Jurister med rätt att snacka skit

16 oktober, 2009

Välj aldrig en jurist om du inte vill bli uthängd och omskriven och omdiskuterad på fester, på juristens fikastunder med vänner och väninnor, och på Facebook och i alla möjliga sammanhang en jurist anser att de måste få snacka av sig och sprida intressanta detaljer.

Kvinnor som blir misshandlade får idag välja ett målsägandebiträde, men det är en advokat med tystnadsplikt som borde vara lämplig att välja. Om man som sagt inte vill få sitt liv uthängt av en omogen jurist med märkliga sociala skills som skvaller och andra tramsiga intressen i livet.

”I åtskilliga inlägg på sin Facebooksida skriver juristen om sina klienter. Det handlar framför allt om klienternas skilsmässor och vårdnadstvister men även om motparten och andra parter i rättsprocesser samt före detta klienter.

Juristen begår ingen brottslig handling när hon skriver om sina klienter på Facebook. Som jurist kontrolleras man inte av någon tillsynsmyndighet och lyder i praktiken under samma lagar och regler som allmänheten.

Anlitar du istället en advokat har denna lagstadgade tystnadsplikt – att bryta tystnadsplikten är olagligt enligt 8: e kapitlet i rättegångsbalken.

En jurist har bara tystnadsplikt om ett sådant avtal upprättas mellan parterna.”

Svenska polisen får inte hänga ut misstänkta grova brottslingar på nätet, men en jurist får sitta och babbla som det passar dem. Advokatsamfundet är en märklig samling individer med märklig prioritet, den saken är klar!

”Anne Ramberg, generalsekreterare på Advokatsamfundet tror att allmänhetens kunskap om skillnaden mellan en advokat och en jurist kan vara dålig.

För en advokat skulle den här sortens aktivitet du beskriver vara fullständigt oacceptabel, säger Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund.”

”Några planer på att förändra monopolet finns inte, enligt Ann Ramberg. I Finland finns dock ett förslag på att den finska motsvarigheten till Advokatsamfundet även ska utöva tillsyn över jurister.”

Jurist skriver om sina klienter på Facebook, SvD

”Anne Ramberg, generalsekreterare på Advokatsamfundet, instämmer i oron att oskyldiga kan drabbas. Hon beskriver offentliggörandet av bilderna som ytterligare ett tecken på ”otäcka ändamålsglidningar” som övervakningen i samhället leder till.”

Polisbilder på misstänkta får kritik, SvD

Varjager:

Svenska polisen med journalister i hasorna

Skånepolisens hemsida får många ‘träffar’

Snicki-snacki: polisen vill ha mer makt

Mvh/:)Smileth


På begäran: Om författningsdomstol i Sverige

16 december, 2008

Bild från bloggen JörgenL

Midgårdsjarlen mailade bloggen och påminde oss om följande upprop:

”Grundlagen håller på att skrivas om av riksdagspolitikerna. Den så kallade Grundlagsutredningen skall lägga fram ett förslag innan året är slut. Utredningens viktigaste uppgift borde vara att skydda DIG mot övergrepp från just politikerna! Därför är det viktigt att DU påverkar, med en underskrift av detta upprop som skall sändas till Riksdagen.” Författningsdomstol.se

Därför lägger jag igen in det inlägg vi hade den 25 oktober på Varjager i ämnet,

Upprop för författningsdomstol i Sverige:

Politiker verkar som bekant aldrig behöva ta ansvar för Sverige och de beslut de tar. Det har länge funnits ett behov av något annat sätt att reglera politiken än bara genom valen.
Kanske är en författningsdomstol lösningen, samtidigt som frågorna infinner sig, vem ska granska den juridiska makten, hur ska dessa i författningsdomstolen tillsättas på sina tjänster. Vem granskar den makt som författningsdomstol har och får. Lagrådet som idag ska granska lagförslagen verkar inte kunna räcka till. En författningsdomstol är kanske lösningen på den makt som våra politiker kan utöva utan större ansvar, bara inte makten hamnar hos vissa jurister istället. Trots detta tror jag ändå på att fördela ansvar och utkräva ansvar av våra folkvalda.

