Politik handlar om att prioritera- om att prioritera rätt.
Men det gäller inte längre. Inte i det nya Sverige (bild).
Vi tvingas vara ”solidaariska” mot hela världen.
Men ingen vill vara solidariska mot oss när vi blir gamla.
Politik handlar om att prioritera- om att prioritera rätt.
Men det gäller inte längre. Inte i det nya Sverige (bild).
Vi tvingas vara ”solidaariska” mot hela världen.
Men ingen vill vara solidariska mot oss när vi blir gamla.
Utan grindvakter skulle välfärdsstaten kollapsa. Men ingen vill försvara dem i debatten. Det borde bekymra oss, skriver Anna Dahlberg i Expressen.
Det finns jobb som få av oss skulle orka med mentalt. Tänk att vara biståndshandläggare i en kommun och tala om för 82-åriga Asta att hon är för pigg för att komma in på ett äldreboende även om hon är så ensam om dagarna att hon gråter i telefonluren.
Eller att sitta på Migrationsverket och slå fast att Ali och hans familj ska skickas tillbaka till hopplösheten i Kabuls slum för att deras asylskäl inte räcker.
Runt om i våra kommuner och Myndighets-Sverige sitter dessa grindvakter och bestämmer vem som ska få ja och vem som ska få nej på sin ansökan.
Utan nejsägarna på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, i kommunerna och så vidare skulle dagens välfärdsbygge kollapsa.
Även politikerna tillhör grindvakternas skara. Med budgeten som pressande svångrem tvingas de ofta fatta beslut som väcker omgivningens vrede. Tänk att behöva lägga ner ortens enda skola och möta fientliga blickar på bygatan varje dag. Vem orkar med det?
Vi måste hitta ett sätt att tala om de svåra prioriteringarna. Det finns inga breda välfärdsprogram för friska medelålders män som vi skulle kunna ta bort för att frigöra resurser. Visst kan man höja skatten, och det görs redan runt om i landets kommuner och landsting. Men hur högt man än går kommer man inte undan begränsningens dilemma, skriver Anna Dahlberg (Läs mer).
Anna Dahlberg har så rätt, men vilka är det som jagar grindvakterna när de gör sitt jobb ? Jo- det är hennes egna kollegor i media, inte minst hennes egen arbetsgivare Expressen. Ytterst få politiker, myndighetspersoner eller handläggare kan stå emot ett mediedrev. Vi får de politiker vi inte förtjänar,(relaterat).
Sverige är på väg att upprepa Greklands misstag
– att låna mera och låtsas att landet fortfarande är rikt.
Verkligheten har nu hunnit ikapp Grekland och kommer även att hinna ikapp oss.
Politik handlar om att prioritera
– att ställa olika gruppers behov och intressen mot varandra.
(läs mer i Arkiv: Ekonomi)
Låt inte historien upprepa sig
/Elfyma+
I dag kommer närmare trettiotusen svenskar att gå på annandagsbandy.
Det är en gammal tradition, som också spritt sig till hockeyn och handbollen.
Tyvärr kommer flera av lagen som spelar i dag att vara ekonomiskt dopade med skattepengar
Så när du avnjuter av dessa evenemang
-skänk en tacksamhetens tanke till de skattetyngda medborgarna.
I Vänersborg tar hemmalaget emot Villa-Lidköping i en nybyggd bandyhall. Den skulle kosta 140 miljoner kronor, men slutnotan landade på 270 miljoner kronor.
I Sandviken tar man emot Västerås SK. Hemmalagets enorma inomhusarena skulle gå runt utan hjälp från skattebetalarna. Facit blev en halvtom arena som kräver att kommunen skjuter till åtta miljoner kronor om året.
I Växjö tar Lakers emot Luleå. Här har kommunen lånat ut 256 miljoner kronor till hockeylaget. Amorteringarna har varit blygsamma, och klubben kommer att få mer i bidrag än man behöver betala tillbaka.
Gästande Luleå har sin egen arenaaffär. Kommunen sålde arenan till hockeylaget för ett par år sedan, men utlovade samtidigtett årligt driftbidrag om 28 miljoner kronor. I trettio år.
Det kanske allra tydligaste exemplet är Leksands IF, som leder Hockeyallsvenskan.
När laget gästar Södertälje i morgon betalar skattebetalarna spelarnas löner. Bokstavligt talat. Anledningen är att klubben ansökt om rekonstruktion, på grund av 150 miljoner kronor i skulder och då träder den statliga lönegarantin in.
