Intrycken från veckan som gått. Almedalen.

8 juli, 2013

Det starkaste intrycket är när Ryggradslöse i sin fanatism mot Svenskar skriker att Alliansen lägger ner sina röster om de nte blir majoritet. Enbart för att hålla SD utanför. Detta sägs av Sveriges ”Statsminister” 2013. Sedan är de alla löftena om skolan. Pengar hit och pengar dit. Inte en enda politiker har tagit upp grundproblemet. Att det inte skall vara disciplin i skolan. Enda som var upplyftande var Åkesson. Resten fyllde på med lögner och egna tolkningar om SD.

Varjager


Baylan och sossarna vill förbättra skolan. Vad dom verkligen vill göra är att börja ”bussa” elever och bryta svenskens valfrihet i skolorna.

28 mars, 2012
Baylan och sossarna vill förbättra skolan.
Genom lottning? Vad dom verkligen vill göra är att börja ”bussa” elever och bryta segregationen i skolorna.
Se deras förslag här nedan:
1. En sammanhållen skola.
Hur ett skolsystem är uppbyggt påverkar hur likvärdigt det är. En sammanhållen skola utan sortering och stängda dörrar är grunden för att skapa en jämlik skola där alla elever når målen. Men på punkt efter punkt förändrar regeringen skolsystemet i motsatt riktning. OECD framhåller att skolsystem som inte sorterar elever utifrån prestationer tidigt i livet är mer likvärdiga. OECD visar också att dörrarna till högre studier ska vara öppna efter gymnasieskolan och framhöll Sverige som ett gott exempel. Det vill säga, innan regeringen förändrade gymnasieskolan och gymnasieeleverna började välja bort yrkesprogrammen då de inte längre leder till högskolebehörighet.
Kommentar:
OECD framhåller att skolsystem som inte sorterar elever utifrån prestationer tidigt i livet är mer likvärdiga.
Innebär detta att att skolorna blir bättre eller sämre? Likvärdiga säger ingenting om prestation/resultat!
2. Resurser efter elevernas behov.
Av de 50 mest segregerade kommunerna i Sverige tar en av fyra inte hänsyn till socioekonomiska faktorer när resurser ska fördelas till skolan. Utifrån de stora skillnader som finns i skolors förutsättningar för sin verksamhet bidrar det här till att öka ojämlikheten i skolan. Därför ska skollagen ändras så att kommunerna tvingas fördela resurser till skolan efter elevernas behov
Kommentar:
Helt felaktigt, direkt lögnaktigt påstående, då kommunerna idag ger en högre skolpeng till ”utsatta” områden.
Kortfattat med en viss skillnad, kan man räkna ut att i svenska barns skolor behöver man vara 26 elever/lärare för att ekonomin skall gå ihop, i ”utsatta/invandrarskolor” räcker det med 21 elever/lärare.

.

3. Blandade elevgrupper.
Om det i klassen saknas elever som motiveras av sin familj att satsa hårt på studierna så kommer det att påverka studieklimatet i klassen till det sämre. Därför behövs insatser för att skapa blandade skolor och elevgrupper.

• Liksom högskolelagen ger högskolor och universitet i uppdrag att främja en breddad rekrytering ska skolans huvudmän i skollagen få i uppdrag att se till att barn- och elevgrupperna i förskolan och skolan är socialt och etniskt heterogena

• Vid ansökan om att etablera en ny skola ska elevgruppens sammansättning vägas in och nyetableringar som leder till ökad segregation ska inte ges tillstånd av Skolinspektionen att starta.

