”konstnär/musiker” beklagar sig i DN.SE idag att hon är tvungen att följa reglerna som alla andra.

21 januari, 2013

Man fylls av förundran av hur frånvarande dessa ”kulturarbetare” är.

Om man har en vara eller en tjänst som folk efterfrågar då få man en inkomst med.

”På väg tillbaka efter en operation blir Nike Markelius, trummis och sångerska i punkbanden Tant Strul och Nike & Röda Orkestern, utförsäkrad och hamnar hos Arbetsförmedlingens ”kompletterande aktör”. På tröskeln till ”Fas 3” möts hon av hårdhandskar och klämkäcka coacher. Här är hennes berättelse.
Det är bestämt i vårt samhälle, vår civilisation, att alla ska arbeta för att göra rätt för sig och för att komma i åtnjutande av det gemensamma. Vi ska alla bidra med vår tid och arbetskraft för att den stora samhällskroppen ska ha hälsan och blomstra. Det är vackert så.

Men nu har det blivit så att vissa av oss har blivit arbetslösa. Eller inkomstlösa, som man kanske riktigare ska kalla det. Tillvägagångssätten att angripa detta problem varierar från land till land, från regering till regering.

Jag är en av alla i Sverige som i denna tid, vintern 2012–13, är inskrivna på Arbetsförmedlingen, i ”Jobb- och utvecklingsgarantin”, som är fasen precis före det beryktade ”Fas 3”. Utbränd och nyopererad i magen blev jag utförsäkrad och tvingad hit.

Jag är alls inte arbetslös, men dock tämligen inkomstlös och därför hamnade jag här.”

Sedan att ingen är bered att betala för det hon gör det slår henne inte alls. Utan hon vill ha bidrag så hon kan göra vad hon vill. Vi andra kan jobba och betala för hennes flum. Sedan kan man alltid fundera över alla dessa coacher och vilken nytta de gör….

Varjager