Kan arbetsplikt avhjälpa läkarbristen i Sverige ?

12 februari, 2014

Några års arbetsplikt i Sverige borde införas för läkare och sjuksköterskor eftersom vi bekostat deras utbildning, ansåg en uppringare i Ring P1.

Hon oroades av läkarflykten till bl.a Norge och ansåg att läkarbristen i Sverige inte kan lösas genom import av utländska läkare.

Uttalandet retade upp en sjuksköterska, som menade att hon minsann hade bekostat sin högskoleutbildning själv och då dragit på sig studielån.

Hon ansåg därför att det var rätt att göra som läkarna – åka till Norge för att skörda frukterna av sin utbildning -istället för att stanna kvar för att ”återbetala” något som de ansåg sig ha bekostat själv.

Blir man korkad av högre utbildning, eller bara egoistisk ?

Sjuksjöterskan är ingalunda ensam om sitt resonemang.

Studenter som under halva sitt liv lever i skolvärlden, utan kontakt med arbetslivet, tror uppenbarligen att utbildningen bekostas av dem själva, trots att de inte betalar någon skatt under studietiden utöver moms på sin konsumtion.

De anser sig därför inte ha några andra förpliktelser mot samhället än att möjligen amortera på studielånet. Andra väljer att flytta utomlands utom räckhåll för CSN.

Det gäller inte minst invandrare som efter avslutad gratisutbildning flyttar till andra länder med högre löner, eller sina hemländer utan att bekymra sig om studielånet. Giorgos Papandreou som senare blev Greklands Premiärminister, ingår i denna parasiterande skara (AB)

När Regeringen ville avgiftsbelägga utbildningen för utomeuropeiska studenter blev det ett ramaskri bland studenter och Högskolor. De hävdade då att den internationellt sett unika gratisutbildningen var en vinstlott för Sverige, inte en kostnad.

Till villfarelsen bidrar kanske att studier jämställs med arbete i den samhällsekonomiska debatten och i statistiken – som om studenter producerar nyttigheter och betalar skatt.

Studier borde rätteligen betraktas som en investering (en kostnad)
– för samhället i form av studiemedel, utbildningsresurser och uteblivna skatteintäkter under studieåren
– för studenten i form av pluggande och uteblivna arbetsinkomster.

För att investeringen ska löna sig för samhället krävs att studenten omsätter sina kunskaper i produktivt arbete och blir en god skattebetalare – i Sverige.

Det kan därför vara rimligt att kräva några års arbetsplikt i Sverige efter avslutad utbildning på skattebetalarnas bekostnad. 

Analogi: När Flygvapnet drabbades av massavhopp av stridspiloter till trafikflyget (som lockade med högre löner) infördes några års arbetsplikt för dem som antogs till gratisutbildningen. Motsvarande civil flygutbildning kostar mycket mer -för eleven.

Eftertanke:


Miljöpartiet är populärast bland studenter och lärare
Blir man korkad av högre utbildning, eller bara egoistisk ?

Relaterat: Tidigare inlägg om utbildning.

/Elfyma+