Teflon, är de muslimska skribenternas kännetecken.

7 augusti, 2014

Läs vad som skrivs och fundera på inställningen till oss i väst.

”Vi var några stycken som ropade ut till vänner och offentlighet när rädslan för islam växte sig stark i västvärlden efter de förbannade planen som flög in i ni-vet-vad, ni-vet-när. Vi envisades med att alla så kallade muslimer, eller så kall­ade araber, inte var ansvariga, att rädslan och hatet inte skulle drabba oskyldiga, det var inte rätt att avkräva vanliga människor en deklaration om att de var mot terror, att de offentligt måste ta avstånd från vad terrorister gjorde i deras namn.”

Detta görs på en daglig basis då muslimer begår terrordåd. Men sedan kommer nästa sväng i denna judiska kvinnas krönika.

”En vän till mig har inte heller valt sitt arv, och bär stolt sin nordafrikanska identitet. Efter förs­ta eller andra intifadan, jag minns inte, följde hon alla medier, allt på Twitter, allt tillgängligt om kon­flikten – och hon hatade. Hon är en älskad vän. Hon är helt klart anti­rasist, mot fördomar, avskyr orättvisor, är miljövän, till vänster, älskar disco. Men när människor demonstrerade till stöd för Israel i Malmö och blev utsatta för gas-kammar ord och flaskkastning, sa hon bara att hon hade förståelse för dem som hotade och hatade.
Hon menade att alla judar måste ta avstånd från Israels politik, annars var de ansvariga för den. Det var en intressant lärdom i jude­hatets anatomi. Hon kunde acceptera hat, att människor utsattes för våld, få sin yttrande- och demonstrationsfrihet inskränkt – och ändå betrakta sig som god.”

Här ser vi hur muslimer svär sig själva fria från allt ansvar som utföres i Islams namn. I Expressen har vi ytterligare en som inte vill ta avstånd. Då hon känner att det inet är rättvist för henne att behöva stå till svars för islam.

”Jag skulle vilja skriva att IS inte har någonting med islam att göra, att de är terrorister, att jag hatar hur min religion smutskastas, förnedras och för somliga blir till ondska. Men jag är rädd för att mitt avstånds- tagande blir ett ansvarstagande. Och jag är inte beredd att ta ansvar för terrorister.”

Men gud nåde den Svensk som inte tar avstånd från vad någon svensk gör världen över om han är vit. Detta visar att muslimer har en teflonsköld för allt som görs i islams namn. Om de inte tjänar på det vill säga. Hyckleriet är enastående, samt det sjuka är att PK-media gör allt de kan för att föda denna sjuka inställning.

Varjager


Den hotade rätten att tro eller effekten av den arabiska våren….

13 juli, 2013

Men jag skulle vilja ha bevis av DN gällande de extrema kristna sekterna i Nigeria.

”New York Times skriver om attacker över hela landet. En präst har enligt nyhetsbyråerna skjutits ihjäl i den närmast laglösa Sinaihalvöns norra delar. I en annan by har fyra kristna mördats med knivar.

Affärer tillhörande kopter markeras med svarta kryss för att senare brännas ner. Kristna egyptier är också särskilt utsatta för kidnappningar med krav på höga lösesummor.

En vanlig teori bland landets extremister är att de kristna, med USA:s hjälp och goda minne, ”ligger bakom” kuppen mot Muslimska brödraskapets president Muhammad Mursi. Det är konspirationstankar som man känner igen från den antisemitiska mytvärlden och som vanligtvis brukar riktas mot länders judiska befolkning. Och att tro att kopterna, som utgör knappt tio procent av Egyptens befolkning, skulle vilja och kunna initiera en revolution är bisarrt.

Det är inte bara i Egypten som reli­giösa minoriteter har skäl att känna ökad skräck. Enligt en studie av amerikanska Pew research center har religionsfriheten i Mellanöstern och Nordafrika inte ökat efter den arabiska våren, tvärtom. Faktum är att regionen är den del av världen där religiösa inskränkningar ökat mest under senare år.Utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika är dock inte unik. Världen ser allt fler skrämmande tecken på hur religiös intolerans och förföljelse ökar. I Burma trakasseras det muslimska rohingafolket, i afrikanska stater som Nigeria och Mali fruktar både muslimer och kristna extremistiska sekter. I länder som Pakistan och Saudiarabien riskerar medborgarna döden om de döms för hädelse. Också i Egypten tillämpas dessa lagar. Den koptiske biskopen Thomas hävdar att antalet åtal har ökat kraftigt efter störtandet av Mubarak. Lägg därtill kritiken mot Egyptens konstitution, som av motståndarna sägs stärka islams ställning, och den förre presidenten Mursis antisemitiska uttalanden, så är det lätt att förstå farhågorna bland landets minoriteter.”

Gemensamma nämnaren är Islam……

Varjager


Undrar varför listan? Vad har de på denna lista gemensamt?

