Vad är ”rättvist” i Sverige ?

26 augusti, 2010

Det talas mycket om ”rättvisa” skatter och ”solidaritet” i valrörelsen, särskilt från de rödgrönas sida. När ett bidrag sänks för någon, som inte arbetar och betalar skatt, står det på löpsedlarna att bidragstagaren ”betalar” notan. Hänger ni med ?

Vad är ”rättvist” egentligen ?
Att den som arbetar försörjer den som inte arbetar ?
Att bankdirektören tjänar mer i pension etc när han inte arbetar ?
Att bankdirektören får bonus även när han kört banken i botten ?

Fördelningspolitik à la Sverige ?
En liten räkneövning inför kommande val.

10 glada personer går ut för att äta middag tillsammans. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas i Sverige:
– De första fyra (de fattigaste) betalar ingenting
– Den 5:e betalar 10 kr
– Den 6:e betalar 30 kr
– Den 7:e 70 kr
– Den 8:e 120 kr
– Den 9:e 180 kr
– Den 10:e personen (den rikaste) betalar 590 kr

De 10 personerna äter middag på restaurangen varje dag och är nöjda med uppgörelsen om 1000 kr. En dag säger restaurangägaren:
– ”Ni är trogna kunder så jag lämnar 200 kr rabatt på era middagar i fortsättningen”.

En middag för 10 personer kostar nu endast 800 kr och det är nu det händer grejer. Man vill fortfarande betala middagen såsom skatter betalas.
De första 4 påverkas inte. De får fortsätta äta gratis. Men hur ska de andra 6 göra? Hur ska de dela upp rabatten på 200 kr så att alla får sin del? De inser att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Drar de bort beloppet från varje persons andel får den 5:e och 6:e personen betalt för att äta.

Restaurangägaren föreslår att i rättvisans namn är det bättre att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknar ut de belopp varje person skall betala. Resultatet blir att även den 5:e personen får äta gratis.
Den 6:e får betala 20 kr, den 7:e betalar 50 kr, den 8:e 90 kr, den 9:e 120 kr och den 10:e personen betalar 520 kr istället för tidigare 590 kr.

Alla får ett lägre pris än tidigare och nu får 5 personer äta gratis. Utanför restaurangen börjar de jämföra vad de sparat…
– Jag sparar bara en tia av rabattens 200 kr, börjar den 6:e personen. Han pekar på den 10:e och säger:
– Men han sparar 70 kr!

– Precis, jag tjänar bara en tia och det är orättvist att han får sju gånger så mycket som jag, säger den 5:e personen.

– Det är sant! Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara får 20? De rika ska alltid ha det lite bättre, gormar den 7:e personen.

– Vänta ett tag! Skriker de 4 första som äter gratis varje dag.
– Vi får ingenting. Det här systemet utnyttjar de fattiga!

De 9 personerna skäller som hundar på den 10:e och kallar honom för allt möjligt och anklagar honom för att suga blodet ur de fattiga.

Nästa kväll kommer inte den 10:e personen till middagen. Skönt tycker de andra 9 och sätter sig ner för att äta. När notan sedan landar på bordet upptäcker de något väldigt märkligt:
Det fattas 520 Kr..!?

Anekdoten kommer från en av våra läsare. Tack !

Mer på samma tema i SR-P1:s frågeprogram om privatekonomi.
Uppringaren (en villaägare) tyckte att det var ”orättvist” att hon inte fick göra RUT-avdrag som ”alla andra”.
Problemet var att hon, efter att ha utnyttjat alla tänkbara skatteavdrag, inte längre hade någon skatt att betala.
”Man kan ju inte göra skatteavdrag om man inte betalar någon skatt”, svarade privatekonomen.
(Inslaget sändes före valrörelsen och utdelningen av valfläsket).

Efter valet blir det ännu ”orättvisare” för dem som inte betalar någon skatt – om politikernas löften infrias.
De missar skatteavdraget för att gå ut med hunden, får inget RIT-avdrag, ej heller något butler-avdrag etc.

//Elfyma+


Finkultur viktigare än bilindustri i de korrektas Sverige ?

28 januari, 2010

Uppdaterad 26/3-10.

Reflektioner i efterdyningarna av Saab-affären och statens miljardstöd till SaabSpyker.
Åsikterna om stödet går i sär beroende på ideologisk grundsyn.

