Malmö, Landskrona, Göteborg… blir till obehagliga påminnelser om när kriminaliteten i ett land nått smärtgränsen. Skottlossning har blivit rutin. Polis och räddningstjänst
provoceras och förödmjukas; raketer, brandbomber och stenkastning hör till
vardagen, samtidigt som räddnings- och tjänstefordon systematiskt vandaliseras.
Bilar brinner över hela landet varje natt. Samhällsterrorismen har fått fotfäste.
Så gott som dagligen skjuts en människa ner på öppen gata någonstans i Sverige.
Vecka efter vecka… månad efter månad! Medan illegala vapen cirkulerar i aldrig
tidigare skådad omfattning.
Direktiv för polisens arbete kanaliseras via justitiedepartementet. Politiskt styrda
polischefer tvingas sitta vackert. Lyssna och lyda! Efter att politikerna sagt sitt, blir
det inte mycket till polis över. Att som underbemannad svensk polis med politiskt
bakbundna händer, konfronteras med grovt kriminell mångkultur, där terrorism och
tung internationell brottslighet äventyrar samhällsstrukturerna, är bäddat för katastrof.
Det begriper även den politiskt mest oinvigde!
Trots allt måste Rikspolisstyrelsen (RPS) ge sken av auktoritet. I synnerhet som
det dagligen skjuts på gator och torg över hela landet. Fast detta sker i stort sett
uteslutande med illegala vapen. Men att hitta dessa, är som att leta efter en nål i en
höstack! För att visa handlingskraft, har RPS blivit politiska specialister på att slå in öppna
dörrar. Gällande legala vapen i allmänhet, samt en handsvapen i synnerhet!
RPS har vänt sig till Justitiedepartementet och vill ha ytterligare vapenamnesti. En
permanent sådan… i tron att de kriminella frivilligt skulle låta avväpna sig. Ambitiöst
och initiativrikt! Nej, snarare ett förtvivlat slag i luften. Det förändrar inte situationen
kring illegala vapen. Det tycks främst handla om ett politiskt ofarlig önskemål,
samtidigt som man diplomatiskt sträcker vit flagg inför en totalt hopplös situation.
I ett gränslöst EU, är det lika riskfritt att ta med sig ett par pistoler och ett par askar
parabellum in i Sverige, som två paket smör. Och att på hemmaplan köpa en illegal
pistol eller ett automatvapen, är inte konstigare än att handla en låda smuggelvodka.
Det skiljer dock i pris. Det tar mindre än en förmiddag att köpa ett illegalt vapen i
Sverige.
När Sovjetunionen kollapsade 1991, hade Röda Arméns manskap i östra Europa,
inte fått lön på ett helt år. Hemma väntade arbetslöshet och ett land i upplösning.
Alltså, sålde man allt som gick att avyttra. Vapenarsenaler bytte ägare; stridsvagnar
och kanoner, tjeckoslovakiska, jugoslaviska och ryska 9 mm pistoler och AK 47:or
(Kalashnikov) samt ammunition. Från Baltikum i norr till Bulgarien i söder.
Penningstarka ”entreprenörer” handlade friskt, och byggde upp lager inför
morgondagen. Det är dessa förråd som i dag ”läcker”. Hur stora mängder det handlar
om, är det ingen som vet. I östra Europa har jag själv erbjudits att köpa vapen. Men
artigt tackat nej. Med dagens öppna gränser medför det dock inga som helst problem
att föra in ett par vapen till Sverige.
Kontrollen vid landets gränser är obefintlig. Både vad gäller vapen och vilka som tar
sig in i Sverige!
Biltrafiken till landet är intensiv. Det talas ofta om Öresundsbron. Visst, men… varje
vecka åker (förutom privatbilar, husvagnar och husbilar) tusentals lastfordon fram och
tillbaka på de många färjelinjerna. Inte minst från Baltikum och östra Europa. Bakom
ratten sitter vanliga familjeförsörjare från ett politiskt och ekonomiskt turbulent östra
Europa, och som inte alltid är så välbetalda, bland vilka det finns elastiska samveten.
Ett par pistoler samt några askar ammo, gör att familjen kan unna sig lite extra. En
trailer erbjuder tusen ställen att gömma ett par pistoler på.
Jag vet att det fungerar så. Men frågan är om politiker, RPS eller människor i
allmänhet känner till detta? Eller om man överhuvudtaget bryr sig!
Hur många illegala vapen som varje vecka hittar vägen till Sverige, finns det ingen
som vet. Att komma åt denna lågfrekventa vapensmuggling, med vidöppna gränser,
reducerad tullpersonal och obefintlig gränspolis, är naturligtvis en fullständig utopi!
Hur många illegala vapen som är i omlopp, eller antal individer som dagligen går
beväpnade i Sverige, är det ingen som har en susning om. Något vi heller aldrig lär
få reda på; kanske lika bra det. Och någon vapenamnesti kommer aldrig att bidra till
förändring. Detta är den osminkade verkligheten i Sverige sommaren 2011!
Med den politik som i dag bedrivs i Sverige, genererat av rådande system, är det
förståeligt om RPS resignerat och gett upp beträffande illegala vapen. Ibland har
polisen tur i samband med kontroller vid Öresundsbron, och får lite bonus i form av
några pistoler.
Under rådande premisser finns det dock inte skuggan av en chans att styra upp och
bekämpa den accelererande illegala vapenmarknaden i Sverige, lika lite som det
går att komma åt de illegala vapnen. Det är en omöjlighet. För hade det varit möjligt,
hade man naturligtvis redan gjort det!
Det kommer fortfarande att finnas 10 000, 30 000 eller 70 000 illegala vapen i
omlopp. Kanske ännu fler! Pistoler och automatkarbiner. En sak vet vi: de används
flitigt! Detta väcker förstås frustration hos RPS, som inte är sena att agera…
Det går inte bara att sitta på rumpan och titta på hur illegala vapen likt en tsunami
sköljer in över landets gränser! Enklast är förstås att klämma åt de legala
vapenägarna!
Därför… en ny pressrelease, med RPS senaste, ”handlingskraftiga” åtgärder! Ännu
en gång: ytterligare restriktioner som exklusivt drabbar jägare och sportskyttar.
Resultatet bidrar till ännu mer byråkrati, fler förordningar, regler, bestämmelser, krav
och ”fappar” som gör det särskilt komplicerat – samt förstås dyrare – att lagligt äga
eller anskaffa vapen för jakt och sportskytte. Polismyndigheten vet redan det mesta
om de licensierade vapenägarna: vapennummer, typ av vapenskåp, personnummer
samt all övriga personalia. Varför då hålla på…?
Dessutom är de legala vapenägarna medvetna om att, man knappt vågar nysa
offentligt förrän licenserna är i farozonen. Sveriges legala vapenägare har kommit att fungera som en permanent nödutgång för
RPS. Det blir till ett klassiskt spel för gallerierna, dessvärre med sannolikt oönskade
effekter som följd. Medges RPS ”handlingskraftiga” åtgärder fortsätta, kommer det sluta med att den
laglösa, kriminella sektorn blir ensam aktör på scenen som vapenägare i Sverige.
RPS fåfänga slöseri med juridiska och personella resurser, kallar jag att slå in öppna
dörrar!
Christer Johansson