PK-klubben debatterar ”källkritik” utan att inbjuda källan

14 mars, 2017

Inte satir.
Publicistklubben skall hålla en diskussion om källkritik och har bland annat bjudit in Mathias Ståhle som en av panelens deltagare. (Uppdaterat)
Men de undviker nogsamt att inbjuda källan ”Erik” (Fabian) som debatten ska handla om. Det skulle ju kunna punktera skråets förutsägbara upplägg där förövare blir offer, och där lögnare blir sanningssägare.

Fabian ger publicistklubbens ordförande, Björn Häger, förslag på vilka frågor han kan ställa till Mathias Ståhle angående hans så kallade granskning av Granskning Sverige. Som att undervisa ett dagisbarn i elementär journalistik.

Uppdaterat: Debatten kommer inte att bli offentlig.
https://www.youtube.com/user/Publicis…
http://www.publicistklubben.se/2017/0…

/Elfyma+


PK-klubben debatterar med sig själv om invandring och SD

1 september, 2015

Publicistklubben, som organiserar landets PK-journalister, debatterade igår tiggare, etnicitet och invandring, men framförallt den ständiga frågan hur media skulle behandla (stoppa) Sverigedemokraterna.

Det blev mycket spekulerande, i stället för att bjuda in SD till debatten och fråga direkt.
Men det ingår väl inte i de ”journalistiska metoderna” ?
Det var bara Expressens Anna Dahlberg, SvD:s Per Gudmundsson, Sydsvenskans Per Svensson och Aftonbladets Åsa Linderborg som var inbjudna. Här följer min tolkning av den interna debatten.

Det hettade till i kinderna på Anna Dahlberg när Åsa Linderborg, uppbackad av Per Svensson, antydde att Dahlberg borde få sparken från sitt jobb, eftersom hon inte upprätthöll PK-fronten mot de ”mörka krafterna”. Linderborg fick svar på tal.

Det hettade till i slutet på tillställlningen när åhörarna fick ställa frågor.
En av dem, Jan Sjunneson, krönikör på Avpixlat villa ha panelens syn på trakasserierna av den pensionerade journalisten ”Julia Caesar” som fick upprepade ovälkomna hembesök av Wolodarskis fotsoldater Niklas Orrenius och Annika Hamrud med åtföljande fotografer. (Lyssna, tidskod 1:39:35).

Det var bara Per Gudmundson som visade någon empati för den gamla kvinnans oro. Men han ansåg, i likhet med alla de andra journalisterna att det ingick i de ”journalistiska metoderna” att jaga kvinnan.

Skråintresset går alltså före den personliga integriteten och tryggheten.
Istället ondgjorde sig alla över att Niklas Orrenius påstås ha blivit uppringd av personer som utmanat hans auktoritet och velat ställa frågor som bara han som journalist får ställa. Vi som saknar såväl presskort som medlemskap i PK-klubben ska hållas på mattan -det var alla ense om i sann skråanda.

Nästa höjdpunkt var när radiojournalisten Katarina Gunnarsson fick yttra sig.

Hon har, till skillnad från de andra journalisterna, gjort frekventa besök i verkligheten utanför tullarna, där hon sökt upp och intervjuat vanligt folk. (Lyssna, tidskod 1:48:50)

Hon berättade om bruksorter med hög arbetslöshet, om hopplösheten, om bristen på framtidstro, om otryggheten och om dumpningen av asylökande på orter som inte ens kunde sysselsätta sina egna invånare. De enkla industrijobben var borta och här putsar vi fönstren själv säger de.

Hon berättade om gammelsossar som i generationer röstat på S, men som nu bestämt sig för att rösta på SD i ren desperation för att rädda det som räddas kan. De ville ha svar på hur problemen ska lösas, inte hur SD ska bekämpas.

Enl. Dahlberg var problemet att journalisterna inte hade något svar på deras frågor.
Gudmundson försökte, men lyckades inte heller ge något svar.

