Om svensk industri och dess framtid

6 november, 2016

Missa inte när dessa kloka herrar reder ut begreppen och varför svensk industri flyttar ut. Är det en naturlag ? Eller kan utflyttningen motverkas ?

Relaterat:
Industrin flyttar ut från den humanitära stormakten
Svenska skattepengar finansierar polska byggjobb
(Bert Karlssons colortrash boenden skapar nya parallellsamhällen !)

/Elfyma+


Svensk ”Nalle” vill ändra EU:s lagstiftning

27 november, 2014

SD:s Peter “Nalle” Lundgren argumenterade i går i EU-parlamentet mot snedvriden konkurrens på arbetsmarknaden och mot en EU-lagstiftning som gör livet surt för europeiska företag, inte minst svensk basindustri. (Lyssna på det engagerade talet).

Förhoppningsvis finns det fler i EP som begriper sig på näringslivspolitik och tar till sig budskapet. Men ”Nalle” har tyvärr många drömmare mot sig som tror att pengar växer på träden.

/Elfyma+


Basindustrin kan slås ut av MP:s symbolpolitik

25 september, 2014

Det är basindustrin som skapat det svenska välståndet
– inte våra politiker i Stockholm.

Basindustrins förädlings- och exportvärde är högt och skapar jobb i landsorten.
Insatsvarorna utvinns huvudsakligen från våra skogar, våra berg och våra älvar (vattenkraft). Importen består främst av produktionsmaskiner som inte tillverkas inom landet.
Det är därför en ödets ironi att den miljövänliga vattenkraften beskattas extra av våra politiker.

Vår basindustri: Skog-Kemi-Gruvor-Stål

Besökte nyligen ett av våra största pappersbruk.
De verkar i en hård konkurrensutsatt värld där bara de starkaste överlever. Men även de starkaste tvingas dra ner pga minskande efterfrågan av främst tidningspapper. Flera pappersmaskiner har lagts i malpåse och kommer troligen aldrig att startas igen.

Branschen måste nu utveckla nya volymprodukter och marknader för att kunna överleva. Det handlar om gigantiska investeringar- investeringar som inte får slå fel.

Pappersindustrin kräver därför, i likhet med övrig basindustri, en långsiktig energi- och miljöpolitik och fasta spelregler. Det förstår nog Stefan Löfvén, men inte hans kumpaner i det rödgröna laget.

Det vore förödande för investeringsviljan om Miljöpartiets ansvarslösa populistiska symbolpolitik fick genomslag i politiken. (Läs mer).

Räkna med RawetHolmens Vd, Henrik Sjölund, intervjuas här i SVT-Forum.

/Elfyma+


Studenter saknar arbetslivskontakt

8 april, 2012

Utbildning lönar sig alltid sägs det, men det gäller inte alla utbildningar och skolor.
Om målet med utbildningen är att få jobb, krävs även kontakter med arbetslivet utanför skolan.
Det räcker inte med att ha stekt några hamburgare på McDonalds.

Var tredje högskoleutbildad saknar kvalificerat jobb upp till ett år efter examen. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv

Samtidigt uppger varannan student att det brister i samverkan med arbetslivet under utbildningen.

Högst andel som har ett kvalificerat arbete fanns inom medicin och odontologi, 88 procent.

Lägst andel, 62 procent, fanns inom humaniora och teologi. (SvD).

Samtidigt har de offentliga Industritekniska programmen svårt att locka till sig elever.
Humaniora, teologi, arbetslöshet och stora studieskulder lockar desto mer.

Det har nu gått så långt att flera industriföretag tvingas ”återstarta” egna industritekniska utbildningar för att tillgodose behovet av arbetskraft.

Scania har lämnat in en ansökan till Skolinspektionen om tillstånd för att etablera en friskola på gymnasienivå för 500 elever i Södertälje med start höstterminen 2012. Skolan ska drivas i bolagsform tillsammans med AstraZeneca och bolagen inom Telgekoncernen och i nära samarbete med kommunen.

Scania har lång erfarenhet av yrkesförberedande gymnasieutbildning.
Vid Scanias industrigymnasium i Södertälje, grundat 1941, antas årligen närmare ett 50-tal ungdomar till en 3-årig utbildning.
Eleverna får lön under studietiden och garanteras arbete inom Scanias produktion efter genomförd utbildning.(Scania).

Volvokoncernen kommer att lansera ett ettårigt utbildningsprogram inom industriproduktion särskilt riktat mot arbetslösa ungdomar.