Miljonskulderna har folkets lag dragit på sig trots att klubben fått ekonomiskt stöd från Leksands kommun under många år.
Kan misskötseln bero på att klubben räknar med att kommunpolitikerna ska rädda den gång på gång eftersom hockeylaget är så viktigt för Leksands rykte? Är det en bra morot för klubben att förbättra sig?
Det finns en parallell till den stora finanskrisen världen fortfarande lider av.
En av krisens orsaker var att amerikanska politiker ansåg att vissa banker var för stora för att få gå omkull – too big to fail. Varje gång bankerna hamnade i kris kunde de räkna med stöd från skattebetalarna. Är det konstigt att de gjorde dåliga affärer, när de visste att någon annan skulle ta notan om det gick illa?
Fotbollen har också drabbats av arenafebern. Årets seriesegrare Elfsborg spelar på en arena, som byggdes på mark som skänktes av kommunen, med kommunal borgen och subventionerad drift. Malmö FF spelar på en arena som byggts med ett ränte- och amorteringsfritt lån från skattebetalarna i Malmö på 145 miljoner kronor. Och så vidare.
Viljan att sätta kommunen på kartan med hjälp av ett framgångsrikt idrottslag har fått kommunpolitikerna att vara ovarsamma med skattebetalarnas pengar. Glädjekalkyler gör det lättare att övertyga medborgarna om att satsa på arenabyggen. Det är tacksamt att klippa bandet till ett nybyggt luftslott, när någon annan betalar.
Men är det kommunal kärnverksamhet att hålla elitidrottsklubbar under armarna ?
Samtidigt som skolor, fritids och äldreboenden drabbas av besparingar? , skriver Skattebetarnas Slöseriombudsman Martin Borgs (Läs mer).
Kommentar:
Politik är att prioritera – att ställa olika grupper och behov mot varann.
Det är alltid lättare att vara generös med andras pengar än sina egna.
//Elfyma+
Vi har i media ofta läst om att Sverige är så rikt att vi har råd att erbjuda gratis sjukvård åt alla som lyckas ta sig till Sverige som illegala invandrare (sk. ”papperslösa”).
Men när svenskar (och tidigare arbetskraftsinvandrare) som byggt upp vårt samhälle behöver vård då finns det märkligt nog inga resurser att sätta in.
De ska helst dö i vårdkön, eller i väntan på ambulans, så att de inte belastar sjukvårdens dödsstatistik.
Vårdcentralerna är numera (i likhet med polisstationerna) öppna bara på kontorstid.
Så den som blir akut sjuk efter kl. 17, eller på helger, kan inte räkna med att få hjälp inom rimlig tid.
Det har nu gått så långt att pensionärsorganisationer (på egen bekostnad) börjat köpa in hjärtstartare för att kunna rädda livet på sina medlemmar.
I Växjö kommun liksom i stora delar av landet dröjer det allt längre innan ambulansen kommer visar en rapport från Hjärt-Lungfonden.
Samtidigt gör allt fler som Ingelstadsborna och köper en egen hjärtstartare. Men det ursäktar inte de långa utryckningstiderna anser de medicinskt ansvariga.
Anders Tuneskog som är ambulansöverläkare på Kronobergs läns landsting tycker personligen att det borde vara samhällets ansvar att finansiera hjärtstartare, men understryker att det är politikernas sak att avgöra. (SVT).
Om resurserna inte räcker till allt och alla så måste man prioritera enl. en omtalad valfilm.
Men våra politiker prioriterar fel när de låter sig styras av mediateater och snyftkampanjer för lycksökare från jordens alla hörn. Journalisterna som driver dessa kampanjer bor själva i landets läkartätaste områden med närhet till flera sjukhus. Dessa journalister kan kosta på sig lyxen att på vår bekostnad vänta på Godot på någon skattefinansierad teater i kvarteret.
I glesbygden oroar man sig mera för att ambulansen inte kommer än att Godot inte behagar visa sig..
Om man googlar på ”I väntan på ambulans” får man 1 120000 träffar !
Relaterat:
Döden i vårdköerna finansierar gratis vård för “papperslösa” i Sörmland
Mer om hoten mot välfärden.
//Elfyma+
Vårdskandalerna på äldreboenden har stått i fokus den senaste tiden, men nu visar det sig att drygt 6 av 10 av de gamla inte får någon offentlig omsorg alls.
