En kristen grund för Sverige är det enda alternativet. Alla kna skriva på budorden som riktlinjer. Är man inte kristen kna man skippa 1 till 4 men resten är sunt förnuft för alla.
Lite saxat från Världen idag.
Länk.
http://www.varldenidag.se/
”Muslimska grupper kräver tomtmark och statliga bidrag för att kunna bygga moskéer i Sverige. En del får bidrag från muslimska länder. Men en icke-muslim får inte ens komma in i Mecka. Kristna förföljs i Saudiarabien och det finns absolut ingen tanke på att upplåta ens en kvadratmeter till en kyrka.
Muslimer i Europa har rätt till och använder både yttrande- och pressfrihet. Men det är orimligt att muslimska grupper i Europa och Mellanöstern kräver att dessa europeiska friheter ska inskränkas när de inte passar dem.
Problemet är inte att vi har yttrande- och pressfrihet i Väst utan att dessa friheter lyser med sin frånvaro i muslimska länder.
I Europa har muslimer rätt att propagera för sin tro och den som så önskar kan konvertera till islam. Men det är förbjudet att propagera för kristen tro i islamska länder och den som blir kristen riskerar att dödas. Inga muslimer fängslas, torteras eller dödas för sin tro i Väst, men i alla islamska länder diskrimineras och förföljs kristna för att de är kristna.
Var finns den ömsesidighet och respekt som krävs för meningsfull dialog?”
”Attacker mot äktenskapet hade dock inletts redan i mitten av 1900-talet eller ännu tidigare. Äktenskapet framställdes som en belastning, ett hinder för den enskilde, en hämsko för utveckling. Under efterkrigstiden tog attackerna fart; nu användes för första gången lagstiftningen för att försvaga äktenskapet, det hördes också röster för att äktenskapet skulle avskaffas.
Så blev det inte. Attackerna mot äktenskapet tog då en annan vändning; nu skulle det tömmas på sitt innehåll i stället. Äktenskapet framställdes nu plötsligt som tillvarons högsta mål av sina tidigare belackare. Eftersom äktenskapet nu var så viktigt skulle det självklart omfatta alla samlevnadsformer, i första hand homosexuella sådana.
Och för att göra attackerna riktigt effektiva satsade man på kyrkan som murbräcka. Lätt nog, med tanke på att den fria svenska kyrkan låtit sig totalstyras av politiska krafter som saknar den begränsning som politiskt ansvar vanligtvis innebär. Det kristna äktenskapet som varit heligt i tvåtusen år kunde plötsligt raseras, utan att en enda biskop höjde rösten till försvar. För tio år sedan var det ingen av dessa biskopar som ens andades möjligheten av ett könsneutralt äktenskap. Nu var det plötsligt allas uppfattning.
Majoriteten av övriga kristna kyrkor i Sverige försöker hålla emot och kämpar i kampanjen Bevara äktenskapet en tapper kamp för att bevara äktenskapet mellan man och kvinna som samhällets normerande samlevnadsform. Ska den ha någon chans till inflytande behöver den ett massivt stöd från oss alla. Vi måste alla hjälpa till att samla namnunderskrifter och bilda opinion på olika sätt.
Utvecklingen är inte given, det går att resa skydd för den samlevnadsform som varit samhällets grund i ett par tusen år och som varit en av förutsättningarna för utveckling och framåtskridande.
Lettland har infört ett grundlagsskydd för äktenskapet, andra länder arbetar i samma riktning. Det finns ett starkt folkligt stöd för en sådan attityd. Vid folkomröstningar i amerikanske delstater framkom att folkmeningen var en helt annan än man kunnat tro om man gått efter mediaopinionen.
En förkrossande majoritet förklarade att de önskade ett skydd för äktenskapet med innebörden att det ska gälla en man och en kvinna, ingenting annat. Med all sannolikhet är folkmeningen likartad här i Sverige. Det måste de politiker som i radikal iver arbetar för att rasera äktenskapet allvarligt begrunda.”
”Nyligen berättade Världen idag om kontraktsprosten Tommy Sandberg som hoppade av Broderskapsrörelsen – Sveriges kristna socialdemokrater – i protest mot att rörelsens fientliga inställning till Israel.
Tommy Sandberg, som var med och startade lokalavdelningen i Sölvesborg, säger att Broderskap med åren har blivit mer antiisraeliskt och alltmer propalestinsk. Sandberg tycker att Broderskap och andra rörelser i Sverige ”ser mellan fingrarna” på antisemitiska företeelser.
Men kritiken biter inte på Peter Weiderud, ordförande i Broderskap. Han säger sig stödja en tvåstatslösning i Mellanöstern där Israeler och palestinier lever i harmoni med varandra. Vägen dit går enligt Broderskapsordföranden via bojkotter av israeliska varor och samtal med företrädare för terroriststämplade Hamas.
– Jag undviker att köpa israeliska produkter om jag inte kan lita på ursprungsmärkningarna och om det finns risk för att de kommer från ockuperat område. Så har jag gjort länge, säger Peter Weiderud.
Kritiken för ensidighet i Mellanösternpolitiken, avfärdas av Peter Wejderud, som lyfter fram den kritiserade Hopp-kampanjen för några år sedan, där kyrkliga organisationer uppmanade till bojkott av Israel, som ett positivt initiativ.
– Det var ett bra sätt att skapa opinion för att folk i sin vardag ska ta moralisk ställning.
Weiderud vill dock göra skillnad på ”moraliska ageranden” och ”ekonomiska sanktioner”.
– Vi har inte tagit ställning för några ekonomiska sanktioner mot Israel, säger han.
Är inte en bojkott av israeliska varor ett sätt att störa svensk handel med Israel?
– Jag utgår ifrån mitt politiska ställningstagande. Det som går emot ens samvete ska man inte delta i.
Vad gör Weiderud för att påverka de palestinska myndigheterna i riktning mot upprättandet av en harmonisk relation i konflikten med Israel? Här tycks en annan agenda råda än när det gäller Israel.
– Vi vill se dialog och samtal. Jag tror inte att det är bra att isolera Hamas, det kommer att stärka extrema rörelser i Hamas.
Weiderud säger också att Hamas måste erkänna 1967 års gränser, ta avstånd ifrån våld och acceptera alla de åtaganden de tidigare regeringarna har gjort. Några mer handfasta åtgärder för att understryka det kravet vill han dock inte förorda.”
Det finns mycket tänkvärt i dessa stycken.