FÖRSVAR: Det väckte stor uppståndelse när överbefälhavaren Sverker Göranson vid nyår i en intervju i Svenska dagbladet sade att svenska försvaret ensamt kan stå emot en fiende i ungefär en vecka vid ett anfall. Efter det måste landet få hjälp utifrån.
(Uppdaterat 14jan.)
– Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand, sade ÖB.
Orsaken är att försvarets resurser är så ”nedkörda”, enligt ÖB.
Det räcker att Sverige kan försvara sig i en vecka mot en begränsad militär attack. Det säger försvarsminister Karin Enström till Dagens Nyheter.
Tidigare chef för territorialförsvarssektionen Stockholm:
Idag är det tveksamt om armén ens skulle kunna försvara Arlanda till dess det första kamerateamet från CNN är på plats och regeringen hunnit fly landet. (Läs mer).
Försvaret kostar ca 40 miljarder kr/år. Det kan jämföras med de skenande kostnaderna för personliga assistenter som nu är ca 1,5 gånger större än Försvarsbudgeten (Expressen).
Lägg därtill de meningslösa utlandsinsatserna som gräver stora hål i försvarsbudgeten.(Läs mer).
Resterande pengar räcker till höga officerspensioner, en stor administration, höga lokalhyror och industristöd, men inte till så mycket mer.
Sverige kan inte ännu en gång åka snålskjuts på ett kämpande Finland.
Men om vi ska ha fri invandring så behöver vi förstås inget försvar alls.
För vad finns det då att försvara ?
Uppdatering 14 jan.
Finland skulle vara redo att hjälpa Sverige om svenskarna råkade ut för ett militärt angrepp, säger Finlands Försvarsminister Carl Haglund. (Huvudstadsbladet).
Huruvida Sverige kommer att hjälpa Finland på motsvarande sätt är osäkert. För det krävs både vilja och förmåga när det blir krig på allvar. Då räcker det inte med uppmuntrande tillrop och några matpaket.
Sverige kan i dag inte räkna med militär hjälp från Nato, sade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen på Folk och Försvars konferens i Sälen. Man kan inte stå utanför och samtidigt få allt som Nato ger, sade Rasmussen. (Ekot)
//Elfyma+
Varjager's Weblog 
Den årliga kostnaden för försvaret är i dag 40 miljarder!
Den årliga kostnaden för massinvandringen var för 10 år sedan 267 miljarder (mångkultur eller välfärd av Lars Jansson)
I dag har kostnaden uppskattningsvis hamnat snubblande nära 400 miljarders strecket.
Och för att ha råd med denna allt mer vidlyftiga massinvandring så sparas det just på försvaret, plus naturligtvis en massa andra områden!
En fullständigt ohållbar situation som kommer att resultera i en ganska snar totalkollaps!
Sverige, ett utblottat land med en enorm population av negrer, judar, zigenare och muslimer som alla skriker efter sin försörjning!
Detta är den “tillgång” och “säkrande av välfärden” som myndigheterna i dag krampaktigt tvingar oss att tro på!
Skrämmande!
MVH
Janne
Är i grunden försvarsvänlig men…
Kan du komma på något som är värt 40 miljarder kr att försvara om vi har fri invandring ?
– Den svenska kulturen som inte finns enl. makthavarna ?
– Kommunismen som efter murens fall bara finns i Sverige ? (utöver Kuba och Nordkorea).
– Demokratin som hotas av invaderande ökenideologier ?
– Välfärden som hotas av invaderande lycksökare ?
– Personsäkerheten som hotas av invaderande kriminella ?
Vi har nog mer gemensamt med ryssarna (efter kommunismens fall), än med dem som invaderar landet idag och som med makthavarnas goda minne förslavar de svenska skattebetalare som ska försörja dem.
”Sverige kan inte ännu en gång åka snålskjuts på ett kämpande Finland.”
Vad syftar du på? När har Sverige åkt snålskjuts på Finland? Under vinterkriget fick Finland en omfattande hjälp från Sverige och den hjälpen var oegennyttig eftersom Sverige inte var målet för attacken. Under fortsättningskriget var Finland vapenbroder till Tyskland och det var Finland som anföll, om än av fullt förståeliga skäl och den kampen fördes inte för Sverige.
Jag hade samma uppfattning som du (till mina finska släktingars stora förtrytelse) ända tills de sovjetiska arkiven öppnades och Stalins planer för Finland och Sverige avslöjades.
Finland skulle annekteras som baltikum, och norra Sveriges rika malmfält hamna under sovjetväldet.
