Den stora begivenheten igår kväll var SVT:s ”Valet med Janne&Belinda”.
Programmet är en märklig blandning med Janne Josefsson som gör reportage från verkligheten och feministen Belinda Olsson som leder nån sorts pseudodebatt från TV-huset (hönshuset) i Göteborg.
”Debatterna” brukar urarta när inbjudna gäster, vanligen från vänsterkanten, börjar kackla i mun på varandra.
Se avsnitt 5 på SVT-Play
Ämnet för dagen var flyktingmottagning och varför man bör rösta på Feministiskt Initiativ, nödtorftigt maskerad till ”debatt”, med garanterat politiskt korrekta gäster som Mikael Wiehe, Ann Heberlein och Kjell Bergqvist, plus Anna Maria Corazza Bildt som borgerlig gisslan.
Janne Josefsson besökte Filipstad, en liten kommun där nära 500 flyktingar bor på tillfälliga asylboenden.
Kommunen är orolig för att inte klara av att erbjuda grundläggande samhällsservice om platserna ökar ytterligare, och har därför vänt sig till både Migrationsverket och migrationsminister Tobias Billström (M) för att få hjälp.
I stället för hjälp startar ännu en flyktingförläggning på orten ägd av en Sverigedemokrat, som inte hymlar med att han gör det bara för pengarna.
Han vill minska asylinvandringen, men anser att de som redan släppts in ska ha någonstans att bo. Och tillägger att han inte är främlingsfientlig – för många av hans vänner är utlänningar.
Sverigedemokraten Pär Ove Jonssons ”generösa” inställning gillades inte av kommunens politiker och lokalbefolkning som ville begränsa invandringen till den egna kommunen.
De ansåg sig inte klara den stora anstormningen längre.
Mikael Wiehe var inbjuden för att promota sin nya skitlåt, ”Vi är inte skit”, som han lanserat lagom till valet tillsammans med den kriminelle gangsterrapparen Sebbe Stakset från Kartellen, med det uttalade syftet att påverka valet.
Wiehe var rasande över att MUF lånat någon av hans låtar, men han hade i likhet med de andra feministerna inget emot att Fi målade rosa glasögon på andra partiers valskyltar. Då är det märkligt nog ”humor” – inte vandalism eller upphovsrättsligt varumärkesintrång.
Skådisen Kjell Bergqvist var inbjuden för att promota Feministiskt Initiativ, för dagen iklädd en chic rosa kavaj.
Kjell Bergqvist med sin radikalfeministiska familj
”Debatten” utvecklades snabbt till ett hallelujamöte för Fi.
De enda som inte gjorde vågen och bekände sin tro för Fi och Fi:s profet Gudrun Schyman var Anna Maria Corazza Bildt och Patrik Sjöberg.
Belinda Olsson eldade på sina partikamrater i stället för att avstyra förlöpningarna från bl. a den nye partimedlemmen Kjell Bergqvist.
Bergqvist fick oemotsagd göra mycket grova påhopp på Sverigedemokraterna som utmålades som främlingsfientliga, rasister, nazister och fascister. Språkbruket var så grovt att man kan misstänka att det myckna drickandet påverkat hans omdöme. (Wikipedia).
Själv bor han skyddat i överklassiga Hammarby Sjöstad
– så nära gated communities man komma här i Sverige.
Har mår nu illa av att det flyttat in Sverigedemokrater och andra katter bland hermelinerna på gräddhyllan.
Sverigedemokraten som skaffade fram flyktingbostäder i Filipstad avfärdade han svepande som ”inte precis landets intelligensreserv”. Och Ann Heberlein liknade Sverigedemokraten vid en lägervakt i nazisternas koncentrationsläger.
Bergqvist ska nog nöja sig med att deklamera andras manuskript i stället för att hålla egna tal. För om Expo, Robert Aschberg och Mona Sahlin ratat honom, och bara dryckesbrodern Schyman öppnat famnen för honom- då är politiken inget för honom.
Och Heberlein gör bäst i att hålla sig till sina religiösa sagor
– sagor vars sanningshalt inte behöver bevisas.
Anna Maria Corazza Bildt gjorde en slät figur med sin knaggliga svenska mot den feministiska övermakten. Patrik Sjöberg var den enda som hade stake nog att vägra kalla sig feminist trots hårda påtryckningar. Han ställde inte heller upp på feministernas förenklade syn på invandringspolitiken, och menade att verkligheten är mer ”komplicerad”. Blev smått impad av honom.
Debatten, som inte var någon debatt mellan meningsmotståndare, urartade till ett högljutt kacklande i mun på varandra, ungefär som i ett hönshus utan en riktig tupp.
Debatterna var mycket bättre när de leddes av en riktig karl, Janne Josefsson.
Blev sur igår kväll på Sverigedemokraten i Filipstad, på Belinda och den rabiate Bergqvist. Men inser efter att ha sovit på saken att SD inte kunde få bättre reklam, även om det nog inte var meningen.
Tack Janne- du var lysande ! Och tack Belinda för att du gjorde bort dig !
Marknadsföringen av Fi, och smutskastningen av SD, var alltför grov och osaklig för att gillas av demokratiskt sinnade väljare. Radikalfeministerna sköt sig i foten med SVT:s benägna bistånd.
/Elfyma+
Relaterat:
Publicerat av elfyma+ 
Värnar fisken men inte fisket
Varjager's Weblog 