Valrörelsen- en oansvarig huggsexa

1 september, 2010

Uppdaterad 2/9-10

När Sverigedemokraterna  i våras aviserade att de skulle presentera en skuggbudget sågades den som ”orealistisk” redan innan den var offentliggjord. Sågningen byggde på spekulationer av  självutnämnda ”experter”...

En av dem, Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster, tog efter offentliggörandet tillbaka väsentliga delar av sin kritik. Den föreslagna höjningen av arbetsgivaravgiften för de större företagen gillade han inte, men det är förståeligt eftersom han företräder större företag.

Nu ser vi hur alla riksdagspartier deltar i en oansvarig huggsexa om väljarna där överbuden duggar tätt.
Den ena sidan köper röster med vidlyftiga bidrag. Den andra sidan kontrar med ännu fler skatteavdrag.
Men skillnaderna mellan riksdagspartierna krymper, så att vi snart bara har ett ”regnbågsparti”, en blandning av rött, grönt och blått.

Vem som i slutänden ska stå för bidragsnotan, avdragscirkusen och den kostsamma invandringspolitiken, vill ingen av riksdagspartierna tala om före valet.
Men tro mig -det är ALLTID någon (troligen du och jag) som får betala notan  !

För mig framstår inte SD:s skuggbudget som mer orealistisk än något av riksdagspartiernas budgetar.
SD deltar inte heller i de ”seriösa” partiernas osmakliga budgivning. Det är bra.

2/9-10: Nu har även SD kastat sig in i budgivningen. Valmanifestet innehåller nya löften.

Tidigare inlägg:

//Elfyma+


S-propaganda på dagisnivå

23 april, 2010

Alla medel är tillåtna om man får tro den Socialdemokratiska  valpropagandan.
De drar sig inte ens för att utnyttja sina egna, eller andras, bebisar för att föra fram sitt ”budskap” (vad det nu kan vara).

Nästa steg blir väl att ta in hundar, katter och hästar  i valrörelsen för att fiska röster bland hund-, katt- och hästägare.
Vad blir sossarnas överbud på Maud Olofssons RUT-avdrag för hundrastning ?  Subventionerad kattmat och havre ?

//Elfyma+


SKL: Bjud in partierna till skolorna

4 april, 2010

Bjud in politiska partier till skolorna, manar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Välj inte den enkla lösningen att säga nej till alla för att slippa bråk om extrema partier.

– Vi tycker att skolorna ska bjuda in politiska partier, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL som medverkat till en skrift från SKL till skolorna om hur de bör hantera partierna i skolan.

Också Skolverket arbetar med ett informationsmaterial om partier i skolan, som ska vara klart 15 april. Även det är ett försök att reda ut läget sedan skolor bestämt sig för att säga nej till alla partier att informera inför höstens val, eller vägrat släppa in Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna på grund av deras åsikter.

Råd nummer ett från SKL är att skolorna bör ta ett principbeslut om att politiska partier är välkomna, i debatt och utfrågningar. Det innebär inte all alla partier behöver bjudas in. Men har skolledningen sagt att partier är välkomna går det inte att neka vissa, om de har bett att få komma (SN).

//Elfyma+


Humorn blir partipolitisk propaganda

6 mars, 2010

Skattemedel används för partipolitisk ”forskning” och framtagning av partipolitiska förlöjlingskampanjer.
Tidigare inlägg, Statsvetare har blivit vetenskapens ”narrar”.

Ståupparna har fått pengar för att förlöjliga demokratin.
(DN).  ”Humor och politik är en oslagbar kombination, men då handlar det inte om att göra politiken rolig utan om att göra humorn politisk, säger Erik Löfmarck, en av upphovsmännen till
”Lobbyn – ståuppkomiker för och emot samhällsutvecklingen”.
Erik Löfmarck understryker att det hela inte kommer att handla om partipolitik och manifest, mer om det allmänna läget och – förhoppningsvis – moral och etik, bristvaror i det politiska spelet”.