Lyssna sedan på Per Svenssons fullständigt världsfrånvända svar.
Han ser ”nyfascismen” (synonymt med Sverigedemokraterna) som det verkliga problemet, inte problemen som Gunnarsson vittnar om. Svenssons tro är lika orubblig som Jan Myrdals vurmande för Pol Pots röda khemerer.

Åsa Linderborg är inte bättre.
Hon tycker att vi ska släppa in fler invandrare, inte färre, för att ”rädda välfärden”, vare sig de är anställningsbara eller inte.
Om det inte finns jobb så får man väl skapa jobb som passar dem, tycker hon.

Eftertanke:
PK-media är nu bekymrade över att alternativa media tar över allt fler läsare från dem. Pressombudsmannen Ola Sigvardsson, som själv har kommunistiska rötter, varnar för en utveckling som kan få ”konsekvenser för yttrandefriheten”. Ska vi tolka det som ett hot från SKP:aren ? (SVT).

Han är bekymrad över att svenskar vänder sig till sajter som drivs av politiska motiv i stället för ”journalistiska ambitioner”.
– Traditionell journalistik präglas av en vilja att förutsättningslöst söka efter sanningen och göra det så gott det går säger Ola Sigvardsson. Tror han på det där själv ?
När blev tabloider som Aftonbladet, Expressen eller Dagens Nyheter opolitiska ?
Och SVT och SR fjärmar sig alltmer från sin publik, som en följd av vänstervridningen. (Läs mer)

/Elfyma+


TV: Se debatten om hotet mot journalistiken.

22 januari, 2014

Charlotta Friborg, Östgöta Correspondenten
Åsa Linderborg, Aftonbladet
Thomas Mattsson, Expressen
Peter Wolodarski, Dagens Nyheter
Samtalsledare: Stina Dabrowski, PK-ordförande

 

Åsa som inte tar avstånd från våld som politisk aktivitet??? Skall hon samtala om hot?

Thomas Mattsson som hänger ut vanliga medborgare för att de inte älskar mångkultur samt samarbetar med en välkänd våldsgrupp??? Skall dessa prata om hot?

Det är ungefär som att Robert Mugabe för att prata om vems fel det är att Zimbabwe har gått från exportör av mat till importör av det samma.

Men andra ord, ren djävla rappakalja!

Varjager


Förvalsdebatt om agendajournalistik

26 december, 2013

PK-journalisterna diskuterar fortfarande hur landets enda oppositionsparti ska behandlas i media. De har inget lärt och förstår fortfarande ingenting.

Att tiga ihjäl partiet var ingen lyckad strategi, det ledde bara till att läsarna flydde till alternativa media.

Att låta partiet komma till tals vid enstaka tillfällen var heller ingen bra strategi. Det var fler som lockades till partiet än som skrämdes bort.

Och att smutskasta och beljuga partiet hade inte avsedd verkan.
Det var som att spotta snus eller pissa i motvind.

Beprövat maktspråk biter tydligen inte på partiet och dess obstinata väljare som inte låter sig dompteras.

Det har skapat frustration och vanmakt hos det maktfullkomliga journalistskrået som inte är vana vid att bli emotsagda.


Dunka Jimmie gul och blå – våldsvänsterns/etablissemangets stridsrop

Återstår att anlita vännerna inom våldsvänstern för att skrämma bort läsarna från alternativa media genom att  hota med oväntade hembesök och offentliga skampålar, och om så krävs – yxhugg levererade av ”de godas” SA-trupper.
Och samtidigt (för syns skull) demonstrera mot det politiskt våldet.
Hyckleriet har inga gränser -hur står de ut med sig själva ?


Färsk men unken ”debatt” inom klubben för inbördes beundran.
AB:s prostituerade murvel Jan Helin bekräftar att egna åsikter och skitsnack lönar sig bättre än seriös journalistik.
Att fabulera ihop en skröna kostar nästan ingenting, men genererar många lukrativa klick om skrönan är tillräckligt hatisk och provocerande.


Aftonbladets Lena Mellin slingrar sig när SD-TV ställer frågor.
Oklart om rodnaden emanerar från frågorna -eller från den senaste ”dansresan”.

/Elfyma+.