Recept på rasistiska kakor

10 december, 2008

Vi får inte säga negerbollar och inte Black Nogger i Sverige, men nu då jag bläddrade i ”Sju sorters kakor” för att uppdatera mig på lussekatter och pepparkakor inför julbaket hittade jag något som jag undrar, är det rasism eller inte: en brun småkaka med garnering kallad Judebröd.

Den som får brun farin och kanel över efter pepparkaksbaket och har lite sötmandel till övers kan baka denna lilla kryddiga kaka. Håll till godo med ett smarrigt recept, dessa kakor är mycket goda till julkaffet då man tröttnat på saffran och pepparkakor. Och de är lika lite rasistiska som negerbollar och Nogger Black!

Judebröd ca 125 stycken

200 gram margarin eller smör, 3 dl brun farin, ½ tsk kardemummakärnor, 1 tsk kanel, 2 ägg, 1 tsk hjorthornssalt, 6½ dl vetemjöl

Pensling och garnering: vatten, 1½ dl pärlsocker, tre fjärdedels dl eller 50 gram hackad sötmandel eller 3 krossade kanelstänger

Rör matfett och farin poröst. Stöt kardemummakärnorna. Tillsätt dem, kanelen och äggen. Blanda hjorthornssaltet med en tredjedel av mjölet. Arbeta i det och sedan resten av mjölet. Spar lite mjöl till utbakningen. Arbeta ihop degen. Låt degen ligga kallt ett par timmar eller ännu hellre över natten.

Kavla ut degen ganska tunt och ta med mått ut kakor. Pensla dem med vatten och vänd dem i pärlsocker blandat med mandel eller kanel. Lägg kakorna på smord plåt eller bakplåtspapper. Grädda mitt i ugnen ca 10 min.

Ugnstemp 175 grader, varmluftsugn 175 grader

Ur receptsamlingen Sju sorters kakor upplaga, 1985, Ica-förlaget Västerås, med tillstånd av förlaget.

Annonser

Intressant om Nogger Black

31 juli, 2008

I dagens SvD gör filosofie doktor Joakim Molander en intressant analys av en bok som handlar om uppmaningen till bojkotten av GB:s glass Nogger Black i april 2005. Centrum mot Rasism-CMR hade ansett ”att reklamen byggde på rasistiska tankemönster genom att anspela på symboler för svarthet, såsom Nogger (som ju påminner om ordet nigger), black (som på engelska kan användas i den nedsättande betydelsen ”svarting”), och därtill ett reklamtypsnitt av graffitikaraktär som förde tankarna till afrikan-amerikansk gängkultur.”

Det är nog ingen som glömt den efterföljande debatten i medierna, och om detta har två författare nu gjort en slags sammanfattning över vårt svenska rasistiska samhälle, med dess alla djup och mörka, dunkla krafter. Men som Joakim Molander avslutar sin artikel med; ”Närmare till hands ligger nog förklaringen att de flesta människor vill kunna äta vilken glass de vill utan att bli anklagade för att under­stödja rasistiska makthierarkier. Irritationen över sådan kritik övergår lätt i indignation om det framkommer att avsändaren av budskapet är en statsfinansierad ”ideell” och ”politisk oberoende” åsiktspolis, som ”råkar” predika socialistisk samhällsteori om dolda maktstrukturer.”

Det är mycket möjligt att det finns dolda agendor hos GB, reklam är som bekant något som ska vädja till våra sinnen för att kunna sälja en produkt. Men någonstans finns också en gräns, och Nogger Black-kampanjen fick mig, istället för att grunna över min egen rasism att börja fundera på hur känsliga dessa människor som kommer till Sverige är. Det var ännu en milstolpe för mig i insikten att Sverige inte har något att erbjuda dessa människor, det påpekar de ständigt för oss!

CMR utmanade den svenska självbilden, SvD.