”Trångboddheten är nu så stor att upp till 50 personer klämmer in sig i små ettor”. Det handlar nästan alltid om invandrare som hyr, och hyr ut, dessa lägenheter. Media förfasar sig över denna ”trångboddhet” utan att ta reda på verkligheten bakom.
Det handlar om bidragsbedrägerier – att sko sig på välfärdssystemen.
Ett nätverk i Stockholm tjänar pengar på att sälja falska c/o-adresser till asylsökande från Latinamerika, rapporterar SvD. Med adressen kan den asylsökande slippa placeras på förläggning och i stället jobba i huvudstaden med tillfälligt arbetstillstånd.
Hos Migrationsverket finns enligt SvD 187 latinamerikanska asylsökande skrivna på fyra adresser. På en av den, en enrumslägenhet, står 50 personer. Mellan 200 och 600 kronor i månaden får man betala för en adress, skriver tidningen.
Även i Norrköping har ”flyktingar” erbjudits att köpa c/o-adresser.
I början av sommaren uppmärksammades problemet. Hyresvärdar som upptäckte att väldigt många personer bodde på samma adress hörde av sig till kommunen.
”Det kunde vara femton personer skrivna på en adress men när hyresvärden kollade så bodde inte så många där. Det var helt enkelt inte rimligt, säger Yvonne Thilander ,förvaltningschef på arbetsmarknadskontoret i Norrköping.
Totalt handlade det om 25-30 personer, oftast ensamstående, som egentligen inte bodde på den adress som de uppgivit.
”Vi vet att det funnits något system där man köpt adresser. I värsta fall har man betalat för en adress men inte fått bo där utan fått betala även för boendet”, säger Yvonne Thilander.
Signaturen ”Tazita” kommenterar artikeln i Nt:
”Det är oftast invandrare (som själva relativt nyligen fått uppehållstillstånd) som hyr ut den lägenhet socialen betalar åt dem.
Jag känner till flera fall. Tyvärr kommer säkert dessa ”utslagna” själva göra samma sak när/om de får uppehållstillstånd. Systemet är fel.
Jag har informerat socialen om att de betalar människor för bostäder de själva inte bor i, men de har inte varit intresserade.
Jag har även informerat Försäkringskassan. De var däremot mycket intresserade, de betalar nämligen även bostadsbidrag åt de familjer som i verkligeheten hyr ut sina lägenheter svart.
Dessvärre har de svårt att kontrollera fakta. Jag vet många fall där flera familjer väljer att bo tillsammans med sina släktingar fast de av kommunen/socialen fått egna lägenheter, dessa ”hyrs” sedan ut” (slut citat).
Socialtjänsten i Stockholm försöker komma åt bidragsbedrägerierna genom att göra hembesök. Men hembesöken kan vara olagliga, menar JO, som just nu utreder ett specifikt ärende (DN).
I Solna införde man obligatoriska hembesök redan 2009. Enligt Pehr Granfalk (M), ordförande i Solnas socialnämnd, har resultatet varit mycket lyckat.
”Vi har sparat in mycket pengar sedan vi införde den här modellen”, säger han.
Enligt Pehr Granfalk syftar hembesöken i första hand till att skapa bättre kontakt mellan socialtjänsten och dem som söker hjälp.
”Men självklart finns det en preventiv bit också. Får man hembesök blir det ju svårare att fuska”, säger han.
Pehr Granfalk tycker att responsen angående hembesöken överlag har varit positiv. Men alla har inte varit nöjda.
”Flera personer har överklagat till förvaltningsrätten. Men där har vi fått rätt”, konstaterar Granfalk.
På JO har man valt att gå vidare med ärendet av de anmälda förvaltningarna. I ett gemensamt svar till JO medger Östermalms/Norrmalms och Kungsholmens stadsdelsförvaltningar att man har gjort fel och att hembesöken ser ut att sakna stöd i lagen. JO väntar nu på att Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och Landsting, SKL, ska yttra sig i frågan.
JO vill bland annat ha svar på huruvida kraven på hembesök strider mot ”den enskildes rätt till respekt för sitt hem”, som är en del av den Europeiska konventionen.
”Eftersom det inte är en ensam medarbetare som har gjort fel, utan hela rutinen med hembesök som utreds är det viktigt att Socialstyrelsen och SKL får yttra sig innan vi fattar beslut”, säger Carl-Gustaf Tryblom, byråchef på JO.
I Solna kommer hembesöken att fortsätta i någon form även i framtiden, oavsett vad JO beslutar.
”Många tycker ju att det här är en bra service. De uppskattar att vi kommer hem till dem istället för att vi möter dem i någon myndighetslokal”, säger Pehr Granfalk.
”Men är det någon som vägrar att ta emot besök så kommer vi inte att neka honom eller henne försörjningsstöd”, avslutar han.
Kommentar:
”Den personliga integriteten” skyddar bidragsfuskare- de får inte ens kontrolleras om man får tro JO.
Nästa gång Trafikpolisen vill göra alkotest ska jag att åberopa min personliga integritet och neka.
//Elfyma