Västmakterna hade nog inget att invända mot en ockupation av malmfälten som levererade järnmalm till Tyskland.
Finlands hårdnackade motstånd gjorde dock att det skulle kosta för mycket att genomföra planen, varför planen skrinlades.
Den svenska hjälpen bestod av frivilliga svenskar som ställde upp heroiskt, men de var inte så många att de kunde avgöra kriget.
Den materiella hjälpen bestod av insamlingar. Regeringen ville inte hjälpa Finland av hänsyn till Stalin.
Regeringens ”satsning” bestod i att inte stoppa de frivilligas insatser.
Finländarna var inte mer nazister än svenskarna på den tiden.
Marskalk Mannerheim gillade inte tyskar och föraktade korpralen Hitler (det finns dokumenterat på film).
Problemet var att ingen annan än Tyskland ville hjälpa Finland när de riskerade att utplånas av de boljsjevikiska armeérna.
Västmakterna skickade samtidigt stora mängder krigsmateriel till sin vapenbroder Stalin via Murmansk. Finnarna hade kunnat slå ut den viktiga materielförsörjningen via Murmanskjärnvägen, men de vågade inte av rädsla för att bli påhoppade även av västmakterna.
Så tack vare det kämpande Finland fick Sverige behålla norra Sverige, utan att det egentligen kostade Sverige mer än vad de frivilliga ställde upp med.
Andra världskriget startade när Storbritannien/Frankrike förklarade krig mot Tyskland efter att Tyskland i enlighet men det då hemliga Molotov/Ribbentropavtalet anfallit Polen. (Polen skulle enl. avtalet delas upp mellan Tyskland och Sovjet).
Vad många inte tänker på är att Polen anfölls bara två veckor senare av Sovjet i enlighet med samma hemliga avtal, och att Stalin levererade stora mängder förnödenheter till sin dåvarande vapenbroder Hitler. Leveranserna pågick fram till Tysklands anfall på Sovjetunionen.
Vad hade hänt om Hitler lugnat ner sig och låtit Stalin ta sin del av Polen först ?
Hade Storbritannien/Frankrike förklarat krig mot Sovjet och bildat allians med Tyskland i stället ?
Att förklara krig mot Polens båda angripare var inte realistiskt.
Kriget hade då fått en helt annan utveckling. Tyskland (och Finland) hade då hamnat på de ”godas” sida.
Hur hade Europa sett ut då ? Kanske som idag med Tyskland som ledande makt inom EU ?
Det blev en lång utläggning. Men historien är så komplex att den inte kan förklaras på ett enkelt sätt.
Kärnfrågan kvarstår -behöver vi något svenskt försvar värd namnet ?
Väldigt bra historiskt sammanfattat Elfyma – tack! Men saken har också en annan vinkel. Sverige hade så dåligt med vapen att man knappt kunde skicka någonting till Finland!
Jag kommer mycket väl ihåg när jag som mycket liten sitter i min pappas (av militärisk yrkesbeskaffenhet) rökrum och ur radion kommer en välmodulerad röst. Rösten talar om någonting som har med Sveriges försvar att göra. Min pappa hade tagit på sig sina militäriska stövlar för att strax möta sin trupp för övning. Han stampade lätt med stövlarna och utbrast (han svor aldrig på riktigt): ”Ja, se den där förbankade Wigfors!”
Tydligen hade det någonting med försvarets begärda pengaförstärkning att göra – det här var nog alldeles i slutet av 1930-talet – och Wigfors hade en annan agenda när det gällde försvarsmedel.
Själv slutade jag som värnpliktigt befäl och hann dessutom vara med om Civilförsvarets utveckling – som sedan skrotades! Men aldrig kan jag minnas under min vpl-tid att vi saknade medel eller förmåga. Vi hade ju värnplikten och jag tillhörde de kontingenter som varit före och som kom efteråt – för att sen upphöra. Varför försvann värnplikten? Visst var det en tvångslag, men de jag gjorde tiden med var fina grabbar, vi var ett bra lag. Utom de som kom under mina sista tjänstgöringar… Jag undrar fortfarande vad som hänt med svenska ungdomar… Oviljan… söligheten… att smita undan…
Jag vet inte alls hur man resonerar på politikerhåll. Men som jag ser det finns det bara en väg – gå med i Nato!
Stalin må ha haft planer men de kan inte ha ingått i Molotov-Ribbentropp-pakten och därmed inte ha varit en handlingsplan.
