Att gå över Nyköpingsån efter vatten

16 augusti, 2011

Sverige är ett rikt land hävdar de ”godhjärtade” när de argumenterar för mer bistånd till u-länder.

För att få oss och politikerna att öppna biståndskranarna visas ofta tårdrypande bilder på vattenköer i något u-land som lider brist på rent dricksvatten.

Men nu behöver man inte åka till Afrika eller Asien för att få hjärtknipande bilder.

Man kan i stället åka till Nyköping, Oxelösund eller någon annan kommun i Sverige för att fotografera vattenköer. (fler exempel).

Maria Stenfeldt och Heidi Grimbäck sliter med tomdunkar och flaskor och Petra Magnusson siktar in sig medan skorna blir allt blötare.
En allt vanligare syn i våra kommuner

Det handlar inte om olyckshändelser eller naturkatastrofer, utan om sönderrostade VA-nät som borde ha bytts ut för länge sedan.
Inte ens de utplacerade friskvattentankarna innehåller drickbart vatten.

Bristen på pengar och felaktiga prioriteringar har resulterat i att kommunernas VA-nät inte är bättre än i många av de u-länder som vi skickar biståndspengar till (ca 32 000 miljoner kr år 2008)

Skillnaden mot Afrika är att vi inte bär vattendunkarna på huvudet när vi hämtar vårt dricksvatten.

Biståndsmiljarderna skulle göra större nytta i Sverige, för nödvändig upprustning av Vatten- och Avloppsnäten, istället för att göda korruptionen utomlands.

Rubriken travesterar ett gammalt ordspråk.
Nyköpingsån delar staden i två delar.

//Elfyma+

Relaterat:
Parasiter även i dricksvattnet


Parasiter även i dricksvattnet

18 februari, 2011

Mer än 12 000 människor blev magsjuka i Östersund – och nu visar det sig att elva procent av proven från de största vattenverken i landet innehåller samma farliga Cryptosporidium.
Utbrottet i Östersund blev en väckarklocka, säger dricksvattenexperten Gullvy Hedenberg på Svenskt Vatten.
Vattenförsörjningen är sårbar, många ytvattentäkter är förorenade, säger statsinspektör Torbjörn Lindberg på Livsmedelsverket.
Även jungfruliga fjällsjöar kan innehålla mängder av parasiter.

Traditionella reningsmetoder som klor och kemisk fällning har ingen inverkan på parasiten, som därmed passerar reningsverket och kommer ut i vattendrag från vilka det också tas dricksvatten. På detta sätt sprids smittan snabbt.

Parasiterna överlever länge i vatten, speciellt i kallt vatten. Det räcker med en liten mängd för att orsaka sjukdom.

Vissa arter kan överföras mellan djur och människor.
– Det här är ett nytt hot som ökar. Parasiterna kan komma från utlandet. Fler och fler åker runt i världen och kommer hem med virus och bakterier, säger Gullvy Hedenberg på Svenskt Vatten som är branschorganisation för landets vatten- och avloppsverk.

Vi måste jobba förebyggande, både i råvattentäkter och i vattenverk. Det är ett långsiktigt arbete som kräver dyra investeringar i ny teknik som UV-ljus och membranfilter. Det leder till högre vattenavgifter.

Efter larmrapporten om läget i landet och parasitutbrottet i Östersund skickar nu Smittskyddsinstitutet, Livsmedelsverket och branschorganisationen Svenskt Vatten ut gemensamma rekommendationer för hur dricksvattnet ska skyddas bättre.

De rekommenderar kommunerna att kraftigt öka sitt skydd av dricksvattentäkterna för att undvika förorening från privata och kommunala avlopp liksom av gödsel och slam från jordbruk. De föreslår att fler vattenskyddsområden ska upprättas. I dag är 60 procent av vattentäkterna skyddade. (Läs mer).

Vad man inte tar upp är att avföring från djur, främst hundar, spolas ut via dagvattenledningar utan någon som helst rening.
Mängden avföring som på detta sätt kommer ut i våra vattendrag och sjöar är inte försumbar.
Svårare är att förstå hur parasiterna lyckats ta sig till våra fjällsjöar.

Relaterat:
Parasiten dvärgbandmasken har kommit till Sverige.
Oron blir inte mindre av att den smittade räven analyseras av en herre vid namn Osama Ibrahim. Vad säger SÄPO ?

//Elfyma+