Sammanlagt handlar det om en satsning på 450 miljoner kronor under tre år som kommer att ge totalt 1 200 ungdomar chansen till en betald utbildning och en framtid inom produktionsindustrin.
Under utbildningstiden får ungdomarna avtalsenlig lön. (Volvo).
Huruvida erbjudandet kan locka skuldsatta arbetslösa felutbildade journalister,kulturarbetare, teologer och andra ”humanister” återstår att se.

Historien upprepar sig ? I Kina ?
Det fanns fram till början av 70-talet inbyggda verkstadsskolor som drevs av de stora industriföretagen.
Dessa industriförlagda 3-åriga yrkesutbildningar var eftertraktade och industrierna kunde handplocka de bästa eleverna ur varje årskull.

Eleverna var 14-16år och det fanns inga studiebidrag på den tiden. Eleverna arbetade i produktionen och fick en lön motsvarande 20kr/tim i dagens penningvärde.
Det blir 900kr/vecka eftersom arbetsveckan då var 45timmar.

Motsvarande kommula yrkesutbildningar hade låg status och lockade få. Lärarna hade ingen kontakt med näringslivet och var inte uppdaterade med den senaste produktionstekniken.

De som var lite mera framåt passade också på att utbilda sig till ingenjör på sin fritid på någon Teknisk Aftonskola.
De som orkade med den 5 år långa utbildningen befordrades nästan alltid, eller kunde starta en ny karriär utan studieskulder.
Eleverna och lärarna hade ofta mycket god kontakt med arbetslivet- de flesta arbetade inom näringslivet.
Teori och praktik kunde knytas ihop i en och samma person.

Ingenjörerna kallades för ”25-öresingenjörer” av elaka tungor.
Men utan dessa ingenjörer hade inte många broar blivit byggda:
http://www.byggvarlden.se/nyhe…

Utbildningsformen lades ner för 40år sedan i Sverige.

Kina satsar nu stort på denna och andra former av tekniska utbildningar.
Där är ingenjörer och duktiga yrkesarbetare fortfarande hjältar.
Vad ska vi leva av när industrin flyttat ?

Mer om FoU:
Avskaffa studiestödet till hobby-utbildningar och slökurser.
Södertörn sämsta högskolan

//Elfyma+


Kultur viktigare än värdeskapande teknik i de styrandes ögon

2 maj, 2011

DEBATT. Inte en enda ingenjör eller vetenskapsman kommer att pryda Sveriges nya sedlar. Istället väljer Riksbanken att hylla kändisar från kultur- och medievärlden.

Hur ska ungdomar lockas till ingenjörsyrket om det bara är kultursektorn som får stå för våra nationella värden, undrar Tomas Klingström, David Ebbevi, Daniel Langkilde och Anders Lundberg i Ny Teknik.

2007 avslöjade Ny Teknik att fler ungdomar söker till Big Brother än till tekniska utbildningar på universiteten.
För Sverige, som under nittonhundratalet har genomgått en enorm omvandling från jordbrukssamhälle till kunskapssamhälle innebär detta ett allvarligt hot mot vår framtida konkurrenskraft.

Riksbanksfullmäktige noterar själva i sitt förarbete att motiv på sedlar har en betydelse för att uttrycka nationella värden och symboler.
Det är därför mycket olyckligt att Riksbanken i sin nya sedelserie väljer att bortse från de människor som lagt grunden till vårt välstånd och istället ensidigt fokuserar på att hylla kända kultur- och mediepersonligheter från 40-talisternas ungdomsår.

Genom att bortse från de forskare och innovatörer som lagt grunden till det moderna samhället har Riksbanken tydligt signalerat att det är kultur och massmedialt genomslag som i Sverige värdesätts.

I ett land med en extremt komprimerad löneskala som den svenska måste vi då fråga oss vilka incitament som finns kvar för att genomgå en lång och hård utbildning.

Regeringen och teknikföretagen måste göra mer för att teknikutbildningen även ska följas av en tillfredställande karriär.
Annars står vi inför en situation där dagens ungdomar gör helt rätt när de ser Big Brother och 15 minuters kändisskap som ett lämpligt steg i sin karriär

Att mindre än 10 procent av ingenjörernas barn i dagsläget ser sina föräldrars karriär som ett attraktivt alternativ borde mana till en hel del eftertanke (läs hela artikeln).

Relaterat:
Vilka var det som byggde Sverige ? (präster,sossar och kulturkändisar?)
”Näringsministern ska vara ingenjör” (lär av Kina)

//Elfyma+