Hitler lade så stor vikt vid för kriget nödvändiga råvaror, att han lät den frågan styra kriget. En av de två råvarorna som måste importeras var oljan. När Östeuropa delades ville Stalin ha Rumänien. Hitler sa blankt nej och hans egna ord var att han ej kunde kriga i väst om Stalin kunde stänga oljekranen. Nästa händelse som visar vilken betydelse Hitler tillmätte oljan var att han senarelade Barbarossa för att ta kontroll över Balkan och säkra oljan. Därefter genomfördes den spektakulära och kostsamma erövringen av Kreta som slog ut fallskärmsjägarna för resten av kriget. Den gjordes för att engelsmännen inte skulle kunna bomba oljekällorna i Rumänien. Olja var också motivet till offensiven mot Kaukasus 1942. Råvaran oljan fick alltså bestämma kriget.
Den andra krigsnödvändiga råvaran var den svenska järnmalmen. Det finns ingen anledning att anta att Hitler skulle handla mindre kraftfullt vad gäller malmen än vad han gjorde beträffande oljan. Han slog England-Frankrike på mållinjen genom den djärva och skickliga erövringen av Norge. När kriget slutade stod fortfarande knappt 300 000 tyska soldater kvar i Norge.
Det finns ingen grund att anta att Hitler skulle ha låtit Stalin ta kontrollen över malmen och att hävda att Finland förhindrade detta.
Sverige förklarade sig inte neutralt och därför kunde svenska frivilliga strida i Finland utan att bryta mot lagen, till skillnad mot de som for till Spanien. Under vinterkriget skickade staten pengar motsvarande halva den finska statsbudgeten till Finland. Flygvapnet satte in 20 plan i norr och dessa bar finska beteckningar. Staten skickade både militär och civil hjälp. En sådan småsak som modern utrustning till brandförsvaret i Hangö gjorde att bränder kunde släckas där. Om något land räddade Finland från ryssarna så var det alltså Sverige och absolut inte Tyskland som genom pakten sålt Finland till Ryssland.
Under fortsättningskriget slutade staten sitt direkta stöd till Finland men räddade Sveriges eget skinn och hjälpte Finland genom att låta vapenbrodern Tyskland använda svenska järnvägar. Hjälpen fortsatte dock på frivillig väg genom insamling av pengar och kläder och ett stort antal krigsbarn fick också en fristad tills de kunde återvända efter kriget.
General Rudolf Waldens ord från juni 1940 ”hade inte den svenska hjälpen varit, skulle Finland nu närmast ha varit en Republik Kuusinen” står i bjärt kontrast till den bland finnar spridda uppfattningen att den svenska hjälpen var betydelselös eller t.o.m. att den inte fanns.
Nu ska vi tydligen skicka några soldater till MALI också – vad dom nu har där att göra
Hittar ingen källa till uppgiften.
Kalle Stropp sa det i teve igår – man ska skicka svenska soldater eller officerare som ska lära MALI eserna att hantera vapen och liknande ……..
Vi kanske skulle reta upp norrmännen så att de ockuperar och annekterar Sverige ? Vi får då på köpet tillgång till deras stora oljefond och oljekällor. Och så slipper vi EU-medlemskapet.
Ideén är dock inte ny. Den testades redan 1998
#J&B m.fl. Roligt att ämnet engagerar.
Nej Sverige ingick inte i Molotov-Ribbentroppakten vad jag vet.
Stalins planer för Sverige fanns i andra handlingar som upptäcktes i de sovjetiska arkiven efter kommunismens fall.
De svenska kommunisterna ska även ha upprättat dödslistor färdiga att tas i bruk när den röda ”befrielsearmén” ockuperade Sverige.
Har sett liknande uppgifter även i andra källor, men kan inte hitta länkarna just nu.
Har kontaktat en expert på området, militärhistorikern Stellan Bojerud, som förhoppningsvis har tid att besöka bloggen och ge sina synpunkter.
Kärnfrågan idag är om Finland, mht till tidigare erfarenheter, vågar förlita sig på hjälp från Sverige i ett verkligt skarpt läge.
Inlägget har uppdaterats med nya länkar.
-Finland lovar hjälpa Sverige i händelse av angrepp.
-Nato kan inte lova att hjälpa Sverige i händelse av angrepp.
Generalstaber gör upp olika handlingsplaner som en del av förberedelser. Linna ser jag som oseriös.
Som Finlandssvensk född den 30 januari 1944 i Helsingfors förstår jag vad som sägs i filmsnuttarna. Synd att ingen översättning till svenska fanns.