24 april, 2013
Egentligen skulle kanske listan skickas till Migrationsverket och ansvariga för den svenska regimen.
Dom har ju som tradition att samla på all världens terrorister och här kan dom göra ett riktigt kap, 31 professionella terrorister på ett bräde!
Vänligen
Janne
 Get FBI UpdatesHome • Most Wanted • Most Wanted Terrorists


BLOD OCH DÖD!

17 november, 2012

Vad händer när Sverige blivit en islamsk stat?

Läs tabellen nedan, där har vi vår framtid!

Nu ska det också sägas att siffrorna har några år på nacken och vid tidpunkten hade Sverige bara 5% muslimsk befolkning, i dag är dom c:a 15% och det är den folkgrupp som ökar snabbast, ja rent lavinartat!

Om denna vansinniga trend får fortsätta så är det ute med Sverige redan om 10-15 år!

Och vad händer sen, när “fredens religion” har tagit makten, vid 100% muslimer så börjar dom döda varandra!

Det meningslösa våldet och dödandet är självklara ingredienser i islam.

Utan våld blod och död, finns heller ingen näring för islam, då skulle det försvinna!

Svensk översättning:

Så länge andelen av befolkningen är omkring 1 % betraktas de som en fredsälskande minoritet som inte hotar någon. De kan till och med skildras som dygdemönster i tidningar och på film och få beröm för sitt färgstarka framträdande. I stort sätt rättar de sig – utåt – efter landets lagar.

Exempel:

USA 1.0%,

Australien 1.5%.

Kanada 1.9%,

Kina 1%-2%,

Italien 1.5%,

Norge 1.8%

Vid runt 2 % – 3 % börjar de differentiera sig från andra etniska minoriteter och bildar missnöjda grupper samt rekryterar från fängelser och bildar gatugäng. De är nu kroniskt förolämpade över nästan allting och begär särskild hänsyn. Offerrollen tränas och odlas intensivt.

Exempel:

Danmark 2%,

Tyskland 3.7%,

Storbritannien 2.7%,

Spanien, 4%

Thailand 4.6%

Från 5 % utövar de relativt mer inflytande än deras antal berättigar dem till. De pressar på för att införa halal-mat, halal-hyllor i snabbköpen, halal-simhallar, särskilda bönerum etc. och uttalar hot för att bli åtlydda. Bil- och skolbränder börjar så smått, hedersmord är vanligt, och de infiltrerar vänsterpartier – vilka i sin tur ser sin fördel i att importera ännu fler muslimer. Ökningen av antalet muslimer är nu inte längre linjär utan exponentiell. Det samma gäller våldsbrottsligheten.

Exempel:

Frankrike 8%,

Filippinerna, 5%

Sverige 5%,

Schweiz 4.3%,

Nederländerna 5.5%,

Trinidad & Tobago 5.8%

Vid 10 % kräver de att regeringen ger dem möjlighet att leva efter sharialagarna. Brottsligheten – speciellt mord, rån och våldtäkt – är exploderande, bil- och skolbränder ökar dramatiskt och varje protest mot detta leder till mer hot och huliganism. Egentliga terror-aktioner inträffar allt oftare, och de lyckas införa full censur av medierna. De har nu – genom vänsterpartier – betydande inflytande på samhället och all kritik av utvecklingen straffas hårt.

Exempel:

Guyana 10%,

Indien 13.4%,

Israel 16%,

Kenya 10%,

Ryssland 10-15%

Efter ca 20 % utbryter spontana utbrott av gatubråk, de bildar väpnade grupper och dödar urskillningslöst. Bränder i kyrkor och synagogor ökar och lokala massakrer börjar. Politiska mord av motståndare är vanligt och anses legitima. Kvinnor är nu permanent insvepta i tyg och utan rättigheter.

Exempel:

Etiopien 32,8%

Vid 40 % kan väntas omfattande massakrer, ständiga terrorattacker och militär krigföring.

Exempel:

Bosnien 40%,

Tchad 53.1%,

Libanon 59.7%

Från 60 % kan man räkna med obehindrad förföljelse av icke-troende och andra religioner, sporadisk etnisk rensning (folkmord), och sharialagar används som vapen mot de otrogna. Det införs Jizzya, den skatt som utkrävs av icke-muslimer.

Exempel:

Albanien 70%,

Malaysia 60.4%,

Qatar 77.5%,

Sudan 70%

Vid 80 % tar staten över etnisk rensning och folkmord. Sharialagar är nu införda i nästan alla frågor och alla icke-muslimer är antingen utrotade, fördrivna eller helt underkastade islamiskt godtycke. Korruptionen finns överallt, fattigdomen är universell, allt förfaller och hungersnöd avvärjs bara på grund av biståndshjälp från icke-muslimska länder.