• Om det finns fler sökande än platser vid en fristående skola får skolorna i dag basera sitt urval på kötid, syskonförtur och en geografisk närhetsprincip. Kötid är ett kraftigt socialt segregerande urvalsinstrument. Vi vill se över om lottning till grundskolor med fler sökande elever än platser skulle vara ett bättre urvalsinstrument, jämte syskonförtur och närhetsprincip.
Kommentar:
Vad man säger utan att riktigt beröra ämnet är att invandrareleverna inte klarar sig utan inblandning utav svenska barn, jag kan nämna att min son har till denna terminen gått i en blandad klass/skola, vi såg oss tvungna att flytta honom då bråk, hot, våld,och stöld påverkade skolarbetet för mycket.
Hans egen kommentar: Pappa jag tycker att invandrarna är elaka mot oss svenskar, dom lär sig inte att prata ordentligt men svära åt oss och hota oss lär dom sig tidigt.Sen tycker jag det är skönt att slippa vara orolig för att bli nedslagen bakom nästa hörn.
4. De bästa lärarna i skolor med störst utmaningar.
Det finns inget viktigare för en elevs resultat i skolan än att eleven möter en riktigt bra lärare. De skolor som har de tuffaste förutsättningarna för att alla elever ska nå målen kräver störst investeringar. Vi vill därför göra en särskild satsning för att attrahera de bästa lärarna och rektorerna till skolorna med de största utmaningarna.
Kommentar:
Lycka till,inga pengar i världen förmår konkurrera med arbetsmiljön.
I övrig är detta ett mycket orättvist och tanklöst uttalande.
Det är väl inte lärarnas fel att ni klimatet ser ut som det gör i de ”utsatta” områdena, i Gårdstens skolan i Göteborg har man haft 17 rektorer under de senaste åren. OBS rektorer tillsätts utav politiker.
5. Investera i förskolan.
Barn som gått i en kvalitativ förskola klarar sig bättre i skolan. Om inte barnens kognitiva förmågor stimuleras i tidig ålder är det svårt att någonsin komma i kapp. Vi vill därför stärka förskolans kunskapsuppdrag och investera i kompetensutveckling för förskolans personal. Vårdnadsbidraget bör också avskaffas.
Kommentar:
Kan ligga en viss sanning i detta, men vad är det dom vill göra, politiskt flumsnack.
6. Utveckla mottagandet av nyanlända elever.
Bristerna i utbildningen för nyanlända elever gör att eleverna inte får likvärdiga möjligheter. Skolan behöver genomföra omfattande kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och utifrån kartläggningen utforma undervisningen i varje ämne så att det passar eleven.
Kommentar:
Är det de nyanlända raketforskarnas barn han pratar om eller är det de somaliska analfabeterna, 
Men i detta fallet har han helt rätt, vi behöver nivå anpassa skolan vilket han säger i punkt ett man inte får göra??
7. Höga positiva förväntningar och inkluderande förhållningssätt.
Skolan behöver ha höga positiva förväntningar på alla elever. Skolan behöver också ett mer inkluderande förhållningssätt. Nossebroskolan i Essunga kommun är ett lysande exempel. De mindre grupperna med lågt presterande elever slopades och eleverna inkluderades i klasserna vilket gjorde att det skapades möjlighet för fler lärare i varje klass med stigande kunskapsresultat som följd. Här finns något att lära för andra skolor. Samtidigt bör inspiration hämtas från Finland där elever får tidiga och intensiva insatser om de halkar efter.
Kommentar:
Här ljuger du, eller är du fullständigt okunnig.
Nossebroskolan bluffade med betygen vilket är klarlagt sedan länge, du ljuger Ibrahim.
8. Mindre individuellt arbete i skolan.
Mer av eget arbete i skolan har lett till såväl lägre generella kunskapsresultat som större skillnader. Eleven och dess föräldrar har fått ta ett för stort ansvar då skolan backat undan. Vi är kritiska till hur vi själva har drivit denna utveckling i skolan och ser att den behöver vändas.
Kommentar:
Detta är ju något som sossarna själva har fört in, lärarlösa lektioner och mer utav eget ansvar?
Kom ihåg att er egen Mona Sahlin till och med ville slopa kraven i svenska för att bli lärare.
.

Vi har under lång tid haft som mål, och varit stolta över, att ha en skola som inte gör skillnad på eleverna utifrån vilka deras föräldrar är, ett utbildningsväsende som möjliggjort klassresor och ökat den sociala mobiliteten i vårt samhälle. I dag ser vi att den utvecklingen är bruten till förmån för en skola som snarare cementerar än bryter sociala mönster. Det är oacceptabelt. Vi utvecklar därför skolpolitiken för att alla elever ska kunna göra sina egna livsval och nå sin fulla potential.

Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott
Kommentar:
Ibrahim du ser inte elefanten i rummet, det är inte träden som skymmer skogen träden ÄR skogen.
Grim