Gudrun Schyman kampanjar för Burka. Anser att förbud är diskriminerande.

22 april, 2010

Sedan att samma kvinnor inte få gå utanför dörren av de rabiata muslimer rör henne inte i ryggen. Inte bara det de skall dessutom få asyl och gratis uppehälle i Sverige enligt Gudrun.Läs vad den skogstokiga Gudrun säger själva och fråga er vad FI har för agenda?

”Burka och nikab är ett uttryck för mans dominans och ska därför förbjudas, säger många. Det faktum att kvinnors kläder överhuvudtaget diskuteras är ett uttryck för patriarkalt tänkande där kvinnors värde och betydelse sitter i hennes förhållande till mannen, dvs. hon har inte eget människovärde. Mans dominans och patriarkalt tänkande och handlande finns runtom i världen och måste bekämpas. Att tro att det görs med att förbjuda ett fåtal kvinnor att klä sig i burka eller nikab ändrar på inget sätt det förhållandet. Snarare blir det till en uppmaning för den militant islamismen att stärka sina patriarkala och religiösa krafter. Resultatet för kvinnorna blir ökad diskriminering och inlåsning.

I Europa finns idag en hets mot muslimer, med hänvisning till islam, utan åtskillnad mellan islam och politisk islamsk fundamentalism, utan åtskillnad mellan religiös extremism och sekulariserade muslimer. Grunden till förslagen att förbjuda burka och nikab finns där. Man kan alltså använda kvinnor till mycket och man gör det. Det var för kvinnornas skull som vi skulle stödja USA:s invasion i Afghanistan. Det är för kvinnornas skull vi nu ska låsa in dem och bötfälla eller fängsla dem om de inte klär sig som staten vill.

I Sverige har vi hittills haft en politisk enighet om att inte förbjuda några klädesplagg, varken för kvinnor eller för män. Jag hoppas att den enigheten består och vi kanske t.o.m. kan vara överens om att kvinnor som inte får respekt för sina mänskliga rättigheter kan få asyl i Sverige?!”

Personligen tror jag att Gudrun har börjat dricka igen, dricka mycket dessutom.

Varjager


Ytterligare ett knivhugg mot kärnfamiljen från Kommunisten Ohly och Mona Muslim samt Maria Wetterstrand.

1 augusti, 2009

En riktigt rödgrön röra. Snart kan man fundera på vad den gröna färgen står för i sammanhanget? Är det islamism den står för? Ur Aftonbladet.

”De rödgröna: Dags att skrota den gamla familjepolitiken.
Det är dags att skrota den gamla familjepolitik som utgår ifrån att alla familjer är kärnfamiljer med mamma-pappa-barn.”


Katarina Janouch är trött på gnälliga bitterfittor (Allt om barn.se)

4 juli, 2008

Tycker att alla såkallade feminister och familjehatande queers och allt vad de kallar sig skulle läsa hennes krönika och tänka efter. Länken. saxar lite ur den.

”Offret: Kärnfamiljen.
Bitterfittorna gnäller om att kärnfamiljerna cementerar könsroller men är det nån som tvingar dem att leva enligt 50-talets ingrodda mönster? Om det nu är så gräsligt, så skilj er då och ta ansvar. Skippa tvåsamheten och lev i kollektiv. Eller ensamma på en öde ö där ni slipper de glossiga mammatidningarna.Mobbarna: Typ varenda journalist, tyckare, krönikör och kändis. Ledda av ett gäng Bitterfittor som gjort till sin nisch att spy galla över hela mamma-pappa-barn-konceptet. Men det gör inte Bitterfittorna utan de pestar ner istället med sitt olidliga bölande om allt som är dååååligt.Så Våga Vägra Vara Bitterbitch! Våga Hylla Kärnfamiljen! Gnäll har än idag aldrig lett till någon revolution. ”

Strålande artikel tycker jag!


Nu förstår jag vad en ”Bitterfitta” är. Det är en kvinna som hatar familjen.

30 juni, 2008

Konstigt nog får man angripa kärn familjen på alla sätt och vis. Men även om alla familjer inte är 100% lyckliga fins det mängder av familjer som är. Sedan undrar jag hur denna ”bitterfitta” själv lever? Läs skräpet och förundras? Saxar lite ur.

”Familjeonanin.Det är professorn i historia, Yvonne Hirdman, som myntar begreppet. Hon snörper med munnen, liksom spottar ut ordet: Familjeonani! Vi sitter i hennes rum ute på Stockholms universitet och pratar om den märkliga utveckling som skett de senaste 50 åren. Hur politiserandet av familjen förvandlats tillbaka och åter blivit ett individuellt projekt.
”På 60-talet var familj ett skällsord. Det var inom familjen som man ansåg att neuroser och psykoser frodades”, säger Yvonne. Det skrevs böcker om familjelivet och tvåsamheten, det diskuterades och inte minst experimenterades med storfamiljer och kollektiv. Familjen ansågs trång och syrefattig och de gamla liken i garderoben skulle rensas ut. Som trollen som spricker i solen menade man att familjehemligheterna skulle offentliggöras. Kvinnorörelsen drev familjekritiken framåt och ordnade offentliga hearingar om det tabubelagda våldet och övergreppen inom familjen. Familj var politik. ”

Jag själv tror att det är svårt för de gamla rödtjuts marxisterna att släppa hatet mot familjen.