Exempel:

Bangladesh 83%,

Egypten 90%,

Gaza 98.7%,

Indonesien 86.1%,

Iran 98%,

Irak 97%,

Jordanien 92%,

Marocko 98.7%,

Pakistan 97%,

Palestina 99%,

Syrien 90%,

Tadjikistan 90%,

Turkiet 99.8%,

United Arab Emirates 96%

Vid 100 % härskar ”Dar-al-Islam” – det islamiska ”Fredens Hus”. Det är tänkt att fred ska råda eftersom alla är muslimer. Sedan börjar muslimerna att döda varandra.

Exempel:

Afghanistan 100%,

Saudiarabien 100%,

Somalia 100%,

Jemen 99.9%

Vänligen

Janne


Syriens kristna är rädda för att de skall möta samma öde som resten av den”arabiska vårens” kristna offer.

9 februari, 2012

Medan Ledarsidorna i Sverige hetsar för krig mot Syrien och fördömer Ryssland och Kina för att de inte vill störta Assad, så är de kristna livrädda för att fredens religion skall ta över makten.

”Men i inbördeskrigets Syrien räds många kristna konsekvenserna av ett våldsamt uppror, följderna i ett maktvakuum och risken att militanta islamister tar makten.

-Vi vill att landet kommer över det här utan drastiska förändringar – annars kan det bli som i Egypten eller Irak där kristna förföljs, säger syriern Teghlatflasser Sauma vid Syrisk-ortodoxa församlingen i Tensta.”

Så är det, en notis är allt den rädslan är värd….

Varjager

 


PRÄST I IRAN HOTAS AV AVRÄTTNING FÖR ATT HAN INTE GER UPP SIN TRO.

13 oktober, 2011

Fredens religion förnekar sig inte. Jag är heller inte förvånad att det inte skrivits om det i Sverige.

”An Iranian pastor who has refused to renounce his Christian faith faces execution… Pastor Youcef Nadarkhani, who maintains he has never been a Muslim as an adult, has Islamic ancestry and therefore must recant his faith in Jesus Christ, the 11th branch of Iran’s Gilan Provincial Court ruled. Iran’s Supreme Court had ordered the trial court to determine whether Nadarkhani had been a Muslim prior to converting to Christianity.

The judges, according to the American Center for Law & Justice, demanded that Nadarkhani, 34, recant his Christian faith before submission of evidence. Though the judgment runs against current Iranian and international laws and is not codified in Iranian penal code, the judge stated that the court must uphold the decision of the 27th Branch of the Supreme Court in Qom. When asked to repent, Nadarkhani stated: ”Repent means to return. What should I return to? To the blasphemy that I had before my faith in Christ?” ”To the religion of your ancestors, Islam,” the judge replied, according to the American Center for Law & Justice.
”I cannot,” Nadarkhani said.

An unnamed source close to Nadarkhani’s attorney, Mohammed Ali Dadkhah, told the American Center for Law and Justice that a judge has agreed to overturn Nadarkhani’s death sentence, but the report could not be independently confirmed. Even if the sentence is overturned, Jordan Sekulow, the executive director of the ACLJ, said the message is that it would be unlikely that Nadarkhani would be set free.

Nadarkhani is the latest Christian cleric to be imprisoned in Iran for his religious beliefs. According to Elam Ministries, a United Kingdom-based organization that serves Christian churches in Iran, there was a significant increase in the number of Christians arrested solely for practicing their faith between June 2010 and January 2011. A total of 202 arrests occurred during that six-month period, including 33 people who remained in prison as of January, Elam reported.

An Assyrian evangelical pastor, Rev. Wilson Issavi, was imprisoned for 54 days for allegedly converting Muslims prior to his release in March 2010, Elam officials told FoxNews.com.

Nadarkhani, a pastor in the 400-member Church of Iran, has been held in that country’s Gilan Province since October 2009, after he protested to local education authorities that his son was forced to read from the Koran at school. His wife, Fatemeh Pasandideh, was also arrested in June 2010 in an apparent attempt to pressure him to renounce his faith. She was released in October 2010, according to Amnesty International.

Nadarkhani was sentenced to death for apostasy last September based on religious writings by Iranian clerics, including Ayatollah Khomeini, the founder of the Islamic Republic of Iran, despite the fact that there is no offense of ”apostasy” in the nation’s penal code, Amnesty International reports.

In June, the Supreme Court of Iran ruled that a lower court should re-examine procedural flaws in the case, giving local judges the power to decide whether to release, execute or retry Nadarkhani. The verdict, according to Amnesty International, includes a provision for the sentence to be overturned should Nadarkhani renounce his faith.