Vissa menar att det handlar om en rättvisefråga.Varför ska bara exportindustrin klara sig utan bidrag när ingen annan verksamhet i Sverige tycks klara sig utan bidrag från det allmänna ?  Frågan är berättigad och tankeväckande.

Aaaarioooor på bandet bättre än bilar ?
Om Saab Automobile varit en kulturinstitution* i  Stockholms innerstad, i stället för en bilfabrik  på landsorten, hade bidragen haglat över dem utan krav på motprestationer. Så har det varit hittills.

Statliga Operan och Dramaten gör gigantiska förluster år efter år utan att någon reagerar. Staten går varje år in med nästan 400mkr för att täcka Operans underskott på en omsättning (biljettintäkter) på ynka 75mkr. (Lånegarantin till Saab motsvarar 10års stöd till Operan).

Det är vi skattebetalare (som inte ens går på Operan) som betalar ca 82% av biljettpriset för den Stockholmska kulturelitens operabesök.
Vi bekostar även utbildning av personalen till denna förlustbringande verksamhet. Lägg därtill att ”kulturen” betalar endast 6% i moms till skillnad mot oss andra som betalar 25%. Signalen är att opera-arior och taskspeleri värdesätts högre än hederligt arbete inom exportindustrin.

Om Saab stöttades på samma sätt skulle vi för ca 50 000kr kunna köpa en splitter ny Saab som idag kostar 300 00kr. Saab skulle då inte ha några svårigheter att sälja sina bilar. Det skulle bli rusning till bilhallarna.

Utan industrins ”galärslavar” -inga bidrag att fördela.
Men om även exportindustrin lever på bidrag i likhet med kulturindustrin, invandringsindustrin, biståndsindustrin, klimatindustrin etc  – hur går det då med Sveriges ekonomi och handelsbalans ?
Alla kan ju inte vara bidragsförsörjda. Vem ska då försörja det ökande antalet bidragsförjda ? Och vem ska då betala biståndet och EU-avgiften ?

Kulturen får mera pengar när andra får mindre.
Under de tidigare regeringarna svällde kulturstödet till orimliga proportioner. Nomenklaturan i storstäderna ville leva furstligt på sin fritid varför de satsade stora pengar (våra pengar) på exklusiv finkultur, oåtkomlig och ointressant för vanliga arbetare och tjänstemän.

Kultureliten har även tillskansat sig livslång inkomstgaranti utan arbetsplikt. 175 kulturarbetare (som inte arbetar) får idag vardera 18.000 kronor i månaden så länge de lever.
Kulturnissarna hävdar med emfas att kultur måste få kosta, och att vi (de) inte kan överleva utan (deras) kultur.
Men varför kan inte kulturkonsumtion behandlas och beskattas på samma sätt som all annan konsumtion ?
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) försöker nu få stopp på de värsta excesserna inom kulturområdet, trots starkt och högljutt motstånd från kulturindustrin.
Inga fler beviljas livslång inkomstgaranti utan arbetsplikt, och Operan får inga extrapengar för att täcka sina skenande förluster.
Kulturministern förtjänar en eloge för sin åtstramning, men det räcker inte.

Operan är bara toppen på ”kultur-isberget”.
Även Kommuner och Landsting plöjer ner stora pengar i kulturindustrin- pengar som tas ifrån vård, skola och omsorg. Västerbottens Landsting och Umeå kommun finansierar bl.a Norrlandsoperan. När Norrlandsoperan ålades avsätta pengar för pensioner för sina anställda, skickades notan med vändande post till ”ägarna”. Landstinget och kommunen pytsade in ytterligare 3 miljoner i ”kulturen”, samtidigt som Landstinget sparkade 120 personer inom vården i brist på pengar (de har stora underskott).
Och det är tyvärr lika illa i andra kommuner och Landsting. Aaarioor och taskspeleri prioriteras högre än vård, skola och omsorg.
De enda kulturarbetare som inte är bidragsförsörjda är dansbanden, de betalar  t o m full moms. Privatteatrar och revyer är i huvudsak självförsörjande, men betalar endast 6% i moms i likhet andra priviligierade kulturverksamheter.

* Vad är kultur ?
Kultur kan definieras som alla livsmönster, inklusive språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats ”levnadssättet hos ett helt samhälle”.  I begreppet ”kultur” inryms idag allt från fantastiska konstverk till ren och skär skadegörelse.

// Elfyma+