Enligt en ännu inte publicerad rapport från fackförbundet Kommunal har ansvaret för äldreomsorgen istället skjutits över på de anhöriga. Många av dem tvingas gå ner på deltid eller sluta att jobba för att kunna ta hand om sina åldrande föräldrar.
1980 fick 67 procent av de över 80 någon form av offentlig omsorg, i dag får bara 37 procent av dem ta del av den allmänna omsorgen.
-Jag tycker att det är förfärligt, säger Annelie Nordström som är ordförande i Kommunal.
-Det är faktiskt dubbelt så svårt att få ta del av offentlig omsorg i dag jämfört med 80-talet.
Trots att vi blir allt äldre så visar Kommunals rapport att samhällets kostnader för äldrevården sjunkit. Det innebär i praktiken att allt färre arbetar inom äldrevården och att det är de anhöriga som tagit över ansvaret.
På 80-talet uppgav 40 procent av de äldre att de fick hjälp av en anhörig som de inte bodde ihop med. I dag har den andelen ökat till hela 67 procent.
-100.000 personer uppger i dag att de tvingats gå ned i arbetstid eller slutat att jobba för att ta hand om sina äldre anhöriga. Man lägger alltså över den ekonomiska bördan och ansvaret i de anhörigas knä, säger Annelie Nordström.
Äldreminister Maria Larsson hälsar att hon avvaktar med att kommentera rapporten tills den publicerats (14/11 på förmiddag).(Se SVT-Rapport).
Kommentar:
Anhöriga svarade för en stor del av äldrevården för 100år sedan, men då var skatterna mycket lägre.
Idag betalar vi världens högsta skatter men har ändå inte råd att bekosta en värdig vård för våra gamla.
Och vi behandlas olika beroende på ålder och härkomst.
Ta något lugnande innan ni ser Florence Karlssons sista resa i Dokument Inifrån.
Om Florence insjuknat före 65års ålder hade hon erbjudits dygnetrunt uppassning med upp till 5 skattefinansierade personliga assistenter livet ut, vare sig hon var sjuk eller ej (Länk).
Med rymligt samvete och rätt läkarkontakter är allt möjligt. Men loppet är kört när man fyllt 65år.
Om Florence kommit till Sverige som ”ensamkommande barn”, eller som fejk-invalid hade hennes anhöriga kunnat berika sig på hennes hjälplöshet.(Ex.1). (Ex.2). (Ex.3).
Att arbeta, vara hederlig och att göra rätt för sig lönas i det nya Sverige med vanvård och stora uppoffringar.
//Elfyma+
Det finns reformer som både bidrar till ett mer jämlikt samhälle och bättre ekonomisk effektivitet. Sverigedemokraterna behöver ta hjälp av nationalekonomer för att kunna utmana alliansen i kampen om sanningen, skriver flera forskare.
Finansminister Anders Borg hänvisar ofta till nationalekonomisk forskning och många tror nog därför att alliansens politik ligger i linje med nationalekonomisk forskning. Så enkelt är det dock inte.
Det finns mängder av nationalekonomisk forskning som ger stöd åt en annan politisk inriktning.
En vanlig föreställning är att nationalekonomer alltid förordaravregleringar och privatiseringar.
Och visst pekar nationalekonomer ofta på fördelarna med konkurrens när det gäller marknader som exempelvis livsmedel, taxi och bostäder.
Men nationalekonomin ger också många skäl till varför offentliga ingripanden behövs på andra sorters marknader.
En sådan anledning är att vissa marknader utgör naturliga monopol, vilket innebär att det på grund av starka skalfördelar är effektivast att bara ha en producent.
Mycket infrastruktur såsom el-, fjärrvärme- och järnvägsnät är exempel på naturliga monopol.
Sådana marknader kräver omfattande reglering för att de inte ska komma att domineras av en enskild aktör.
I många fall kan det därför vara bättre med offentlig drift i stället för att försöka tygla privata vinstintressen med omfattande regleringar.
Den svenska erfarenheten när det gäller avregleringarna av dessa marknader talar sitt tydliga språk.
Andra områden där nationalekonomer pekar på problemen med privat drift är till exempel utbildning och vård.
(Några exempel: Aman Care, Charkas Assistans, Interkulturell Utbildning, Muslimska Friskolan).
På dessa områden är möjligheten att själva utvärdera kvalitén av tjänsten långt mer begränsad än när vi äter ute eller köper kläder.