Elise Auerbach, an Iranian analyst for Amnesty International USA, told FoxNews.com that an execution for apostasy has not been carried out in Iran since 1990. Nadarkhani’s sentence is a ”clear violation of international law,” she said…”

Varjager


Skärpta krav på Migrationsverket

22 december, 2010

Regeringen vill att Migrationsverket blir bättre på att skaffa kunskap om förhållandena för personer från religiösa minoriteter som utvisas,

uppger Sveriges Radios Ekot. Frågan har blivit aktuell efter den skarpa kritiken från bland annat FN:s flyktingorgan UNHCR mot att Sverige utvisar kristna irakier till Irak.

Enligt vad Ekot erfar ska krav på ökad kompetens finnas med i det regleringsbrev för Migrationsverket som regeringen beslutar om i dag.

Innebär detta att toleransens och fredens religion islam inte är så fredlig? Eller?

Varjager


”Synen på de otrogna är avslöjande”

21 december, 2010

Två dagar i rad har företrädare för ­islam i SN (15/12 och 16/12) ­kunnat framföra löst grundade ­påståenden om sin religion/ideologi.

I onsdagens ­tidning påstod en imam att attentats­mannen ”kapat” religionen ”eftersom ­islam står för att värna livet”.
Vad han grundar detta på framgår inte. Däremot finns det ett stort antal verser i Koranen, inte minst i surorna 4, 5, och 9, som entydigt uppmanar de troende att döda de otrogna var än de befinner sig. (Insändare i SN)

Han talar sedan om ”extrem tolkning av islam” utan precisera detta. Nu ­råkar det finnas en ”mainstream”-tolkning av ­islam i Ammanbudskapet, som bland ­annat ­säger att varje muslim måste underkasta sig sharia och att Koranen är Allahs ­direkta ord och därför inte kan ändras. På en punkt instämmer jag nästan med ­Olwan. Islam inte bara ”kan bli” utan är ”väldigt destruktiv”.

Abd al Haqq Kielan påstår att det ”är förbjudet att begå självmord liksom att ­skada kvinnor och barn”.
Om det första kan sägas att ett stort antal imamer med högre status än Kielan hävdar att det är martyrskap om man själv råkar dö samtidigt som man ­dödar ett antal otrogna.
Den ­andra punkten vill jag bemöta med att hänvisa till en känd hadith, Bukhari 4:52:256: ”Profeten tillfrågades om det var tillåtet att anfalla de otrogna på natten då det var sannolikt att kvinnor och barn skulle riskera fara. Profeten svarade: ”De är otrogna””.

En annan imam, Khalfi, säger att ”islams budskap är barmhärtighet, gemenskap och brödraskap”. Påståendet är märkligt eftersom det är tydligt de få gånger dessa ord förekommer i Koranen att de enbart gäller gentemot andra troende, det vill säga muslimer.

Detta leder osökt in på ”Inlägg utifrån” i torsdagens tidning.
En förbunds­sekreterare Anwahr Athabb för fram liknande teser och med hänvisning vers 16:90, men bortser från viktiga fakta.
För det första avser versen nära anhöriga och är därför inte ­allmänt tillämplig och för det ­andra är versen från en tidig sura ”uppenbarad” i Mecka. Den är därför enligt doktrinen om abrogation med råge upphävd av många senare suror, bland andra de ovan nämnda med ett helt annat innehåll.

Det är vidare så att flera ­verser (3:28, 4:89, 5:80 m.fl.) säger att muslimer inte får ha judar och kristna som ­vänner. Islam har faktiskt ­ingen ”Gyllene regel”. I stället sägs i 48:29: ”Var hård mot de otrogna men barmhärtig mot dina muslimska bröder”.

Om islams företrädare menar allvar med en ”konstruktiv samhälls­debatt” bör de börja med att rensa ut de stora delar av ­sharia, som helt står i strid mot FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, skriver Bertil Malmberg, SD-Trosa, i sin insändare i SN 21 dec.

Tidigare inlägg: Jihad betyder främst väpnad kamp

Relaterat:

Kommentar:
Om islam är en ”fredlig” och ”tolerant” religion, varför dödas och förtycks oliktänkande i länder där islam har stort inflytande ?
Varför ”flyr” muslimer till det ”barbariska” Sverige ?
Varför dödas kristna och andra ”otrogna” i muslimska länder ?
Väntar oss samma öde när imamerna får makten i Sverige ?

//Elfyma+


South Park hotas efter islamskämt.

22 april, 2010

”Fredens religion” är igång och mordhotar igen. Från Aftonbladet.

”Det är inte bara Lars Vilks satiriska rondellhund som retar gall­feber på militanta islamister. Också ”South park”-­skaparna Matt Stone och Trey Parker har hamnat i skottgluggen. De varnas efter att ha avbildat profeten Muhammed i en björndräkt i förra veckans avsnitt av komediserien i USA.

– Vi måste varna Matt och Trey att det de gör är korkat. De kommer antagligen att sluta på samma sätt som Theo van Gogh, skriver Abu Talhah al Amrikee på Revolutionmuslim.com.

