”Den som är satt i skuld är icke fri”

9 december, 2013

Nej, det är inte det skuldtyngda USA:s president Barack Obama som har yttrat dessa visdomsord – det var Göran Persson efter det förödmjukande besöket hos lånehajarna på Wall Street i mitten på 90-talet.

Men idag är det Obama som måste förödmjuka sig
-hos de forna ärkefienderna kommunisterna i Peking.

USA har kunnat täta läckorna i det sjunkande skeppet genom att ständigt trycka upp nya skuldsedlar som än så länge stödköpts av Kina för att hålla upp dollarkursen och för att trycka ner värdet på sin egen valuta.

Men nu kan vara slut på lånefesten och USA:s storhetstid
-för kineserna tycks ha fått nog.

”Det ligger inte längre i Kinas intresse att öka sin enorma valutareserv”
– en valutareserv som nyligen noterade ett nytt rekord på motsvarande 3 660 miljarder dollar, eller mer än Tysklands BNP, skriver Bloomberg.

Det kan få ödesdigra konsekvenser för USA:s ekonomi och för amerikaner som kunnat storhandla billiga importvaror från Kina.

Amerikanska skuldsedlar blir svårare att prångla ut, och varorna på Walmart:s hyllor blir dyrare om den kinesiska valutan yuanen tillåts stiga mer än hittills. (Läs mer).


Pantsatt maktsymbol ?

Fredspristagaren Obama kan visserligen skramla med USA:s gigantiska krigsarsenal och skicka några ”fredsbevarande” hangarfartyg till Kinesiska Sjön, men vad hjälper det mot en växande ekonomisk stormakt som Kina.

/Elfyma+


Vårt ”överflöd” är skuldfinansierad

5 oktober, 2011

Skuldkrisen: Den som är satt i skuld är icke fri, använde Göran Persson som titel på den bok han publicerade 1997, om hur han med besparingar och höjda skatter sett till att Sverige – med Perssons egna ord – ”återfick sunda statsfinanser” säger Dan Jönsson i P1-programmet OBS och fortsätter:

Ja, det är sunt bondförnuft att den som har egna pengar är oberoende, medan den som måste låna av andra också gör sig beroende av dem.

Men samtidigt är det en sanning med modifikation eftersom det ekonomiska systemet i stort utgörs av olika beroendeförhållanden, som det inte alltid är så enkelt att överblicka. Det är ett komplicerat nät av relationer där det som händer på en finansbörs i ett land, i allra högsta grad påverkar vad som blir kvar i en liten pengabörs på andra sidan jordklotet.

Hur blir man rik ?
För de allra flesta svenskar har det de senaste tjugo, trettio åren funnits i princip ett säkert sätt: man tar ett lån, köper ett hus och säljer det några år senare för dubbla priset.

Hur länge kan vi hålla på så här ?
Svaret är enkelt: vi kan hålla på så länge alla tror att det fungerar. Sedan går det inte längre.

Statsfinanserna är fortfarande som det heter ”sunda”, och mitt i oredan kring den krisande euron och sprickorna i den amerikanska dollarfasaden uttalar sig riksgäldens chef Bo Lundgren, som menar att Sveriges statsskuld är för låg. Den borde öka.

Den bistra sanningen är den att Sverige hela tiden varit skuldsatt ungefär som andra länder i den rika världen. Det syns bara inte.

Sant är att den svenska statsskulden ligger på en historiskt låg nivå, bantad till dagens trettiofem procent av BNP från cirka åttio procent i mitten av nittiotalet.

Men parallellt med ”saneringen” av de statliga finanserna har istället hushållens skuldsättning ökat dramatiskt. De privata skulderna (alltså våra bolån, i princip) uppgår idag till hisnande 2700 miljarder kronor, nära tre gånger statsskulden. Och alltså bortemot hundra procent av BNP.

Men våra bostadslån betraktas inte som ett statsfinansiellt problem så länge de ökande skulderna vägs upp av en motsvarande ökning av hushållens förmögenheter.

Men det är en farlig, cirkulär matematik. Den privata förmögenhetsökningen består nämligen till allra största delen av just ökade fastighetsvärden, som i sin tur är en följd av låga räntor.

Skulle räntorna stiga med ett par procent, och sätta press på bostadspriserna – det vill säga: om den svenska bostadsbubblan skulle spricka – måste i sista hand staten gå in och täcka förlusterna. Alltså precis vad som hände i USA under finanskrisen 2008, när tusentals låntagare plötsligt inte kunde betala sina huslån och banksystemet hotade kollapsa. Eller på Island – där banksystemet faktiskt bröt ihop och blottade tomheten i det skuldfinanserade överflödet.

Låga räntor och höga bostadspriser fungerar som ett sätt att dölja statsskulden.

Det är ett demokratiskt problem att invagga ett folk i inbillad rikedom samtidigt som deras skulder kryper över taknocken.

Det svenska folkhushållets skuldbomb brinner på – och den kan inte släckas, bara skickas över till någon annan.

Vem som ska hålla i den när det smäller är den verkligt explosiva frågan. (läs Hela inlägget).

Kommentar:
Gissar att notan (som vanligt) landar hos spararna genom att inflationen tillåts skena iväg. Vi har varit om det förr.

När Sverige hamnade i ekonomisk kris på 1970- och 1980-talet brukade det leda till devalvering av kronan. Det blev åtskilliga gånger, fram till hösten 1982 då kronans värde skrevs ner med 16 procent. (DN).

Dags att plocka ut sina sparpengar och fylla bankfacket med guldtackor (för att inte bli blåst ännu en gång)  ? 

//Elfyma+


Chockhöjning! Ränta över 20%

16 februari, 2011

De senaste veckornas chockartade höjningar av räntor från banker och låneinstitut har skrämt upp dom svenska hushållen.
De som haft lån med rörlig ränta har råkat mest illa ut och fått sina låneräntor höjda långt över 20%.
Skynda dig att binda lånen uppmanar bankerna och erbjuder 15, 17 och t o m 20% ränta på sina fasta lån.
Lyssna på detta oroande inslag i SR P1.

Men innan ni hastar till banken, för att rädda vad som räddas kan,
eller för att flytta sparpengarna från madrassen till bankkontot,
ta ett djupt andetag och kolla när inslaget sändes.

Trots aviserade räntehöjningar är räntorna fortfarande extremt låga.
Skänk en tacksamhetens tanke till de som finansierar lånefesten genom att leva sparsamt och sätta in sina sparpengar på ett bankkonto. Men det varar inte för evigt.

”Den som är satt i skuld är icke fri” sa Göran Persson när han på sina bara knän tvingades tigga pengar av finansvalparna på Wall Street.
Men hans efterträdare Mona Sahlin deltar gärna i lånefesten.

//Elfyma+