sig aktier i Scania. Wallenbergs investmentbolag Investor orkade inte stå emot och spelade sina kort dåligt. Efter några års försök att behålla en ledande position i Scania gav man upp och sålde sina aktier till Volkswagen. Volkswagen har helt nyligen kunnat lägga under sig hela Scania och kommer nu att samordna verksamheten med MAN. Tyska intressen har kommit över en av Sveriges främsta industriella juveler och det troliga är att tyngdpunkten i den tunga lastbilsverksamheten kommer att förskjutas från Sverige och Scania till det redan tidigare av Volkswagen kontrollerade tyska MAN. Vad som kunnat bli en sällsynt stark svensk industrigrupp väl i klass med Mercedes, blir nu ett halvstort Volvo och en svensk filial till Volkswagen. EUs konkurrensmyndighet har ryckt undan viktiga utvecklingsmöjligheter för svensk industri.

Däremot tycks konkurrensmyndigheten inte vara särskilt intresserade att agera när världens största läkemedelsföretag Pfizer vill köpa brittisk-svenska AstraZeneca. Pfizer blev världsstörst genom att 2003 köpa svenska Pharmacia, som sedan dess lagt ner nästan all forskning i Sverige och även det mesta av tillverkningen. Pfizer sysselsätter idag 500 personer i Sverige mot 5000 för tio år sedan. Pfizer är ett amerikanskt bolag och har som främsta motiv för fusionen sagt att man vill flytta bolaget till Storbritannien där bolagsskatten är lägre än i USA. För att få igenom det förhandlar man om åtaganden gentemot de brittiska myndigheterna för AstraZeneca – men säger inte ett ord om den svenska verksamheten (som bara har en av tre stora forskningsenheter kvar och som sysselsätter 6000 personer). EUs konkurrensmyndigheter har inte sagt ett knyst.

Det finns mycket nytta Sverige kan ha av EU, men inom konkurrenspolitiken händer det alltför ofta att EU direkt motarbetar svenska intressen. Däremot tillvaratar man gärna intressen från de stora länderna, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien.

Politiskt sönderfall, är det vad som väntar EU? När även Nedeländerna vill nationalisera mer.

Samarbetet syftar till att skapa ett allt fastare förbund mellan Europas folk. Så står det i EU:s grundfördrag.

Den formuleringen tillhör det förgångna, förklarade för en tid sedan Frans Timmermans, Nederländernas socialdemokratiske utrikesminister. En gammal Europavän i ett av EU:s mest pådrivande grundarländer, som slagit in på en ny kurs. Med en önskelista på 54 punkter vill den holländska regeringen begränsa EU:s befogenheter och så långt som möjligt återföra beslut till den nationella nivån. Detta skulle återigen ge EU en samarbetsbas. I stället för att försöka skapa en ny koloss på lerfötter.

”Under kampanjerna inför nästa års val till EU-parlamentet kommer samma brittisk-holländska hållning att upprepas runt om i Europa. Mer nationella beslut. Mindre EU.

Som jag ser det pekar de starkaste tendenserna entydigt i samma riktning: politiskt sönderfall. Finns det inga starka motkrafter? Tja, var då i så fall?

En gång i tiden utgjorde de tre länderna Belgien, Nederländerna och Luxemburg en pålitlig bastion som försvarade EU:s ortodoxi. Vad finns kvar av BeNeLux i dag? Nästan ingenting. Inte ens veteranen Jean-Claude Juncker i Luxemburg kan längre känna sig säker på sin ställning.”

Som jag ser det själv har EU tagit dåliga beslut gång på gång på gång. EU är en koloss på lerfötter som gynnar de korrumperade och de som sitter i dess parlament. Låt det återigen bli en samarbetes Union utan att vara styrande över nationer.

Varjager

Fel debatt om jobben som inte finns

Arbetslösheten är politikens viktigaste fråga. Ändå har vi en jobbdebatt som är direkt vilseledande, skriver Anna Dahlberg, den enda riktiga journalisten på slasktidningen Expressen.

