Miljösatsningar på riktigt i en levande landsbygd

24 augusti, 2014

I valstugorna lovas det guld och gröna skogar åt alla
och allt är gratis om man år tro de politiska partierna.

När jag frågar hur allt ska betalas så ser de ut som fågelholkar i nyllet och hänvisar till sina glättiga pamfletter, istället för att svara.

Miljöpartiet är värst. De har drivit in oss i många huvudlösa etanolbilssatsningar, kostsamma vind– och solkraftsäventyr och järnvägar mellan lappkåtorna fram till förre språkröret Peter Erikssons boning i Piteå.

Det senaste påfundet är att utlova järnvägssatsningar på sträckor i Sörmlands inland med litet eller obefintligt resandeunderlag, trots att man idag inte ens under högtrafik kan fylla en minibuss. Löftet finns i MP:s utdelade valfläskpamfletter (Läs mer).

Mp vill att industrins TGOJ-bana öppnas för persontrafik på sträckan Oxelösund/Nyköping/Flen/Eskilstuna/Västerås.
Centerpartiet hakar på i förhoppningen att tåget även stannar i Vrena där en av partiets toppnamn bor.

Vad MP och C talar tyst om är att satsningen kostar en massa pengar utan att några tidsvinster kan påvisas för resenärerna. Pengar som Landstinget och kommunerna troligen måste ta ur sina egna budgetar.

Trafikverket skriver i sammanfattningen i sin Åtgärdsvalsstudie:
”Efter bland annat spårbyte och kontaktledningsbyte på sträckan blir restiden mellan Nyköping och Eskilstuna ca 82 minuter jämfört med expressbussen som idag tar 81 minuter.

Trafikverket konstaterar att resandeunderlaget är alltför litet och dessutom krympande varför de ur ett samhällsekonomiskt perspektiv prioriterar vägtransporter i stället för upprustning av TGOJ-banan.

Trafikverket konstaterar vidare att merparten av arbetspendlingen från dessa orter går mot Stockholm, inte mellan orterna där TGOJ-banan går.

Arbetspendlingen från orter som Flen minskar när ungdomar och förvärvsarbetande befolkning i stor utsträckning flyttar till större städer som Stockholm.

Andra studier från Västmanland visar att tynande gamla bruksorter som Flen fylls på med asyl- och anhöriginvandrare från fjärran länder som inte arbetspendlar i nämnvärd omfattning.

Flens stolta slogan ”Flen -kommunen där tågen stannar” har blivit en sarkasm, eftersom tågen oftast kör förbi utan att stanna. (Läs mer).

Pengarna för TGOJ-banan (uppåt 400 mkr) skulle göra större nytta om de i stället satsades på att räta ut och bredda väg 53 och 52 så att bil och busstransporter kan göras säkrare och snabbare, vilket vore en välgärning.

Det vore också mer kostnadseffektivt att återinföra några av de historiska stoppen utefter Nyköpingsbanan mot Stockholm,  ex. vis Tystberga och Jönåker. Man behöver då bara rusta upp de gamla perrongerna, sätta upp regnskydd och ev. en biljettautomat. Det blir uppskattningsvis tio gånger billigare än att få igång persontrafik på TGOJ-bana, enl. MP:s svulstiga vallöfte.

Restiden skulle (till skillnad mot TGOJ-banan) kunna halveras och reskostnaden reduceras tack vare färre byten/färre trafikbolag.
Fler stopp behöver inte nödvändigtvis öka restiden för övriga resenärer eftersom tåget ändå måste stanna för att släppa förbi mötande tåg på den enkelspåriga järnvägen.

Tystberga ligger mitt emellan Nyköping och Vagnhärad
Jönåker ligger mellan Nyköping och Kolmården (Krokek)

Exemplet Tystberga C -Stockholm C:

Idag: Buss till Vagnhärad + Tåg till Stockholm C  (restid 90-100 minuter)

Förslag: Tåg från Tystberga C till Stockholm C (restid ca 50 minuter).

Vill med detta exempel visa att tynande småorter i glesbygden skulle kunna leva upp igen om närheten till storstäder (t ex Stockholm) utnyttjades bättre. Det är givetvis bättre om fler arbetstillfällen etableras på orten så att man slipper pendla, men det ena behöver inte förta det andra, tvärtom. Som det nu är satsas inget på glesbygden utanför kommunernas centralorter. Det är likadant i Västmanland där bara Västerås utvecklas.

Asyl- och anhöriginvandring till glesbygden är inget hållbart alternativ.
Kommunerna ska för att överleva kunna locka fler goda skattebetalare
-inte bara bidragstagare som dumpas i kommunen.
Skatterna får då inte bli väsentligt högre än i andra kommuner.

Restiden bör inte väsentligt överstiga 1 timme i vardera riktningen och det ska löna sig ekonomiskt att arbetspendla i stället för att flytta till storstadens trängsel.
Bilpendling blir då inget lockande alternativ map kostnader, bilköer och parkeringsproblem.
De tågsmarta brukar utnyttja restiden till att äta medhavd frukost, raka sig, arbeta eller läsa.

Regionens politiker skjuter problemet framför sig och satsar allt på Ostlänken (förbifart Sörmland).
Projektet handlar om en snabbtågsförbindelse mellan Stockholm och Linköping, med ett fåtal (1-3 ?) stopp efter sträckan. Var tågen ska få stanna är ännu inte utklarat.