Holländaren Theo van Gogh sköts ihjäl 2004 efter att han gjort en dokumentärfilm om våld mot muslimska kvinnor. ”

Theo van Gogh mördades  på öppen gata av den muslimska fanatikern Mohammed Bouyeri. Bouyeri lämnade ett skrivet meddelande bestående av fem papperslappar, fastnaglade i den mördade kroppen med en kniv, där han förklarade att mordet ägt rum på grund av van Goghs brott mot islam  och där västvärlden, judarna och Ayaan Hirsi Ali hotades. Den 26-årige marockanske islamisten Mohammed Bouyeri sköt honom först med åtta skott och
skar därefter av halsen på honom. (Domaren betecknade det som ”ett rent ritualmord”.)


Är det rasism att vilja skydda sina barn?

18 november, 2009

Jag skrev detta nedan om min och mina barns erfarenhet av den mångkulturella berikningen för två år sedan, då för bloggen Falkblick.

Wiene på Rakryggad publicerade våra upplevelser också i våras, men jag har inte haft detta upplagt här på Varjager ännu. Det är väl dags, håll till godo med hur en svensk familj tvingades leva på -90-och 2000-talets Sverige:

Är det rasism att vilja skydda sina barn? En fråga som jag burit med mig under de år mina barn växte upp, är frågan varför barn ska vara rustade att kunna förstå och hantera invandringen från Mellanöstern. Jag talade med en barnpsykolog -95, då mina tvillinggrabbar gick i första klass, om varför skolorna såg ut som de gjorde med rånen, mordhoten och saboterandet av lektioner.

Då jag som barn i början av sjuttiotalet bodde i Stockholm mötte jag många utländska studenter, gästforskare och deras barn – då pappa hade anknytning till universitetet – men dessa barn var lugna och vi kunde vara vänner. Mina barn mötte en helt annan miljö i sin skola och på fritiden. Barnpsykologen menade att det berodde på att det nu kom krigsskadade barn och att dessa barns föräldrar mötte rasism.

Jag blev stum av förvåning och sa inte mer, men kände att den förklaringen inte räckte. Jag fick inte tänka längre än så för jag var medveten om att jag inte skulle inbilla mig att jag som svensk visste något om hur dessa människor hade det. Jag skulle vara vänlig och tolerant, annars var jag rasist.Mina sjuåriga grabbar blev rånade gång efter annan av ett gäng invandrade barn, varav några av dem var deras klasskamrater. De lurpassade på mina grabbar om de cyklat själva till centrum för att handla och tvingade av dem godis och tidningar och de eventuella pengar som blivit över så de kom tomhänta hem.
.
Trots allt trodde jag att det handlade om enstaka tillfällen, men en eftermiddag dröjde mina barn väldigt länge och jag gav mig ut på cykel för att leta efter dem. Jag såg en av dem skrikande och gråtande på cykelbanan då han tvingats att kasta ifrån sig sin lilla plånbok medpengarna. Dessa invandrade barn hade vid centrum i vanlig ordning tvingat till sig tidningarna och godiset och skulle ha pengarna också. Mina grabbar hade försökt att cykla ifrån dem, men det gick inte. De hade kämpat länge och till slut orkade de inte utan slängde sina plånböcker. De två klasskamraterna som förföljde dem stack snabbt iväg då jag ropade till min gråtande son på lite håll. Den andre sonen kom strax igen, då han försökt att få tillbaka varorna och plånböckerna men blivit frånåkt då de delat sig. De kunde ju stå bakom någon buske föratt hoppa fram och slå honom om han tog rätt väg. Efter detta fick mina grabbar aldrig handla ensamma, och jag minns hur dessa invandrade barn stod utanför centrum och blängde på mina barn men inte vågade göra mer då jag var med.

Mina och andras barn blev fasthållna på en bänk utanför klassrummet genom att armarna tvingades bakåt under ryggstödet där en elev höll fast händerna och två andra satt på sidorna och höll fast armarna och överkroppen, och deras invandrade klasskamrater stod och hånade mina barn. De hånade mig inför barnen med olika tillmälen.

En söndageftermiddag berättade min son att en av dessa som rånat och förföljt honom på cykel skulle ta med sig en kniv för att mörda honom om han visade sig där på måndagen.Vi råkade se den pojken genom ett fönster då han av någon anledning var i våra kvarter. Jag gick ut och talade med honom om varför han hotade. Han svarade med obehagliga ögon och fullt av hat i den låga och hotfulla rösten att han skulle ta en kniv och döda min son om han kom till skolan.
.
Det blev ingen förändring i skolan, våldet, misshandeln, hånet. Allt bara pågick trots att skolan menade att de arbetade med problemen.Då grabbarna skulle börja fjärde klass flyttade vi till ett annat område i samma stad, dels av personliga skäl, dels för att vi hoppades att det var lugnare dit vi skulle flytta.
Det var det inte och jag insåg snabbt att även denna skola hade upptagning från invandrartäta problemområden som låg nära vårt lugna och mer burgna område. Mina barn berättade hurde tvingdes att sitta på en stol i klassrummet och hur deras plågoandar tog en stor lärarlinjal och stötte den mot underlivet på dem.