Så lät det inte tidigare.
Så här oskyldigt var det inte när ståupparna tidigare samlades för att utarbeta en gemensam strategi för att stoppa Sverigedemokraterna.
”Att många tar Sd:s siffror på allvar, kan kanske illustreras av att en mängd ståuppkomiker häromveckan samlades för att hjälpa varandra skriva elaka skämt om partiet”.
Källa: Björn Häger. 17nov-09 (sista stycket).
Nu har ståupparna* valt att mörklägga det verkliga syftet med den skattefinansierade kampanjen under valrörelsen.

Ståupparna, eller de som beviljat narrarna skattemedel för kampanjen, bryter sannolikt mot gällande lagar. De skyldiga borde hängas ut.

Det blir en smutsig valkampanj- finansierad med skattemedel.

* Gissar att det är samma gäng som Björn Häger skriver om.
Eller har alla narrar och taskspelare i Sverige blivit lika enögda ?

//Elfyma+


Lättläst om förestående val.

18 januari, 2010

Valrörelsen har startat om man får tro DN idag.
Så här är det tänkt att valet skall gå till enl. DN.
Hur det blir i praktiken återstår att se, men spåren från tidigare val förskräcker.
Utöver de partier DN beskriver i sin artikel finns ytterligare ett parti som heter Sverigedemokraterna, men de fick tyvärr inte plats i artikeln eftersom pappret råkade ta slut.

Partierna lyfter fram sina starkaste sidor.
Partierna finslipar nu sina valmanifest med hjälp av PR-byråer.
Partiledarna mediatränas och får sig en ansiktslyftning för att verka yngre och vackrare.
Partistrategerna grubblar på hur ”budskapet” ska kunna säljas till vilsna väljare som inte bryr sig. Löften om vidlyftiga bidrag brukar dock alltid gå hem.
Vissa ställer upp i danstävlingar för att nå ut med sitt budskap, vad budskapet nu kan vara.

Några partier ”tar debatten” – men bara på sitt eget sätt.
De ”utbildar” aktivister som oinbjudna ska ”ta” debatten på ett visst partis valmöten. Till de mer framträdande gästdebattörerna hör SSU, EXPO, Ung Vänster, AFA, SUF, RF, m.fl. Om även Grön Ungdom ska delta i årets  i ”debatter” är okänt.
Argumenten brukar bestå av högljudda okvädningar med förolämpande epitet och visselkonserter, och om inte dessa ”argument” biter så brukar de verkligt slagkraftiga argumenten plockas fram i form av grönsaker, ägg, flaskor och järnrör.

Smutskastning- också en viktig del av argumentationen.
Partiernas  ”rörmokare” letar efter svaga punkter och ”lik i garderoben” hos motståndarna. Dessa ”lik”, inbillade eller verkliga , kan de sedan skjuta in sig på när den egna argumentationen sviktar.
”Liken” dyker lägligt upp i slutet av valrörelsen, så att de förtalade inte hinner bemöta ryktesspridningen.
Vissa partier behöver inte ens smutsa ner sina egna händer, då de lever i symbios med tunga medier och journalister som villigt hjälper till.
Expressens chefredaktör Bo Strömstedt gick 1991 ut på helsidor och spred ut lögner om Ny Demokrati så sent som dan före valdagen, vilket är ett brott mot vallagen. (Källa: Ian Wachmeisters memoarer).
Andra partier kan få hjälp med desinformationen av Aftonbladet och de övriga ”oberoende” tidningarna. SR, SVT och TV4 ställer givetvis också upp när rörelsen kallar.

Alla hjälps åt att ”försvara” demokratin.
Det stora debattämnet inför årets val har varit om SD ska tigas eller pratas ihjäl.
”Forskare”, media och andra ståuppare tävlar nu om vem som kan komma på det effektivaste sättet att stoppa SD,  enl. devisen målet helgar medlen. Hur vinnaren belönas är okänt, men det kan handla om utökade forskningsanslag, kulturstöd, presstöd eller lukrativa politiska befattningar.

//Elfyma+