Miljösatsningar av den här typen är på riktigt
– inte bara något som kostar skjortan.

/Elfyma+

Relaterat om Miljö- Klimat- och Energimyter i Sverige


Tågeländet fortsätter–politikerna skyller på varandra

2 december, 2010

Tågeländet fortsätter, vad än ansvariga politiker och generaldirektörer säger. Det går inte att prata bort problemen.
Uppdaterad 7/12-10

Det kan handla om tekniska problem/bristande underhåll (signalfel, frusna växlar, naturhinder, vagnfel, vagnbrist etc), eller brist på lokförare.
Problemen förvärras av oklara ansvarsförhållanden efter privatiseringen (Ny Teknik).

Senast var det en kontaktledning som revs ner av en strömavtagare. Resenärerna blev instängda i utkylda vagnar under 7 timmar utan mat och dryck, eftersom den nerrivna kontaktledningen var strömförande.
SJ skyller på Trafikverket (fd Banverket) som numera har ansvaret för infrastrukturen (räls, kontaktledningar och signalsystem).
Trafikverket skyller givetvis på trafikbolagen och strömavtagarna på tågen.

Problemet kan delvis avhjälpas med en svensk uppfinning (som jag med egna ögon sett i funktion).

Sensys skriver på sin hemsida (Länk)
-Ett problem med eldrivna tåg är om kontaktledningen rivs ner när strömavtagaren som överför ström till tåget blir sliten eller skadad. Kolslitbanan kan då fastna i, och riva ner, kontaktledningen så att strömtillförseln upphör.
Reparationskostnaden blir hög och tåglinjen blockeras medan reparationer pågår.
Man bedömer att 30 % av tågförseningarna beror på detta”.

Med Sensys APMS kan slitaget detekteras och larm sändas till en tågklarerare så att tåget kan stoppas vid nästa station.
Men än så länge är det bara Finland lagt skarpa beställningar.
Sverige testar- men saknar troligen pengar för beställning.

Frusna växlar vintertid ställer också till stora problem för den spårburna trafiken.
Även här har svenska uppfinnare tagit fram tekniska lösningar.

Den pensionerade konstruktören Stig Jonsson säger till Ny Teknik:
-Jag har lösningen på Banverkets (Trafikverkets) växelproblem, som orsakat förseningar och inställda tåg för både SJ och SL.
Efter den här kalla och snöiga vintern kanske de äntligen lyssnar på mig”.

Redan 2005 fick han patent på sin växelkonstruktion där en ”gummiläpp” täcker mellanrummet mellan växeltungan och rälsen och hindrar snö och isklumpar från att korka igen växeln.

Jag uppvaktade då både Banverket i Borlänge och växeltillverkaren Cogifer Nordic i Örebro. Jag har också varit i kontakt med SL i Stockholm, men alla säger att de har andra lösningar”.

Jag antar att de omvärderar sin inställning efter den här hårda vintern”, sade Sten Jonsson i reportaget februari 2010.
Men inget tycks ha hänt sedan dess. Är det pengar eller initiativförmåga som saknas ?

3/12-10: Många tekniska lösningar testas just nu.

Lövhalkan nästa utmaning
Medan byråkratins kvarnar mal har Sten Jonsson startat ett nytt projekt som ska lösa problemet med lövhalkan på spåren.

-I dag kör Banverket med stora RC-lok med åtta borstar på varje sida. Jag har en lösning där det räcker med en borste. Då kan man köra med betydligt mindre rälsfordon”, säger Sten Jonsson.
(Lövhalkan drabbar varje höst även Stockholms tunnelbana utanför tullarna).

4/12-10: Reservdelar till loken har städats bort
7/12-10: Inget ökat anslag till järnvägens underhåll

Kommentar:
Våra svenska uppfinnare kan bidra till en lösning, och samtidigt skapa riktiga jobb med exportpotential.
Men då måste våra politiker ta ett långsiktigt ansvar, utan ideologiska låsningar på sandlådenivå.

De rödgröna prioriterade under sitt styre enorma järnvägssatsningar i Norrland, i stället för att underhålla lönsamma järnvägsnät mellan befolkningscentra med stort resandeunderlag. Det var Miljöpartiet som pressade Göran Persson till dessa satsningar.

Alliansen är inte bättre. De har ägnat sig åt uppstyckning av SJ och privatisering av tågtrafiken av ideologiska skäl, utan omtanke om resenärerna.
Operatörerna slåss idag om de lönsamma rutterna, samtidigt som mindre kommuner tvingas betala för att tågen ska stanna.

Ingen riksdagspolitiker vill ta något ansvar för vad de ställt till med
– de skyller i stället på varandra.

Trafikverket tvingas nu omfördela 500 miljoner till järnvägen.
Vi får se fler potthål i vägarna (som Trafikverket skiter i) och plogningen blir eftersatt.

Det är samhällets ansvar att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner så att folk kan ta sig till sina jobb. Det borde vara prioriterat.

Men alla partier i Riksdagen prioriterar i stället invandringen, biståndet, kulturen och LSS som alltid får de pengar de vill ha..,
Det senaste påfundet är personliga assistenter även för friska människor (coacher, lotsar etc).
Är det bara Sverigedemokraterna som vill ändra prioriteringen ?

//Elfyma+