I en kul lek på gympan slog ett av dessa barn min ena son så att han hade en stor röd handflata på axeln, trots att han hade haft en tröja på sig. Jag tog sonen till en läkare som bleknade då hon hörde hans berättelse, fastställde skadan och skrev in den i journalen.Vid ett annat tillfälle kom min andra son hem i gympakläderna och med skador i ansiktet och på hjässan och jag frågade vad som hänt. Hans invandrade klasskamrat hade tagit en snöskyffel och slagit honom rakt i ansiktet när de skulle hämta redskap.

Jag passerade skolan och såg att vissa elever dragit sig bakom en stor mur. Ingen lärare såg det trots att man hade rastvakter. En pojke stod mot muren, och en annan pojke sparkade denne mot huvudet så det for bakåt. Sedan ställde sig nästa pojke vid muren och en annan sparkade. Eller så sparkade flera i turordning på samma barn. Detta såg jag vid flera tillfällen. Vid andra tillfällen såg jag hur de slog omkull en pojke och sedan sparkade mot kropp och huvud då barnet låg ner.

Dessa invandrade barn hade en hatsida på Lunarstorm där de enbart skrev om min son, om hatet de kände, om vad de ville och skulle göra med honom. De kanske tränade det svenska språket på så vis och jag får väl vara tacksam att min son bidragit till deras kreativitet och personliga utveckling. De skrek efter mig om jag råkade gå till vårt lilla centrum som de härjade runt på. Om jag tog en promenad till universitetet eller sjukhuset och tvingades passera på gångbanan utanför deras område och de råkade se mig, vrålade de fula ord och hotade mig.
De falsklarmade brandkår och ambulans, och stod på gården och tittade på då Räddningstjänsten kom i hög fart och med blåljus.
.
Då min son i första klass fick hotet om att bli knivmördad om han visade sig i skolan, lät jag sonen stanna hemma och tog upp med läraren att barnen var rädda att gå till skolan, för våldet och hoten, och hon svarade hon att “det inte var något att ta på allvar. Barnen slänger ur sig saker här i skolan så man tar sig för pannan. Trivs inte barn i skolan är det föräldrarnas fel.” Dessutom frågade hon nyfiket; “talade pojken med dig, med oss talar han inte”.

Så ett barn som inte talar med vuxna i skolan får fara fram med hån, hot och mordhot på raster och på fritiden, och man tolererar att barnet inte säger andra saker än dessa i skolan? Det fascinerade en lärare att barnet talar med ett hotat barns mor om att han ska genomföra sin avsikt om hennes son går till skolan.
.
Jag saknar ord för obehaget jag kände och fortfarande känner, trots att mina tvillinggrabbar snart är tjugo år och detta hände då de gick i första klass.
Att mina barn blev rånade handlade också enbart om att dessa barn var fattiga och därför måste kompensera sig genom att råna sina svenska klasskamrater.
.
Tjejerna i de två skolorna och i mina grabbars klass berättade spontant för mig att mina pojkar var snälla och skötsamma, och att dessa invandrade barn ljög om dem, om vilka personer de var, att de slog och sparkade dem och ljög sedan om vad som hänt. I den skola de gick i från fjärde klass skulle min ena son säga förlåt för “hundrade gången i ordningen” till dessa barn för att han hade slagit dem, trots att han i själva verket hade han bara sagt till dem att sluta och någon gång försvarat sig med att slå tillbaka. Då ord stod mot ord tyckte lärare och rektor sig inte ha något annat val än att be alla inblandade att säga förlåt. Då menade min son att de ljög och att de inte blev bättre bara för att han förlät dem. Klassläraren ringde mig för att tala omvilken uppkäftig son jag hade.

Jag blev upprörd och arg, men kunde inte visa mina barn det. Jag stöttade dem bara i den insikt de hade. Dessa barn skulle inte bli lugna och trevliga för att mina barn förlät dem, eftersom min son hade förlåtit och förlåtit och det aldrig gav resultat. Eftersom vi trivdes där vi bodde efter att vi bytt bostad och ansåg att vi inte skulle drivas från vårt hem försökte jag flytta barnen till en annan skola. Rektor hade laglig rätt, enligt skollagen, att neka oss flytten trots mina försök och gjorde det också. Andra skolor inom rimligt avstånd hade ett så högt elevantal att de inte kunde ta emot flera barn. Rektorn ansåg att de barn som råkade illa ut “stack ut” och skulle bli mer lika de andra, då skulle våldet och mobbningen upphöra.

