SKATTEHÖJNINGAR I MASSOR

17 maj, 2017

I vårbudgeten för några veckor sedan aviserade finansminister Magdalena Andersson skattehöjningar i massor. Men främst sådana som är tekniska och halvdolda, de ser ytligt inte så farliga ut som de är.
1. Bensinskatten höjs med 24 öre per liter (och med 21 öre per liter diesel). Skatten ska framöver höjas automatiskt utan riksdagsbeslut genom att det införs en regel om höjning med inflationen plus två procentenheter. Redan idag utgör skatten två tredjedelar av vad du betalar på macken. Skatten drabbar framförallt befolkningen i glesbygden, där det är nödvändigt att köra långa sträckor. Men också en del områden i södra Sverige. I följande län kör 35 procent eller fler av hushållen minst 2000 mil per år: Jämtland, Jönköping, Värmland, Halland, Kronoberg, Norrbotten, Dalarna, Västernorrland, Kalmar och Västra Götaland. De berörda hushållen betalar minst 2.000 kronor per år mer i skatt 2018 jämfört med 2014.
2. Brytpunkten för den statliga inkomstskatten har tidigare räknats upp med inflationen plus två procentenheter. De två procentenheterna (som ska motsvara förväntade reallönehöjningar) togs bort i år och så även nästa år. Det innebär att cirka 80 000 personer fler behöver betala statlig inkomstskatt och därmed drabbas av marginalskatter på över 50 procent (brytpunkten ligger vid 37.700 kronor per månad). Ytterligare ungefär 27 000 personer tvingas betala ”värnskatt” genom att inte heller den högre brytpunkten höjs.
3. Avtrappning av jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget avtrappas, vilket innebär att marginalskatterna ökar. Hur mycket den enskilde påverkas beror på inkomsten, men det kan handla om så mycket som 26.400 kronor per år.
4. Kemikalieskatt. Vid halvårsskiftet 2017 införs en kemikalieskatt, vilket märkligt nog mest kommer att märkas på föremål som ljudanläggningar, TV-apparater, kylskåp och datorer. Det rör sig om cirka 400 kronor per produkt, men köper du en dator med skärm blir det raskt dubbel avgift, 800 kronor. I vårbudgeten föreslås en indexering av skatten, så att den ska ökas automatiskt från 2019.
5. Flygskatt. Alla flygresor ska beskattas. Skatten beror på hur långt man åker. En inrikesresa belastas med 80 kronor (160 kronor tur och retur), en långresa med 430 kronor (860 kronor tur och retur). Det ökade utbudet av långflygningar från Stockholm fryser inne. Flygbolagen satsar på Köpenhamn eller Helsingfors istället (I Norge har man redan infört flygskatt). Den norska flygskatten ledde till att Ryanair la ner sina lågprisflygningar och flygplatsen Rygge (Norges motsvarighet till Skavsta) lades ned. Den svenska flygskatten, som har en rejäl riksdagsmajoritet mot sig, inklusive många socialdemokrater utifrån landet, kan leda till fler nedlagda flygplatser i Sverige (några har redan stängts). Det blir färre charterresor från medelstora städer och den kvarvarande trafiken koncentreras till Stockholm, Göteborg och Malmö.
6. Förmånsbeskattning av sjukförsäkring. De som har en sjukförsäkring gör en stark insats för de som inte har råd. De betalar en gång till för det som de redan betalat genom skatten (men som de inte kan utnyttja) och de minskar sjukvårdsköerna genom att inte belasta den offentliga vården. Men för Magdalena Andersson räcker det inte att de ska betala dubbelt för sjukvården, nu ska det införas en särskild skatt på förmånen att ha en sjukvårdsförsäkring. De flesta som har en sjukvårdsförsäkring får nämligen den betald av arbetsgivaren och nu ska förmånen belastas med skatt. Det blir alltså att betala tredubbelt för den som har en arbetsgivaren betald sjukförsäkring. Det handlar om ungefär 650 000 personer.
7. Beskattningen av småföretagare höjs genom åtskruvning av de så kallade 3:12-reglerna. Men det är så komplicerat att vi inte ska gå in på det här. Regeringen tänker sig dock att ta in inemot 3 miljarder kronor på ändrade 3:12-regler.


Under skatter vi dignar ner -mer och mer och mer

22 mars, 2017

Regeringen har hittills höjt skatterna eller aviserat höjningar på över 54 miljarder kronor.
Samtidigt som Statsskulden redan ligger på historiskt höga nivåer. Skulden får våra barn och barnbarn ärva och amortera av under sin livstid. Det kommer de inte att gilla.

Och trots världens högsta skatter så krackelerar välfärden.
Vad kan det bero på ? -undrar de naiva som inget vill begripa.

Internationalens text:
”Båd’ stat och lagar oss förtrycka, 
vi under skatter digna ner.”
har fått förnyad aktualitet om än med andra förtecken.

Här är listan över skattehöjningar!

Är det bara Sverigedemokraterna som motsätter sig skattehöjningar för att finansiera den förtärande parasiterande invandringen från mellanöstern och Afrika ? (Läs mer).

Decemberöverenskommelsen DÖ är inte död, om någon trodde det.
För regeringens budget kommer att gå igenom -med Alliansens stöd
– vad än regeringen slänger in i budgeten.

/Elfyma+


SKL: Skatten behöver höjas pga massinvandringen

28 april, 2016

SKL presenterade sin Ekonomirapport idag. Det är dyster läsning som förebådar ännu kärvare tider för oss skattebetalare. Det handlar om att höja skatt med ytterligare 45 miljarder kronor.

Vinstlotterna som skulle rädda vår ekonomi och våra pensioner ser ut att mestadels bestå av nitlotter och gökungar som aldrig får nog.

Den negativa bedömning av kommunsektorns ekonomi som SKL gav i oktober 2015 kvarstår.

Tack vare regeringens extra tillskott på tio miljarder så kan skattehöjningarna minskas marginellt- men bara marginellt.

Inom kommunerna beräknas rekordstora kostnadsökningar på cirka 9 procent, bland annat som en följd av asyl- och flyktinginvandringen.

Landstingen har stora investeringsbehov och trots de effektiviseringar som görs beräknas kostnadsökningen bli cirka 5 procent.

Den ”puckel” av kostnader som staten har nu för flyktingmottagandet kommer, i takt med att de asylsökande får uppehållstillstånd, att överföras på kommuner och landsting.

Det behövs skolor och bostäder, inte bara för nyanlända, och verksamheter som Komvux, socialtjänst, vård och tandvård behöver förstärkas.

Det är en stor ”utmaning” eftersom det redan idag är brist inom vissa personalkategorier såsom lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Vi konstaterar att det behövs mer av generella och värdesäkrade statsbidrag för att kommuner och landsting ska klara de utmaningar de står inför, säger Lena Micko. (SKL).

Hur man än vänder sig så har man ändan bak.

Frågan är alltså om det är staten eller kommunerna som ska klämma åt oss luttrade skattebetalare för att bekosta ”utmaningarna”.

Inte om att ta sig an den verkliga ”utmaningen”
– att stoppa asylturismen.

/Elfyma+