Den som följer debatten får lätt intrycket att det råder massarbetslöshet i Sverige, det vill säga en jobbkris som slår blint mot alla löntagare och branscher.

Eller så lyfts den höga ungdomsarbetslösheten fram som det mest akuta problemet. En hel generation sägs vara förlorad, trots att erfarenheten visar att ungdomar i allmänhet kommer lättare tillbaka i jobb än andra grupper.

Det verkliga orosmolnet på arbetsmarknaden talas det dock tyst om.

Vi har en växande skara arbetslösa som tillhör så kallade utsatta grupper – lågutbildade, utomeuropeiskt födda, funktionshindrade och äldre över 55 år. De utgör i dag cirka 60 procent av de arbetslösa och andelen väntas växa ytterligare under året till 265 000 av strax över 400 000 inskrivna.

Varken Socialdemokraterna eller Alliansen har någon lösning på problemet.
Medan S vill utbilda bort problemet försöker regeringen subventionera bort det.

Grundproblemet på den svenska arbetsmarknaden är de höga ingångslönerna, som ligger i världstopp. Särskilt höga är trösklarna till servicejobb inom handel och hotell- och restaurang, som är naturliga instegsjobb för ungdomar och andra utan arbetslivserfarenhet.

Samtidigt som antalet lågutbildade växer försvinner de lågkvalificerade jobben i snabb takt. De senaste tio åren har utbudet av arbeten där det räcker med kort utbildning minskat med 25 procent. Det är en ekvation som inte går ihop, skriver Anna Dahlberg (Hela artikeln).

Kommentar:
Anna Dahlberg har både rätt och fel.

Visst skulle några fler ungdomar få jobb om ingångslönerna var lägre.
Men huvudproblemet är att de okvalificerade jobben flyttat utomlands, samtidigt som vi importerar okvalificerad arbetskraft till jobb som inte längre finns.

Hur många företagare anställer fler än de behöver bara för att lönen är låg ?
Det kunde man bara kosta på sig i de gamla skyddade planekonomierna.
Men det fungerar inte i en konkurrensutsatt marknadsekonomi.

Dahlberg nämner de skattesubventionerade pigjobben (RUT) som ett sätt att skapa arbetstillfällen för lågutbildade.

Men vi kan inte överleva som industrination genom att stryka skjortor åt varandra, som industrimannen Hans Werthen en gång sade. Om vi ska stödja något så är det vår konkurrensutsatta exportindustri som vår välfärd är beroende av.

Att ”skapa jobb” genom att låta de nyanlända torka varandras rumpor på skattebetalarnas bekostnad (LSS) är en kostsam, mycket kostsam lösning som vi inte har råd med.

Anna Dahlberg ser elefanten i rummet men vågar inte nämna det onämnbara -Att Sverige inte kan ta emot fler analfabeter och lågutbildade till jobb som inte längre finns. Hon skulle få yrkesförbud om hon var ärlig.

//Elfyma+

Kravlös ”arbetslinje” för journalister och kulturarbetare

Kulturarbetare och journalister är oftare återkommande ersättningstagare i a-kassan än andra grupper, visar en ny rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, skriver R&D. 

IAF drar slutsatsen att arbetslöshetsförsäkringen inte fungerar som en omställningsförsäkring för arbetslösa på kulturarbetsmarknaden.

Under år 2011 var 5 500 personer inskrivna som arbetssökande vid Arbetsförmedlingens område för kultur- och medieyrken, och fick ersättning från a-kassan.

Andelen timanställda och deltidsarbetslösa var högre än hos andra grupper som får a-kasseersättning.

Fler än var tredje inskriven av dem som fick arbetslöshetsersättning 2011 hade ersättning även under 2008-2010. För övriga grupper gäller det för var femte av de arbetslösa. Utbetald ersättning ifrågasattes i mindre omfattning av Arbetsförmedlingen jämfört med andra grupper.