Jag social- och polisanmälde dessa barn, skola och rektor. Den närpolis som bland annat hade ansvar för skolan noterade vad som hände och menade att jag och barnen fick ta det då andra vuxna i skolan och dessa elevers föräldrar svek. Dessa barn förstod att mina barn hade en mamma som brydde sig och det tålde de inte, menade han.

Då mina pojkar i sjätte klass kom till en högstadieskola med en annan rektor lyckades jag till slut få flytta mina barn till en nystartad skola med uteslutande svenska barn, och äntligen kom vår familj mer på fötter igen. Barnen fick lugn och ro på lektionerna, de fick vänner och hade en lugn fritid så länge de inte råkade träffa på dessa barn ute.

På den skola de lämnat, lät rektor civila poliser patrullera korridorerna och förmådde fältgruppen att ha samtalsgrupper. Jag kunde möta honom efter skoltid på centrum då han tittade runt om hans elever var där och störde. Han orkade i två år, sedan sökte han en ny tjänst.

Detta är bara en liten del av vad som hände oss. Det finns de familjer som tvingades flytta från vår stad för att de inte kunde skydda sina barn undan våldet och de ständiga förföljelserna från dessa elever. Polisen gjorde en stor samlad insats då dessa barn blev straffmyndiga, började råna och misshandla även ute på stan och polisen äntligen, enligt lag, fick gripa in. Polisen fick stark kritik för det: vissa ansåg att man inte skulle bry sig. Flera av dessa, nu vuxna, åker ut och in i fängelser idag.

Det är således “rasistiska barn” som inte vill ha en skola med våld och som säger ifrån som skapar problemen i skolan, inte dessa våldsamma barn. Varför har inte barn rätt till god undervisning i en bra miljö i skolan? Hur mycket ska barn orka och tåla?

Om nu barnen var krigsskadade och föräldrarna mötte rasism, varför sökte dessa föräldrar ingen hjälp? Fanns det inte hjälp att få? Och varför måste deras barn slå mina och andras barn, råna, misshandla och sabotera lektionstimmarna på grund av kriget de flytt ifrån och för attföräldrarna råkat ut för rasism. Stressade rasismen barnen så de måste ge sig på sina kamrater i skolan och på fritiden? Var föräldrarna stressade så de i sin tur stressade sina barn så att de var utagerande i skolan? Var fanns stödet för dessa krigsskadade barn? Var fanns stödet för svenska begåvade barn som kunde både det svenska språket och den svenska kulturen? Dessa invandrade barn kunde inte svenska, de förstod inte mycket av undervisningen då den hade en grund i andra värdesystem och stod i en västerländsk kontext.
.
Mina barn var begåvade, verbala och hade ett svensk utseende. Dessa barn kom från kommunägda lägenheter, medan vi själva bodde under denna tid i områden av annan karaktär.

Men varför måste vi utsätta våra svenska barn för detta? Som en kollektiv bestraffning för att vi är ”rasister” ska våra barn få växa upp med och ta del av det hat som rasismen för med sig? Eller finns det möjligen en annan förklaring?
Nej, visst, nej, nu tar jag till rasistiska förklaringar igen och ställer rasistiska krav. Att jag aldrig lär mig!
.
Mvh/:)Smileth

Var inte så naiva om islam. En präst som tar bladet från munnen.

5 november, 2009

Nu tror jag att denna kvinna kommer att få sparken eller beläggas med tystnad av Svenska (sosse) Kyrkan. För hennes uttalande är väl påläst och fakta baserat. Detta kommer inte att tillåtas av PK eliten.Läs nu igenom vad hon säger och fundera själva på hur länge hon kommer att få behålla sin tjänst?

”Det talas bara om att alla religioner är välkomna för vi har religionsfrihet i vårt land, men inget om dess innehåll.
Vi säger ju inte att alla politiska partier är välkomna.
Vi är noga att, i demokratins namn, skärskåda innehållet så att partierna följer svensk lagstiftning. Gäller inte detta islam också?
Vi har blivit religiösa analfabeter så vi kan inte längre samtala i sakfrågan.
Alla religioner är inte lika. Islam har ett helt annat mål än kristendomen.
Läs Åke Ohlmarks översättning av Koranen till svenska och bilda er en egen uppfattning. Det är en samling regler om hur man ska leva.
Guds straff är överhängande om man gör fel. Den som är otrogen utesluts ur gemen skapen. Alla andra kallas otrogna och får dödas, SURA 2:
Döda och strid för Allah och er tro. Allah älskar inte dem som överskrider de gränser han har satt. Döda dem var helst ni påträffar dem, förjaga dem

Detta händer med de muslimer som konverterar till kristendomen. Låt mig ta ett exempel:
Afet Queribova från Baku, Azerbadjan, ville inte längre tillhöra islam på grund av terrorismen och att de dödade i Guds namn (Allah på arabiska).
Hon lärde känna en kristen kvinna som berättade om Guds kärlek genom Jesus Kristus för henne.  Hon började själv läsa Bibeln och döptes efter en tid.
Detta var i juli 2007. Då började förföljelserna. En kort tid senare dödades hennes man, halsen avskuren och lemlästad, av poliserna, som är muslimer och lever rättroget efter Koranen.
Hon lyckades fly med sina barn till Sverige och hotas nu med utvisning.
Migrationsverket tror inte att hotbilden är så farlig…

Vi lever också i tron att religionsfrihet är det samma som att man får tycka vad man vill. Men så är det inte.