Läs och fundera och skriv på uppropet om du vill!

Lite klipp med argument från hemsidan Inrätta författnings- domstol i Sverige:

”Vem delar ut röda kort i det politiska spelet?
Inom fotbollen är det ingen som tvekar om behovet av en domare, som ser till att spelet följer regelboken. I de flesta demokratiska länder finns också en författningsdomstol som ser till att det politiska spelet i parlamentet följer grundlagen.

Dock inte så i Sverige.

Motståndarna till författningsdomstol anser att det är folket som i allmänna val är domare. Och det stämmer ju, men bara när det gäller inriktningen på politikens innehåll: höger eller vänster.

Oavsett vilket regeringsalternativ som regerar finns risk att makten korrumperar och de politiska spelarna överträder reglerna för demokratin. Om läge skulle uppstå där demokratins spelregler hotas – där minoritetens rätt inte respekteras eller, som i Weimarrepubliken, regeringen helt sonika beslutar avskaffa allmänna val – behövs en författningsdomstol som kan ogiltigförklara politiska beslut i regering och riksdag.

FRA visar varför författningsdomstol behövs
Även i mindre dramatiska situationer, som när riksdagen i juni i år röstade för FRA-lagen om signalspaning i kabel, kan riksdagsmajoriteten besluta om lagstiftning som av många uppfattas stå i strid med grundlagen. I sådana situationer bör en domstol kunna överpröva och upphäva en lag även om den tillkommit i demokratisk ordning.

Även politiker måste kunna få rött kort, när de fattar beslut som strider mot grundlagen. Politiker ska inte stå över grundlagen. De ska följa den. En författningsdomstol i Sverige skulle vara en tydlig symbol på att vi tar våra grundlagar på allvar.

Om vi haft en författningsdomstol hade regeringen förmodligen inte varit lika snabb på att driva igenom FRA-lagen. Alla hade då varit medvetna om att riksdagsbehandlingen av en ny lag bara är ett steg på vägen. Lagar prövas då också i oberoende domstolar, där de kan ogiltigförklaras om de inte överensstämmer med grundlagen. /…/

Med ett annat ord kallas det maktdelning. Något som är att föredra framför den i Sverige fram till nu så omhuldade folksuveränitetstanken. Den som utgår ifrån att riksdag och regering inte behöver stå under fristående domstolskontroll.

FRA-frågan har en gång för alla visat att Sverige behöver maktdelning.

(Ledare i Medborgarrätt nr 3/2008)”

”Riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson presenterar ny studie från riksdagens utredningstjänst: Sverige har en unikt maktlös riksdag. Sverige utmärker sig i en ny studie genom att vara det enda landet i OECD som saknar en reell maktdelning. Vår grundlag är byggd på principen om maktkoncentration i stället för maktdelning. Utan en genomgripande förändring av vårt parlamentariska system kommer riksdagen att förbli ett transportkompani. Det är obegripligt att de som berörs mest, riksdagsledamöterna, inte låter sina röster höras i denna fråga, skriver den moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson. Hon kräver att regeringen Reinfeldt vidtar åtgärder för att vitalisera demokratin. Bland annat kritiserar hon att riksdagen ska utse statsminister eftersom det skapar ett skadligt beroende av regeringen. Hon vill också att en författningsdomstol införs.”
Svensk maktkoncentration den värsta i hela OECD av ANNE-MARIE PÅLSSON, riksdagsledamot, i Dagens Nyheter (2008-03-25)

