Kultur eliten anser att inga insändare om Islam skall publiceras. Om de inte är positiva vill säga.

15 januari, 2014

Hur skall man annars tolka dessa ord av Elise Karlsson.

Men så fanns där också något helt annat. Med den danske poeten Yahya Hassan som utgångspunkt formulerade Politikens litteraturredaktör Jes Stein Pedersen tydligt rasistiska åsikter riktade mot muslimer. Den eurabiska mardröm som Jes Stein Pedersen målar upp i sin debattartikel i SvD skulle lika gärna kunna ha diktats ihop av någon av Jimmie Åkessons partikamrater. Med den skillnaden att sverigedemokrater sällan blir inbjudna att delta på svenska kultursidor. Den viktigaste frågan är också en annan. Att Jes Stein Pedersen har märkliga åsikter är en sak, men varför tycker svenska tidningar plötsligt att det är angeläget att publicera dem? ”Hur många översatta danska manliga skribenter tål Sverige?” skriver en bekant skämtsamt angående artikeln. Att utgå ifrån danska skribenters kritik av svensk kulturdebatt verkar ha blivit ett behändigt sätt för svenska tidningsredaktioner att publicera politiskt inkorrekta åsikter, utan att behöva vända sig till dem som trots allt uttrycker dem i vårt eget land – Sverigedemokraterna.

Jes Stein Pedersens åsikter må än så länge vara ovanliga på svenska kultursidor. Men det är inget skäl i sig att publicera dem. Som Elin Grelsson Almestad skrev i en G-P-krönika häromveckan: ”Det är inte censur att göra publicistiska avvägningar kring vad som är rimliga antaganden, utifrån den kunskap och erfarenheter som vi har.” För åsikter påverkar, det som sägs i det offentliga påverkar. Trycker man en artikel som utmålar muslimer i Sverige som ett hot så påverkar det svenska muslimer och de svenskar som uppfattas som muslimer.

Jag håller med Grelsson Almestad när hon skriver att det vore bättre ”om vi talade om konsekvenserna av texter som skrivs och tankar som uttrycks, även för dem som befinner sig utanför tyckandets lilla bubbla”.

Jag önskar mig en debatt på svenska kultursidor där man tar större ansvar för de åsikter som uttrycks.”

Där ser vi hur kultur eliten helst skulle se att Yttrandefriheten försvann, så att enbart deras hyllande av multikulti fick finnas. Allt annat borde försvinna enligt dessa.

Varjager