Så försöker Socialdemokraterna utrota SD

14 maj, 2015

Välkomna till det socialdemokratiska tänkandet ! (YouTube).

/Elfyma+


Arg norrlänning ringer till Expo

22 april, 2015
Lyssna och njut!
/Janne

Expo går under jorden.

16 april, 2015


Expo kokar mycke nazi-soppa på en liten spik

24 mars, 2015

Expo, som försörjer sig på att jaga nazispöken 70 år efter att nazisterna förintades i kriget mot kommunisterna och de västallierade, presenterade idag sin årsrapport som slagits upp med buller och bång i alla media.
(Upddaterat 25/3-15)

Expo konstaterar att det rådde ”rekordstor aktivitet i de nazistiska rörelserna” i Sverige under valåret 2014.

De gör stor sak av att Svenskarnas Parti ställde upp i valet och t o m delade ut propagandistiska flygblad för att locka sympatisörer och väljare.

Och än värre– de hade försökt hålla valtal i någon kommun- vilket lyckligtvis stoppades av våldsvänstern och ringande kyrkklockor.

SvP fick drygt 4000 röster (som Djurens Parti) och inga förtroendevalda i någon kommun. Så vad är det Expo oroar sig för egentligen ?

Att politiska partier och deras stödorganisationer (t ex LO) mobiliserar och skruvar upp den politiska propagandan under ett valår är inget nytt.

SvP:s propaganda framstår i detta sammanhang som en droppe i havet och är inget att fästa sig vid så länge de inte bryter emot lagen.

Om dessa ”nazistiska” organisationer brutit mot lagen i sitt kampanjarbete så hade de gripits av polisen. Det vet Expo.

Expo:s ”avslöjande” handlar i stället om att någon haft fräckheten att försöka sprida misshagliga politiska åsikter utanför den smala åsiktskorridoren mitt under ett valår i det demokratiska Sverige.

Expo försöker nu att blåsa upp denna ickenyhet till en nazistisk frammarsch av historiska dimensioner.
Är det av rädsla för att förlora sina lukrativa jobb och sin abonnerade plats i TV-sofforna, om grunden för Expos verksamhet visar sig vara ett hjärnspöke ?

Vad värre är är att kamraterna i media ställer upp som okritiska megafoner utan att reflektera över sin egen roll i detta mediagyckel. (SR).

Man kan nästan tro att det bara arbetar kommunister på våra mediaredaktioner. För när Granskning Sverige ringer och frågar dem så är det ingen som vill ta avstånd från kommunismen.

Inlägget ska inte ses som ett försvar för SvP eller de andra (de får tala för sig själva) – utan för demokrati och yttrandefrihet -och en känga mot Expo och deras lydiga megafoner.

Uppdaterat:
”Frågan om hotet från nazismen är alldeles för viktig för att tillåta slarv och godtycklighet. En mer kvalificerad jämförelse skulle möjligen leda till slutsatsen att aktiviteterna inte alls har ökat, förutom en helt naturlig valårseffekt”, skriver Andreas Johansson Heinö. (SVT och Nyheter Idag)

/Elfyma+


Val 2014: ExpoExpressens extremistiska kopplingar

12 september, 2014

Granskning Sverige kan avslöja hur konkursfärdiga tidningen Expressen samarbetar med kommunistiska våldsgrupperingen AFA dokumentation, numera Researchgruppen.

Robert Aschberg- den judiske maoisten som tillhör de 0,2 % som vill avgöra valet även i år. Gillar rasism i Israel men inte här. (Läs mer)

Granskning Sverige kan avslöja att en medarbetare till trotskistkommunisten Stieg Larsson erkänner att Expo samarbetat och samarbetar med AFA och Revolutionära Fronten. (mer om Expo)

Granskning Sverige kan avslöja att Socialdemokraterna och LO heltidsavlönar folk till att hata SD. (Relaterat).

Slutligen kan Granskning Sverige visa vilket parti som vinner på massinvandringen. Ett parti som valdes fram av 87,52% på Rosengård i Malmö.

Mona Sahlin -socialisten som föraktar allt svenskt

Ett parti som står som den gråa eminensen bakom allt hat mot Sverige och Sverigedemokraterna. Ett cyniskt och maktfullkomligt parti, som efter denna granskning, förtjänar epitetet landsförrädare, i sin verkliga betydelse.

Missa inte att lyssna på detta hårresande reportage (YouTube).

/Elfyma+


Contra har en väldigt bra beskrivning av Lexbase-gate.

6 februari, 2014

LEXBASE
Under den gångna veckan föddes och dog sajten Lexbase. Sajten hade beställt in offentliga handlingar och gjort dem sökbara på nätet.