”Det var ett misstag att avskaffa tvåkammarsystemet. Inför en ny senat som med direkt mandat från väljarna kan stärka riksdagens debatterande och granskande roll. Det föreslår professor Olof Petersson, som leder SNS demokratiråd. Han vill också förbättra den konstitutionella kontrollen genom en författningsdomstol. Statsrådet Britta Lejon presenterar i höst en demokratiproposition, men Olof Petersson misstänker att den blir otillräcklig. Politiken kommer att lunka på som om ingenting hänt.
Förbättra den konstitutionella kontrollen genom en författningsdomstol, av OLOF PETERSSON, professor i statsvetenskap, i Dagens Nyheter (2001-05-08)

Klipp från uppropet, om varför en förändring är nödvändig och varför man ska skriva på:

”VARFÖR SKA JUST DU SKRIVA PÅ?

Grundlagen håller på att skrivas om av riksdagspolitikerna. Den så kallade Grundlagsutredningen skall lägga fram ett förslag innan året är slut. Utredningens viktigaste uppgift borde vara att skydda DIG mot övergrepp från just politikerna! Därför är det viktigt att DU påverkar, med en underskrift av detta upprop som skall sändas till Riksdagen.

EXEMPEL PÅ BROTT MOT GRUNDLAGEN

Riksdagen stiftar Sveriges lagar. Samtidigt fattar riksdagens ledamöter beslut som många medborgare upplever som olagliga. Det gäller den FRA-lag som Riksdagen antog före sommaren (juni 2008) och som står i strid med grundlagens skydd för den personliga integriteten. Det gäller också den engångsskatt på privata pensionspengar (1986) som konfiskerade medborgarnas sparade medel. Och det gäller exempelvis lagen om fritt fiske på privata vatten utan ersättning till markägarna (1985). ”

Namninsamlingen

2008mr2omslag


Upprop för författningsdomstol i Sverige

25 oktober, 2008

Bild från bloggen JörgenL

Politiker verkar som bekant aldrig behöva ta ansvar för Sverige och de beslut de tar. Det har länge funnits ett behov av något annat sätt att reglera politiken än bara genom valen.
Kanske är en författningsdomstol lösningen, samtidigt som frågorna infinner sig, vem ska granska den juridiska makten, hur ska dessa i författningsdomstolen tillsättas på sina tjänster. Vem granskar den makt som författningsdomstol har och får. Lagrådet som idag ska granska lagförslagen verkar inte kunna räcka till. En författningsdomstol är kanske lösningen på den makt som våra politiker kan utöva utan större ansvar, bara inte makten hamnar hos vissa jurister istället. Trots detta tror jag ändå på att fördela ansvar och utkräva ansvar av våra folkvalda.

Läs och fundera och skriv på uppropet om du vill!

Lite klipp med argument från hemsidan Inrätta författnings- domstol i Sverige:

”Vem delar ut röda kort i det politiska spelet?
Inom fotbollen är det ingen som tvekar om behovet av en domare, som ser till att spelet följer regelboken. I de flesta demokratiska länder finns också en författningsdomstol som ser till att det politiska spelet i parlamentet följer grundlagen.

Dock inte så i Sverige.

Motståndarna till författningsdomstol anser att det är folket som i allmänna val är domare. Och det stämmer ju, men bara när det gäller inriktningen på politikens innehåll: höger eller vänster.

Oavsett vilket regeringsalternativ som regerar finns risk att makten korrumperar och de politiska spelarna överträder reglerna för demokratin. Om läge skulle uppstå där demokratins spelregler hotas – där minoritetens rätt inte respekteras eller, som i Weimarrepubliken, regeringen helt sonika beslutar avskaffa allmänna val – behövs en författningsdomstol som kan ogiltigförklara politiska beslut i regering och riksdag.

FRA visar varför författningsdomstol behövs
Även i mindre dramatiska situationer, som när riksdagen i juni i år röstade för FRA-lagen om signalspaning i kabel, kan riksdagsmajoriteten besluta om lagstiftning som av många uppfattas stå i strid med grundlagen. I sådana situationer bör en domstol kunna överpröva och upphäva en lag även om den tillkommit i demokratisk ordning.