Enligt IAF-rapporten anvisades 81 procent av dem inom kultur- och medieyrken som fick a-kasseersättning inte alls till något lämpligt yrke under 2011.

IAF konstaterar att förutsättningarna är annorlunda på arbetsmarknaden för kulturarbetare med en stor andel tillfälliga arbeten, men reglerna i arbetslöshetsförsäkringen är desamma som för andra områden.

Arbetsförmedlingen borde därför anvisa till lämpligt arbete, även utanför kulturarbetsmarknaden, i minst samma omfattning som för övriga ersättningstagare, eftersom kulturarbetare i högre grad än andra är beroende av a-kassan.

Det betyder i klartext att arbetslösa journalister och kulturarbetare inte behöver ta ett hederligt kneg utanför Stockholms skygglappar, för att slippa konfronteras med ”lågutbildade lantisar” som tvingats bekosta deras dyra ”hobbyutbildningar”.

Kommentar:
Att journalister, kultureliten och andra felutbildade akademiker omhuldas i vårt samhälle är inte så konstigt. De tillhör ju 7-klöverns kärnväljare och kampanjmakare (läs mer).
Läs även om kulturmaxisternas förakt för vanliga arbetare.

Inte nog med att journalisterna ska stödutfodras med 565 mkr/år (presstödet) och kultureliten får miljarder i kulturbidrag.
De ska även få exklusiva förmåner när de blir arbetslösa.
Talet om ”allas lika värde” och likabehandling klingar falskt..
Och fler och fler ska stödutfodras av skattebetarna. Till vad nytta ?

//Elfyma+

Relaterat:

• Vems värld speglar journalisterna?
• kulturmaxisternas förakt för vanliga arbetare
• Kommer PK-muren att krackelera år 2013 ?
• Mittmedia sparkar 100 journalister
• Skattefinansierad ”kvalitetsjournalistik” som vi kan klara oss utan
• Påhittade ”scoop” som vi kan klara oss utan
• Den är synd om insnöade journalister & kulturarbetare
• PK-journalist kritiserar PK-journalisters dubbla måttstockar
• Medias maktkoncentration hotar demokratin

Så var det på jobbet för 30 år sedan

Film om hur det var förr på jobbet. 
Vad jobbade folk med för 30 år sen?
Vem var företagare? Och vad drömde folk om?
(Svenskt Näringsliv står bakom filmen)

Var det bättre förr ?

//Elfyma+

Sverige sämst på att rekrytera äldre

Vi ska arbeta längre upp i åren, helst tills vi stupar anser våra politiker (de som själva kan pensionera sig i unga år).
Men om man frågar arbetsgivarna är det annat ljud i skällan.

Enligt en undersökning som Manpower gjort har bara 8 procent av de svenska arbetsgivarna en strategi för att behålla äldre arbetskraft. Därmed hamnar Sverige längst ned på listan tillsammans med Italien och Polen.

I Japan däremot finns en beredskap för att behålla seniorerna hos 83 procent av företagen.

När det gäller rekrytering av äldre arbetskraft har bara 4 procent av de svenska arbetsgivarna en strategi för det. Bara Polen är sämre.

I topp ligger Singapore där nästan vartannat företag lagt fast planer för rekrytering av äldre.
Även Hongkong och flera andra asiatiska länder ligger väl framme.
Kulturskillnader är en förklaring (Läs mer i DI och E24).

//Elfyma+

Studenter saknar arbetslivskontakt

Utbildning lönar sig alltid sägs det, men det gäller inte alla utbildningar och skolor.
Om målet med utbildningen är att få jobb, krävs även kontakter med arbetslivet utanför skolan.
Det räcker inte med att ha stekt några hamburgare på McDonalds.

Var tredje högskoleutbildad saknar kvalificerat jobb upp till ett år efter examen. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv. 

Samtidigt uppger varannan student att det brister i samverkan med arbetslivet under utbildningen.

Högst andel som har ett kvalificerat arbete fanns inom medicin och odontologi, 88 procent.

Lägst andel, 62 procent, fanns inom humaniora och teologi. (SvD).

