EU-kommissionen blir alltmer nervös över de svenska hushållens skuldsättning.
I en rapport rekommenderar den att Sverige höjer amorteringskraven.
Sverige har bara delvis uppnått de ekonomiska rekommendationer landet fick 2011 från EU. Det gäller budgetkonsolidering, att förebygga risker med hushållens skuldsättning och stigande bostadspriser, samt förbättra arbetsmarknaden för unga och sårbara grupper.
”Hushållens höga skuldsättning innebär förhöjd risk för den makroekonomiska stabiliteten genom att göra hushållens balansräkningar känsligare för negativa chocker, som prisfall på hus, en utdragen period av låg tillväxt eller en realräntechock”, skriver kommissionen.
Kommissionen rekommenderar också att Sverige höjer amorteringskraven och stödjer användningen av fast ränta på bolån.
Men kommissionen varnar också för att Sveriges konkurrensposition hotas på lång sikt av fallande investeringar i forskning och utveckling och otillräcklig kommersialisering av innovationer.
”Sverige verkar släpa efter när det gäller att skapa snabbväxande innovativa företag. Patentaktiviteten hos unga företag i Sverige (under 5 år) är klart lägre än unga företag i USA eller andra nordiska länder”, skriver kommissionen. (läs mer i DI).
Kommentar:
Ja, det är numera en etablerad sanning att hushållens skuldsättning är alarmerande stor i Sverige.
Låga räntor, generösa ränteavdrag och bostadsbristen har drivit upp skuldsättningen.
Läget förvärras av att allt fler hyresrätter reserveras för bidragsinvandrare, eller omvandlas till bostadsrätter om läget är tillräckligt attraktivt.
Att patentaktiviteten hos unga företag är lägre än i andra jämförbara länder är en logisk följd av politiska beslut.
Satsningar på verklighetsfrånvända hobbyutbildningar och ”genusvetenskaper” stimulerar knappast till innovationer och entreprenörskap.
Skattesubventionerade tjänster (RUT och ROT), och lägre moms för restauranger och pizzerior stimulerar inte heller till de innovationer vi så väl behöver för att överleva som exportnation.
Sanningen är att ska man tjäna mycket pengar i Sverige -till minsta möjliga risk- ska man undvika allt vad innovationer heter.
Det är ingen tillfällighet att de snabbväxande ”gazellföretagen” finns idag inom den skattefinansierade ”godhetsindustrin”.
Här ingår assistansföretag, invandringsindustrin, biståndsindustrin, ungdomsmottagningar etc.
Möjligheterna att lura till sig extra pengar är stora. För vem vågar ifrågasätta ”de godas” saltade fakturor ?
Jan Emanuel Johansson är inte ensam om att ha gjort en riktig klassresa inom ”godhetsindustrin”.
Här har vi en annan klassresenär.
Varför riskera hus och familj på innovationer när man i stället kan skära guld med täljkniv inom ”godhetsbranschen” ?
//Elfyma+