Även politiker måste kunna få rött kort, när de fattar beslut som strider mot grundlagen. Politiker ska inte stå över grundlagen. De ska följa den. En författningsdomstol i Sverige skulle vara en tydlig symbol på att vi tar våra grundlagar på allvar.

Om vi haft en författningsdomstol hade regeringen förmodligen inte varit lika snabb på att driva igenom FRA-lagen. Alla hade då varit medvetna om att riksdagsbehandlingen av en ny lag bara är ett steg på vägen. Lagar prövas då också i oberoende domstolar, där de kan ogiltigförklaras om de inte överensstämmer med grundlagen. /…/

Med ett annat ord kallas det maktdelning. Något som är att föredra framför den i Sverige fram till nu så omhuldade folksuveränitetstanken. Den som utgår ifrån att riksdag och regering inte behöver stå under fristående domstolskontroll.

FRA-frågan har en gång för alla visat att Sverige behöver maktdelning.

(Ledare i Medborgarrätt nr 3/2008)”

”Riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson presenterar ny studie från riksdagens utredningstjänst: Sverige har en unikt maktlös riksdag. Sverige utmärker sig i en ny studie genom att vara det enda landet i OECD som saknar en reell maktdelning. Vår grundlag är byggd på principen om maktkoncentration i stället för maktdelning. Utan en genomgripande förändring av vårt parlamentariska system kommer riksdagen att förbli ett transportkompani. Det är obegripligt att de som berörs mest, riksdagsledamöterna, inte låter sina röster höras i denna fråga, skriver den moderata riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson. Hon kräver att regeringen Reinfeldt vidtar åtgärder för att vitalisera demokratin. Bland annat kritiserar hon att riksdagen ska utse statsminister eftersom det skapar ett skadligt beroende av regeringen. Hon vill också att en författningsdomstol införs.”
Svensk maktkoncentration den värsta i hela OECD av ANNE-MARIE PÅLSSON, riksdagsledamot, i Dagens Nyheter (2008-03-25)

”Det var ett misstag att avskaffa tvåkammarsystemet. Inför en ny senat som med direkt mandat från väljarna kan stärka riksdagens debatterande och granskande roll. Det föreslår professor Olof Petersson, som leder SNS demokratiråd. Han vill också förbättra den konstitutionella kontrollen genom en författningsdomstol. Statsrådet Britta Lejon presenterar i höst en demokratiproposition, men Olof Petersson misstänker att den blir otillräcklig. Politiken kommer att lunka på som om
ingenting hänt.
Förbättra den konstitutionella kontrollen genom en författningsdomstol, av OLOF PETERSSON, professor i statsvetenskap, i Dagens Nyheter (2001-05-08)

Klipp från uppropet, om varför en förändring är nödvändig och varför man ska skriva på:

”VARFÖR SKA JUST DU SKRIVA PÅ?

Grundlagen håller på att skrivas om av riksdagspolitikerna. Den så kallade Grundlagsutredningen skall lägga fram ett förslag innan året är slut. Utredningens viktigaste uppgift borde vara att skydda DIG mot övergrepp från just politikerna! Därför är det viktigt att DU påverkar, med en underskrift av detta upprop som skall sändas till Riksdagen.

EXEMPEL PÅ BROTT MOT GRUNDLAGEN

Riksdagen stiftar Sveriges lagar. Samtidigt fattar riksdagens ledamöter beslut som många medborgare upplever som olagliga. Det gäller den FRA-lag som Riksdagen antog före sommaren (juni 2008) och som står i strid med grundlagens skydd för den personliga integriteten. Det gäller också den engångsskatt på privata pensionspengar (1986) som konfiskerade medborgarnas sparade medel. Och det gäller exempelvis lagen om fritt fiske på privata vatten utan ersättning till markägarna (1985). ”

Namninsamlingen