Det blev ett nedrans liv om att offentliga handlingar blev offentliga på riktigt. Offentlighetsprincipen är så viktig att den är grundlagsfäst. Men inte sällan är det svårt att i praktiken göra offentlighetsprincipen gällande. Offentlighetsprincipen är inte till för Svensson utan för en privilegierad elit.

För de etablerade finns alltid möjligheter. Myndigheter och inte minst tidningsredaktioner, prenumererar på databaser som tillhandahåller offentliga handlingar på nätet. Men när allmänheten ska ges samma möjligheter som den lilla privilegierade eliten blir det genast ett oerhört liv. Till och med så oerhört högljutt att de som försökte ge det som eliten redan har till en bredare publik fick dra sig ur. Till och med den annars så öppna dataleverantören Bahnhof drog öronen åt sig och backade ur sitt avtal med Lexbase.

Låt oss först börja med det som var fel hos Lexbase. Sajten hade byggt upp ett register över domar där adresser fanns utmärkta på kartor. För att få veta vad det egentligen handlade om måste man betala för att få tillgång till domen. Haken var bara att det var adresser. Inget sa att den som var omtalad var tilltalad eller fälld. Inte heller att vederbörande bodde kvar på den aktuella adressen. I ett flerfamiljshus med tjugo familjer i en uppgång kunde det möjligen vara frestande att kolla upp vem som var ”skurken” i den egna uppgången. Det blev snopet att sedan få veta att skurken Lundström faktiskt inte bodde kvar. I villor blev det värre. Visst bor Andersson på Villagatan 32? Och där finns det en skurk! Haken var bara att Andersson köpt villan från Pettersson för ett par år sedan (Lexbase innehöll de senaste fem årens domar)… Skurken var Pettersson, inte Andersson. Du fick inte heller veta vilket brott det var fråga om utan att betala. Du kunde gratis läsa Dig till att Pettersson var en skurk. Men betalade Du för Dig fick Du veta att Pettersson gjort sig skyldig till fortkörning som han inte erkänt och därför hamnat i rätten. Ett utmärkt argument för finna sig i dåligt grundade myndighetsbeslut. Du slipper att dras i smutsen genom att betala för det som Du inte gjort Dig skyldig till…

Sedan över till hur de som skrek mest har det. Det var media som klagade på att Lexbase gjorde tillgängligt det som de redan hade tillgång till. Det finns redan två databaser som levererar precis det som Lexbase tillhandahöll. Nyhetsbyrån Siren är den mer anständiga av de två databaserna. Tanken är att den som betalar för sig ska få tillgång till offentliga handlingar snabbare och billigare än genom att beställa dem från den aktuella myndigheten. Handlingarna ska också vara mer sökbara än vad de är hos myndigheterna. Det är genom sådana tjänster som stora dagstidningar kunnat ”avslöja” vilka brott som begåtts av Sverigedemokrater (stort uppslaget inför valet 2006). År 2010 gjorde Dagens Nyheter samma sak, men granskade alla partier. Resultatet var att det fanns skurkar hos alla. Selektiviteten hade gett smaskande rubriker 2006. En mer seriös granskning visade att det var lite mer grått överallt 2010. Siren har ungefär 2 miljoner dokument i sin sökbara databas. Det är domar från alla domstolar, men också offentliga handlingar från en rad andra myndigheter. Klagar Du på ett byggnadslov eller skriver Du en klagoskrift om sophanteringen i Din kommun vet Siren om det. Och gör det sökbart för den som betalar – vilket vanligen är tidningar. Det kan vara bra att veta att Siren delar ut ett pris till årets till ”årets registratur”, den registrator i hela landet som visat sig vara mest tillmötesgående mot Siren. För 2013 var det Förvaltningsrätten i Stockholm. Bara som en varning för Dig som har med Förvaltningsrätten i Stockholm att göra.

Författaren till dessa rader blev något förvånad när han under sent 1980-tal blev uppringd av sin dåvarande lokaltidning Östgöten i Linköping om en JO-anmälan som han gjort angående polisens beslagtagande av alkohol som transporterades över Ölandsbron till midsommar. Anmälan i sig var inget att skämmas över, men hur kunde Östgöten veta att just jag gjort en JO-anmälan avseende något som gällde en helt annan del av landet? Tidningen fick material som gav en förstasidesnyhet (”Linköpingsbo JO-anmäler”) i utbyte mot att de berättade hur de fick reda på att just jag gjort en anmälan. Svaret var att det var en ”stringer”, en person som varje dag läste JOs (och andra myndigheters) diarium och sålde uppgifterna till relevanta tidningar. Så gick det till då. Idag är det hela mer mekaniserat.