Vi har svårt att skilja mellan ortodoxi och ortopraxi, alltså tro den rätta läran och rätt tillämpning.
Där islam styrs efter sharia-lagstiftningen ska de otrogna dödas. Läs SURA 5:

Otrogna är de människor som säger Allah är en av tre, det finns ju bara en Gud. Slutar de inte upp att tala på detta vis, skall ett förfärligt straff drabba dem.
Jag frågade några muslimska killar som bor i Kungsmarken hur läget egentligen är här.
De svarade:
”Vi lever efter våra regler, annars kan man bli utesluten ur familjen. Men vi är kompisar med alla, jag har vänner bland både kristna och muslimer. De är välkomna hit. Vi har flytt och vill leva här ifred, det är viktigt för oss”.

Det var ett positivt möte. Vi ska samexistera och lära oss om varandra.
Jag frågade vidare:
Om man byter religion, vad händer då?”
Det är inte bra, då tar de mannen först. De låter bli kvinnan och barnen, men om de inte ändrar sig, då tar de dem också”.
Det är en helt annan verklighet än vår.
Så för min del handlar debatten om muslimer och moské inte alls om främlingsfrihet eller rädsla för det annorlunda.
Nej, det handlar om själva innehållet i islam
.”

Som sagt hon kommer aldrig att få tala så här öppet igen.

Mvh Varjager


Om nu är Islam är fredens religion?

25 september, 2009

Varför flyr alla i från den då? Nu är det de homosexuella det gäller.

Men Expressen lyckas med att försöka blanda ihop korten ändå. För i själva artikeln pratas det om en lesbisk kristen kvinna.Men läser man fakta rutan är det islamiska hotet dominerande. Vill ge ett exempel.
”Situationen förvärras av den starka hederskulturen i Irak. Jasmine som är lesbisk och kommer från en strängt kristen familj i norra Irak tvingades fly sedan hon vägrat gifta sig. Släktingarna vägrade acceptera hennes beslut och nu lever hon under dödshot.”

Detta för att sprida begreppet hederskultur, denna kultur verkar bita sig fast i Mellan Österns ”högstående” Raketforskar högskolor som det verkar finnas mängder av. Men sedan i fakta rutan står det så här.

”De första rapporterna om våld mot irakiska homosexuella kom 2005. Tidigt riktades misstankarna mot främst shiamuslimska milisgrupper, ofta kopplade till etablerade irakiska partier.Men också sunnimuslimska grupper har utfört attacker mot HBT-människor. Bland annat tros al-Qaidas irakiska gren ligga bakom flera angrepp mot homosexuella.Också den irakiska polisen och säkerhetsstyrkorna har pekats ut som ansvariga för attacker. Bland annat ska flera män som misstänks vara homosexuella ha misshandlats och tvångsrakats av polis.”

Så nu kommer den stora frågan, hur kan fredens religion vara så snabb på att försöka döda alla som de ser som onormala? Fundera på den, varför skall vi då ge muslimer asyl i Sverige och låta denna fundamentalism få fäste här? Om de nu säger att de flyr och vill ha fred varför då inte anamma våra seder som låter folk i större utsträckning få vara sig själva och utbilda sig, både män och kvinnor. Hur kommer det sig att det är MENA folk som kastar sten och bränner bilar i vårt land?

Mvh Varjager


Fredens religion talar ut i Pakistan

18 maj, 2009

”The religion of peace, one piece here and one piece there”, såg jag att någon skrivit i en bloggkommentar för några år sedan.

Ja, talibanerna i Pakistan säger inte emot den frasen iallafall. Den är helt i deras smak:

Taliban Radio: ”They [Pakistani soldiers] are infidels, not only behead them but also chop their bodies up into little pieces”, Jihad Watch


Offensivt muslimskt missionerande i svenska skolor

2 december, 2008

”De ska gå ut i skolor och informera om att islam är en fredlig religion och att muslimer är för fred. De ska motverka fördomar, både islamofobi och västfobi. Vissa muslimer har en rädsla för västvärlden som kan vara ett hinder till integration, säger Yasin Ahmed, projektledare för Fredsagenterna.”

Läs hela blogginlägget: Perestrojka, Leffe 45:s Weblog

”Fredsagenterna finansieras av Allmänna Arvsfonden, Folke Bernadottes akademi, Ungdomsstyrelsen och Sida.” Med andra ord våra skattepengar går till att islamisera vårt land! Dagens Media