Samtidigt har de offentliga Industritekniska programmen svårt att locka till sig elever.
Humaniora, teologi, arbetslöshet och stora studieskulder lockar desto mer.

Det har nu gått så långt att flera industriföretag tvingas ”återstarta” egna industritekniska utbildningar för att tillgodose behovet av arbetskraft.

Scania har lämnat in en ansökan till Skolinspektionen om tillstånd för att etablera en friskola på gymnasienivå för 500 elever i Södertälje med start höstterminen 2012. Skolan ska drivas i bolagsform tillsammans med AstraZeneca och bolagen inom Telgekoncernen och i nära samarbete med kommunen.

Scania har lång erfarenhet av yrkesförberedande gymnasieutbildning.
Vid Scanias industrigymnasium i Södertälje, grundat 1941, antas årligen närmare ett 50-tal ungdomar till en 3-årig utbildning.
Eleverna får lön under studietiden och garanteras arbete inom Scanias produktion efter genomförd utbildning.(Scania).

Volvokoncernen kommer att lansera ett ettårigt utbildningsprogram inom industriproduktion särskilt riktat mot arbetslösa ungdomar.

Sammanlagt handlar det om en satsning på 450 miljoner kronor under tre år som kommer att ge totalt 1 200 ungdomar chansen till en betald utbildning och en framtid inom produktionsindustrin.
Under utbildningstiden får ungdomarna avtalsenlig lön. (Volvo).
Huruvida erbjudandet kan locka skuldsatta arbetslösa felutbildade journalister,kulturarbetare, teologer och andra ”humanister” återstår att se.

Historien upprepar sig ? I Kina ?
Det fanns fram till början av 70-talet inbyggda verkstadsskolor som drevs av de stora industriföretagen.
Dessa industriförlagda 3-åriga yrkesutbildningar var eftertraktade och industrierna kunde handplocka de bästa eleverna ur varje årskull.

Eleverna var 14-16år och det fanns inga studiebidrag på den tiden. Eleverna arbetade i produktionen och fick en lön motsvarande 20kr/tim i dagens penningvärde.
Det blir 900kr/vecka eftersom arbetsveckan då var 45timmar.

Motsvarande kommula yrkesutbildningar hade låg status och lockade få. Lärarna hade ingen kontakt med näringslivet och var inte uppdaterade med den senaste produktionstekniken.

De som var lite mera framåt passade också på att utbilda sig till ingenjör på sin fritid på någon Teknisk Aftonskola.
De som orkade med den 5 år långa utbildningen befordrades nästan alltid, eller kunde starta en ny karriär utan studieskulder.
Eleverna och lärarna hade ofta mycket god kontakt med arbetslivet- de flesta arbetade inom näringslivet.
Teori och praktik kunde knytas ihop i en och samma person.

Ingenjörerna kallades för ”25-öresingenjörer” av elaka tungor.
Men utan dessa ingenjörer hade inte många broar blivit byggda:
http://www.byggvarlden.se/nyhe…

Utbildningsformen lades ner för 40år sedan i Sverige.

Kina satsar nu stort på denna och andra former av tekniska utbildningar.
Där är ingenjörer och duktiga yrkesarbetare fortfarande hjältar.
Vad ska vi leva av när industrin flyttat ?

Mer om FoU:
Avskaffa studiestödet till hobby-utbildningar och slökurser.
Södertörn sämsta högskolan

//Elfyma+

Visst finns det jobb i Sverige ! Men bara för dem som vill (och kan).

Norrland förknippas med bister kyla, vintermörker, mygg, avfolkning och stor arbetslöshet.
Men nu har utvecklingen vänt och gruvnäringen har fått ett uppsving tack vare höga malmpriser.
Nya gruvor öppnas och gamla gruvor har blivit lönsammare än någonsin.

LKAB ska anställa 1200 personer de kommande tre åren. Nästan två om dagen. De erbjuder spännande karriärmöjligheter i 30 bolag i 14 länder! Och man kan välja mellan 200 olika befattningar.