Siren är, som nämnt, det seriösa alternativet. Det mer tveksamma heter Piscatus och är nära kopplat till  tidningen Expo. Du bör veta att den suspekta tidskriften Expo har en egen datoriserad söktjänst som har tillgång till mer än två miljoner offentliga handlingar, bland annat domar från landets alla domstolar. De har också en sökfunktion som ger användaren oanade möjligheter att snoka rätt på saker som annars skulle försvinna i en myriad av offentliga uppgifter. Men bara för den som betalar. Och som blir godkänd av Piscatus. Företaget är nära kopplat till tidskriften Expo, adressen är dock Aftonbladets. Styrelsen består av Robert Aschberg, Mikael Ekman, Martin Fredriksson och Christian Rennerskog. Företaget Piscatus (ett aktiebolag) tar in ungefär 2 miljoner kronor per år (ingen vinst, det går jämnt ut). Ende anställde är VD Mikael Ekman. Martin Fredriksson är mannen som utåt framträtt som talesman för ”Researchgruppen” (tidigare med namnet AFA Dokumentation), de som hackade diskussionsdatabasen Disqus och i samarbete med Expressen kunde publicera vilka som gjort enligt Fredriksson otrevliga inlägg på olika sajter på internet. Fredriksson själv skulle för övrigt dåligt klara en test via sina egna databaser. Han blev visserligen frikänd för en mordbrand när McDonalds i Ryd i Linköping brändes ner (14 miljoner i sakskada). Men det finns mycket annat som han har på sig i straffregistret, exempelvis misshandel och ”olovligt innehav av farligt föremål på allmän plats” (expanderbatong som han slängt på tunnelbanespåret sedan han ertappats vid Högdalens tunnelbanestation, efter att en drabbad person ringt efter polisen). Han har en bakgrund i AFA, den vänsterextremistiska organisation som anmärkningsvärt nog låter initialerna stå för ”Antifascistisk Aktion”).

Det är anledning att notera att Piscatus AB har fyra styrelseledamöter. Mikael Ekman och Martin Fredriksson har skyddade personuppgifter. Aschberg och Rennerskog är som andra, deras uppgifter finns tillgängliga för allmänheten.

Lexbase kunde ha gett Dig lika mycket information om Dina medmänniskor som Expo redan sitter på och levererar till den som betalar. Dagens Nyheter är en av kunderna.


När verkligheten drabbar Expos medarbetare.

3 februari, 2013

Expos medarbetare Kristina Folgert skaffade en älskare från Iran. När relationen tog slut började han förfölja henne. Trakasserierna upphörde inte ens sedan det beslutats om besöksförbud.
Kristina Folgert och Vahid Khodamoradi träffades under sensommaren 2009. De inledde en kärleksrelation och snart flyttade den betydligt yngre Vahid Khodamoradi in hos Folgert. I november 2010 flyttade de isär. Den 13 april 2011 gjorde Kristina Folgert en polisanmälan om att Vahid Khodamoradi ofredade henne. Den 29 april 2011 meddelades Vahid Khodamoradi ett besöksförbud, vilket han delgavs den 5 maj 2011.

Enligt Kristina Folgert avlutades kärleksrelationen redan efter några månader men hon lät Vahid Khodamoradi bo kvar eftersom han var flykting och saknade bostad. I mars 2010 förklarade hon att han måste flytta ut vilket han inte gjorde. I november 2010 tog hon hans nycklar och lät honom inte komma tillbaka. Hon kastade flyktingen att klara sig vind för våg i det strukturellt rasistiska Sverige.

Detta föll inte i god jord hos iraniern som började ofreda Folgert. Han ringde henne och skickade sms, vissa dagar kunde han ringa 56 samtal, skicka 15 sms och några e-brev. Om hon inte svarade sökte han upp henne vid hennes arbetsplats. Vahid Khodamoradi dömdes för två fall av olaga hot, flera fall av överträdelse av besöksförbud och ofredande vid flera tillfällen. Han dömdes för detta till fängelse i två månader. Åklagaren som företrädde Expo-medarbetaren ville också stänga gränserna för iraniern genom att utvisa honom. Tingsrätten ansåg dock att brottsligheten inte var så allvarlig att Vahid Khodamoradi inte skulle få stanna kvar i Sverige. Han hade varit i Sverige i drygt över två år och bara gjort sig skyldig till nämnda brott och därför får han en ny chans.

Som sagt, denna kvinna har fått en smak av vad mängder av kvinnor upplever varje dag. Är detta karma?

Varjager


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 85 andra följare