När vi sitter i skolbänken eller ligger på operationsbordet tvingas vi förlita oss helt på att läraren och läkaren gör vad som är bäst för oss.
Risken är här uppenbar att konkurrens och snäva vinstintressen kan göra mer skada än nytta.
Vårdcentralen som får betalt per besök kan komma att maximera antalet patientbesök genom att dra ner på telefonrådgivning eller genom att dela upp behandlingar på flera besök.
Läraren som för sin lön är beroende av elevernas omdöme kan drivas till att vara eleverna till lags genom att sätta höga betyg i stället för att rusta eleverna för framtiden med goda kunskaper.
Den politik alliansen nu bedriver leder alltför ofta till ökad ojämlikhet utan att bidra speciellt mycket till tillväxten.
Ett exempel på detta är den tidigare sänkningen av fastighetsskatten.
Ytterligare ett är de senare jobbskatteavdragen.
Det första avdraget hade antagligen en positiv effekt på sysselsättningen, men de utvärderingar som gjorts visar att sysselsättningseffekten varit starkt avtagande för de senare avdragen.
Det femte jobbskatteavdraget kommer förmodligen att ha en marginell påverkan på arbetsutbudet, avslutar de sex forskarna som skrivit boken Nationalekonomi för vänstern. Teori för jämlikhet och välfärd (Kata förlag). (SvD).
Ekot idag: Ekonomiprofessor Lars Calmfors, tidigare ordförande i regeringens finanspolitiska råd, avråder nu regeringen från att genomföra ytterligare en sänkning av skatten för dem som arbetar, det så kallade femte jobbskatteavdraget.
Det är osäkert om en sänkning är det bästa sättet att använda statens pengar samtidigt som den skulle öka klyftorna, menar han.
Lars Calmfors tror att ytterligare jobbskatteavdrag skulle öka sysselssättningen.
Men då skatten för pensionärer måste sänkas samtidigt för att det ska vara politiskt möjligt med jobbskatteavdrag så blir kostnaden per nytt jobb väl hög, menar han.
I dagsläget är det dessutom svårt att avgöra hur många nya arbeten jobbskatteavdragen gett – och det talar också för att regeringen borde vänta med ytterligare ett steg, menar han (Lyssna på inslaget).
Kommentar:
En ovanligt skarpsynt artikel i SvD som alla borde läsa.
Jag har modererat rubriken för att öka intresset för artikeln.
Inbillar mig att Åkesson/Skalin är mer receptiva än betonghäckarna Juholt/Waidelich.
All politik handlar om prioriteringar – Alla(h) kan inte få allt.
//Elfyma+
Relaterat:
Vänsterpartisten Christina Höj Larsen gick på toaletten när riksdagen valde ny talman.
Nu har även partiledaren Lars Ohly missat en omröstning.
Orsak: han var och julshoppade, skriver Dagens Nyheter.
”Jag trodde att debatten skulle pågå längre så jag gick ut för att handla julklappar på stan.
Så här i efterhand inser jag att jag borde ha stannat i huset”, säger han till DN.
Omröstningen om tågavgifterna på Öresundsbron slutade ändå lyckligt för Vänsterpartiet.
Oppositionen kunde med en rösts marginal stoppa regeringens planer på höjda avgifter.
Nykomlingen Christina Höj Larsen väckte stor uppmärksamhet när hon i sitt första framträdande i riksdagen missade omröstningen om ny talman, på grund av ett toalettbesök. (DI)
Kommentar:
All politik handlar om prioriteringar.
Nu vet vi vad vänsterpartister prioriterar- sig själva.
//Elfyma+
Kultur: Dramaten fick det senaste året 212 miljoner kronor av staten. Teatern hade 78 procents publikbeläggning – Marie-Louise Ekman säger att siffran nu är uppe i 88 procent – och en självfinansiering på endast 13 procent. (87% betalas via skattsedeln).
(De gnäller nu över att de bara får 5miljoner extra/år för att spela för halvfulla salonger.)
Stockholms stadsteater fick 210 miljoner kronor av kommunen och nära 50 miljoner kronor av staten. Beläggningen var 92,5 procent och självfinansieringen endast 23 procent. (77% betalas via skattsedeln).
Riksdagsledamot Berit Högman, ordförande i kulturutskottet och Socialdemokraternas talesperson i kulturfrågor säger:
– Många teatrar är verkligen i behov av ökade resurser.
Kulturen behöver alltid mer, därför bör Sveriges kultur få en miljard inom mandatperioden. Det gick vi till val på, säger S-politikern från Värmland.