Vi kommer att behöva en enorm bredd av kompetenser, så som olika typer av civilingenjörer, specialistbefattningar så väl som mekaniker, bergarbetare och elektriker, skriver LKAB.

Men det är något som inte stämmer !
LKAB söker ”en enorm bredd”, men vill ändå inte anställa sveriges största resurs -analfabeter med kvalificerad kamelskötarutbildning.

LKAB förstår inte sitt eget bästa och gör sig skyldiga till ”strukturell diskriminering”. Det är politiskt oacceptabelt.
När tar Annie Lööf (C) statsägda LKAB i örat ?

Om LKAB inte har några kameler så får de väl för f*n köpa in en flock så att det skapas nya politiskt korrekta låtsasjobb !

Kamelerna kan köpas i Sverige. Kamelskötare medföljer?
Kamelnäringen är framtidsbranschen som räddar våra pensioner, hävdar de som nu får sin hobbyverksamhet betald av staten (Läs mer).

Nysvensk framtidsbransch ? -Satir eller verklighet ?

Relaterat:
Import av analfabeter kan inte rädda våra pensioner

//Elfyma+

Höjt bidrag höjer tröskeln till arbete och självförsörjning

Regeringen satsar 1,2 miljarder på en höjning av bostadsbidraget till barnfamiljer och unga.

Statsminister Fredrik Reinfeldt utlovade i dagens regeringsförklaring en höjning av bostadsbidraget till unga och barnfamiljer.

Enligt uppgifter till Rapport ska regeringen enligt ett reformförslag satsa totalt 1.2 miljarder på en höjdning av bostadsbidraget till såväl barnfamiljer med dålig ekonomi som till unga under 29 år med dålig ekonomi utan barn.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och berör närmare 600.000 personer.

Den föreslagna reformen består av tre delar.

Den första delen består av en höjning av bostadsbidraget för barnfamiljer i form av ett höjt så kallat särskilt bidrag. Höjningen skulle ligga på 350 kronor/ månad för familjer med ett hemmavarande barn, 425 kronor för två barn och 600 kronor för tre eller flera barn.

Den andra delen av reformen består av en sänkning av den nedre gränsen för bidragsgrundande bostadskostnader. I dag får barnfamiljer med boendekostnader upp till 2.000 kronor per månad inget bidrag. Enligt förslaget skulle denna nedre gräns sänkas till 1.400 kronor per månad.

Den nya gränsen för bostadsbidrag skulle dessutom även gälla föräldrar under 29 år vars barn endast tidvis bor hos dem.

Den tredje delen av reformen består av en höjning av den procentuella ersättningen för ungdomar under 29 år som uppbär bostadsbidrag, men inte har barn.

Unga med bostadsbidrag får i dag en ersättning som motsvarar 75 procent av bostadskostnader mellan 1.800 kronor och 2.600 och 50 procent av bostadskostnader mellan 2.600 och 3.600 kronor.

Enligt det nya förslaget skulle den procentuella ersättningen i stället ligga på 90 procent respektive 65 procent av bostadskostnaden.(SVT-Rapport).

Kommentar:
Regeringen förespråkar arbetslinjen i tal och skrift, men stöder bidragslinjen i praktisk handling.
Varför arbeta när man kan leva på bidrag ?

Elfyma+

Relaterat:
Bidragsdjungeln en guldgruva för ”nybyggare”
Etableringsstödet lockar inte till arbete

Bidrag bidrar till barnfattigdom

I dag är det många gånger rent olönsamt att gå från socialbidrag till arbete.
Samtidigt leder en övergång från bidrag till arbete bland föräldrarna inte bara till ekonomiska utan också sociala förbättringar för barnen.
I en ny rapport från Timbro visas hur Storbritannien kan stå som inspiration till att faktiskt lagstifta bort fattigdomen, skriver Eva Cooper och Nima Sanandaji.