– Statligt stöd är till för att stödja mångfald och många röster. Vi vill inte ha kultur som bara är lättkonsumerad. Då måste vi använda skattsedeln, säger hon. (Läs mer)
Kommentar:
Kulturadeln säger att kultur måste få kosta. Men varför ska notan betalas av dem som aldrig besöker teatersalongerna ?
Stockholmare som vill se tråkiga Lars Norén-pjäser eller ryska klassiker på sina kvartersteatrar har råd att betala självkostnadspris ur egen ficka.
Relaterat:
//Elfyma+
I takt med att antalet sängplatser på sjukhusen minskar, och nu är bland det lägsta i Europa, får alltfler patienter vård i det egna hemmet. Men upprepade undersökningar av kvaliteten i hemsjukvården har visat allvarliga brister under flera år.
Bristerna gäller till exempel bemanning, läkarkontakter, medicinering, journaler och helhetsansvar.
En av dem som dagligen märker problemen är Ingegerd Edlund i Stockholm, som får vård hemma för flera åkommor.
”Jag har proteser i höger knä och höger axelled. Sen har jag ögon som är besvärliga”, säger hon.
Ingegerd Edlund har Parkinsons sjukdom och dessutom flera proteser och en hudcancer.
Men hon har svårt att få läkarbesök till hemmet, liksom många av de 250 000 patienter som i dag får sjukvård i hemmet. Ingegerd måste själv åka till sina läkare.
”Jag har aldrig haft så arbetsamt som under min sjukdomstid”.
”Det är så här att man överlåter åt patienten att beställa, ordna och dona med allting. Jag orkar inte längre”, säger Ingegerd Edlund.
För snart tre år sedan inledde Socialstyrelsen en kartläggning av svensk hemsjukvård, och lämnade hösten 2008 en ovanligt kritisk rapport till regeringen. Där konstaterades bland annat att patienterna i hemsjukvården löper stora risker.
Personalen räcker inte och patientsäkerheten kan äventyras, skriver styrelsen. En sjuksköterska kan ha ansvar för 400 patienter, förväxling av mediciner är vanligt och det finns ingen samordning av de olika vårdinsatserna.
Sammantaget skapar det här otrygghet och onödigt lidande för en utsatt patientgrupp som själva sällan varken kan eller orkar ta ansvar för sin egen vård.
Nu två år efter Socialstyrelsens rapport visar Ekots granskning att bristerna för patienterna kvarstår och har i vissa fall förvärrats. Samtidigt fortsätter utvecklingen mot att allt fler gamla, sjuka och sköra människor får vård hemma.
Ann Johansson är distriktssköterska i Stockholm och har 30 års erfarenhet av hemsjukvård, och hon är upprörd över att bristerna inte åtgärdas.
”Ja, jag har varit med tillräckligt länge för att se att ingenting händer. Vi har rapporter på rapporter som visar brister på samordning, att vi borde ha en organisation som klarar av att ge människor trygghet i hemmet. Ingen tar ansvar för att verkligen bygga upp en vård som fungerar”, säger Ann Johansson. (Läs mer)
Anm. Vi betalar världens högsta skatter, men pengarna räcker ändå inte till en anständig vård för våra sjuka och gamla.
Alliansen/Regeringen prioriterar biståndsindustrin och bidragsinvandringen.
I valrörelsen lät det som vanligt annorlunda. Då fick fick vi inte ens veta hur illa ställt det är inom vården. Denna undersökning borde ha redovisats FÖRE VALET då vi fortfarande kunde påverka, inte nu när loppet är kört.
All politik handlar om prioriteringar. Sverigedemokraterna prioriterar våra gamla och sjuka.
Tidigare inlägg: Mörkt även för de sjuka i de korrektas Sverige
//Elfyma+
Det kom en ansökan till Värmdö kommun signerat med ett tassavtryck från en hund. Hunden sökte pengar ur en lokal fond för att få råd att gå på hunddagis. Men kommunen sade nej.
”Ansökningen var ju väldigt kreativ, med en tass som signatur.
Men vi kan inte bevilja pengar till en hund”, säger Anna Nerelius, handläggare på Värmdö kommun, till NVP.se.
Hon tror att pengar kunnat delas ut om husse eller matte signerat ansökan ordentligt.
Månntro det hade gått bättre om ansökan gjorts i Landskrona ?
All politik handlar om prioriteringar.
//Elfyma+