Den brittiska regeringen har ställt sig en enkel fråga: lönar det sig att gå från socialbidrag till arbete? Svaret är inte nödvändigtvis ja.
Som det är nu minskar bidraget i takt med att arbetsinkomsten ökar. Först när socialbidragstagarens arbetsinkomst når en viss nivå börjar arbete löna sig; innan dess är incitamentet lika med noll.

Den brittiska regeringens utredare menar att systemet är utformat så att den fångar individer, familjer och hela områden i fattigdom.

Systemet i Sverige fungerar på samma sätt. Den bidragstagare som börjar tjäna pengar på arbete får sitt bidrag minskat med lika mycket. Samtidigt utdelas socialbidrag för såväl de vuxna i familjen som barnen. Bidraget täcker också hyran och oregelbundna kostnader som tandläkarbesök.

Det innebär att det inte alltid lönar sig för de vuxna att gå från bidrag till arbete – framför allt inte för ensamstående föräldrar med flera barn och höga boendekostnader.

Långvarigt bidragsberoende leder till segregation i samhället.
Bland de invandrare som inte är födda i rika industriländer försörjs hela en femtedel av de vuxna i arbetsför ålder via socialbidrag, jämfört med enbart 3 procent bland dem som är födda i Sverige.

Andelen barn som lever i hushåll med socialbidrag uppgår till 30 procent i Rinkeby och 40 procent i Bergsjön och Rosengård. Många pendlar mellan socialbidrag och andra former av offentlig hjälp.
Däremot visar forskningen att få lyckas bryta beroendet och övergå till en arbetsinkomst som innebär att de är självförsörjande.

Kopplingen är också tydlig till barnfattigdomen. Totalt lever 128000 barn, majoriteten av de fattiga barnen enligt Rädda Barnens definition, i hushåll som mottar socialbidrag. (Läs artikeln i SvD).

Kommentar:
Artikeln pekar på en politiskt känslig fråga som ingen vågar ta tag i.
Varken alliansen eller de rödgröna vill riva bidragströsklarna.
Det skulle avslöja hur stor den verkliga arbetslösheten är.
Regeringen satsar i stället på fler skatteavdrag och import av arbetskraft.
Varför importera bärplockare, diskare, städare och byggnadsarbetare när hela stadsdelar är bidragsförsörjda ? 

//Elfyma+

Fas 3 -Låtsasjobb och undanträngning

När alliansen vann valet 2006 skulle det bli slut på låtsasjobben som dolde arbetslösheten-lösningen blev det som kallas Fas 3.
Men verkligheten bakom vallöftena är en annan.
Arbetsförmedlingen och Regeringen vill inte erkänna sitt misslyckande.
Varför inte säga som det är ?
Se Uppdrag Granskning på SVT-Play och Läs mer.

Kommentar:
Inslaget visar att Fas 3 handlar om antingen meningslösa låtsasjobb (sk. sysselsättning) eller om undanträngning av riktiga jobb.
Vem vill anställa någon på riktigt när man kan få gratis arbetskraft avlönad av skattebetalarna ?
Fas3 handlar om asylturister, lågutbildade svenskar och felutbildade akademiker som inte kan få jobb.

Regeringarna har inga andra lösningar än att med bidrag och avdrag omfördela arbetslösheten mellan olika grupper av människor.
Ingreppen korrumperar och snedvrider den svenska arbetsmarknaden och slår ut seriösa företag.

Sverigedemokraterna har i sin vårbudget berört denna problematik. De har också en del förslag på åtgärder för de yngre.

Varför inte satsa mer på bristyrkesutbildningar, i stället för på roliga men meningslösa ”hobbyutbildningar” ?
Varför inte stötta entreprenörer och uppfinnare i stället för överklassens finkultur ?  Det skulle skapa riktiga jobb (med exportinkomster) istället för skattefinansierad underhållning som ingen vill betala för ur egen ficka.
För äldre finns tyvärr inga bra lösningar så länge det är snudd på ”kriminellt” att vara 55+ på den svenska arbetsmarknaden (exempel).

//Elfyma+