Privatekonomi: Råd till lånare och sparare

10 februari, 2015

Den redan extremt låga bolåneräntan blir idag ännu lägre. (Uppdaterat)

Bolån villaMuhammed på Ikanobanken lovar sänkta boräntor

Ikanobanken sänkte idag sin 3-månaders ränta med 0,16%.
SBAB kontrar samma dag med ännu större sänkningar.
Lånaren behöver nu bara betala 1,91% i låneränta hos SBAB.
Ja inte ens det. För 30% av räntan dras ju av på skatten.

Återstår ynka 1,34% att betala ur egen ficka. Det är fest !
Och med amorteringstider på 50 år eller mer är återbetalningen inget problem. För efter detta jordeliv är skulderna dödsboets problem, inte de efterlevandes.

För spararna gäller det att festa upp pengarna innan banken, skatteverket och inflationen hinner lägga vantarna på dem.
Bankerna erbjuder numera 0% i ränta på sina sparkonton och de överväger att införa minusränta (maskerad till avgifter).

Blev uppringd idag av en anhörig som ville ha tips på bättre sparplaceringar än bankens usla 0-räntekonton. Med en sparhorisont på 3-6 månader var aktier/aktiefonder alltför osäkert, nu när börsen är på all time high.

Föreslog i stället Akelius Spar som ger betydligt bättre räntor, men utan statlig insättargaranti. Det kan t o m löna sig att låna billigt hos t ex SBAB bara för att sätta in pengarna hos Akelius Spar. Och det bästa av allt -det retar Bengt Westerberg.

Alternativet är att sätta in pengarna hos något finansbolag med insättargaranti (Hoist, Collector, BlueStep, Nordax m.fl).

Insättargarantin fungerar bevisligen, men tänk på att det kan ta upp till tre månader att få ut sina pengar om bolagen konkar.

Goda råd är inte dyra för dom som läser Varjagerbloggen.

/Elfyma+


Billiga amorteringsfria lån pumpar upp farliga bostadsbubblor

3 december, 2011

Spanien upplevde fram till 2007 ett ”gyllene årtionde”. Stark tillväxt, kraftigt sjunkande arbetslöshet.

Tyvärr byggde tillväxten på en byggboom och byggena var möjliga tack var billiga lån i euro.

Berättelsen om den spanska krisen kan börja med en bild som föreställer en nybyggd spökstad, Sesena Nuevo, där breda boulevarder är tragiskt tomma, där mängder av övergångställen – det skulle bli ett familjevänligt område – saknar fotgängare, och där lekparkens gungor är oanvända.

Den kan också vara en bild av två unga flickor som går på en väg som inte leder någonstans

Fastighetsboomen startade därför att bankerna gav billig kredit.

Inte bara sådana som behövde ett hem köpte. Folk fick för sig att de behövde ett andra hem, och ett tredje, och att de när som helst kunde sälja dem med vinst.

Inte bara privatpersoner förköpte sig. Kommuner byggde stora kommunalhus, regionernas regeringar satsade på flygplatser, alla ville ha höghastighetståg, och naturligtvis skulle nationen ha nya motorvägar kors och tvärs.

2010 var det bara Kina som planerade fler extremt dyra höghastighetståg än Spanien. (AB bloggen)

Men nu har bubblan spruckit. Byggjobbarna har fått sparken. Likaså vägbyggarna.

Och bostadsspekulanterna blir inte av med sina överbelånade spekulationsobjekt.

Experter säger att vi även i Sverige håller på att pumpa upp en bostadsbubbla som kan äventyra landets finansiella stabilitet.

Bubblan pumpas upp med låga låneräntor, generösa avdrag för skuldräntor och inte minst amorteringsfria lån.
Vi har i Sverige amorteringstider på 100-200år !
I Finland, Tyskland och Frankrike amortar man av sina bostadslån på 30år. (Bengt Hansson, Statens Bostadskreditnämnd, på You Tube).

Anders Borg och Regeringen skyller på bankerna,

Men det är inte bankerna som styr Sveriges räntepolitik.

Det är inte bankerna som beviljar ränteavdragen i skattedeklarationen.

Och om Regeringen vill så kan de förbjuda armorteringsfria lån
– men de vill inte stöta sig med sina överbelånade väljare..

Skulder kan inte ärvas i Sverige.
Vem ska betala de avlidnas skulder ?
Spararna ?  Skattebetalarna ? 

//Elfyma+

Relaterat:


Vårt ”överflöd” är skuldfinansierad

5 oktober, 2011

Skuldkrisen: Den som är satt i skuld är icke fri, använde Göran Persson som titel på den bok han publicerade 1997, om hur han med besparingar och höjda skatter sett till att Sverige – med Perssons egna ord – ”återfick sunda statsfinanser” säger Dan Jönsson i P1-programmet OBS och fortsätter:

Ja, det är sunt bondförnuft att den som har egna pengar är oberoende, medan den som måste låna av andra också gör sig beroende av dem.

Men samtidigt är det en sanning med modifikation eftersom det ekonomiska systemet i stort utgörs av olika beroendeförhållanden, som det inte alltid är så enkelt att överblicka. Det är ett komplicerat nät av relationer där det som händer på en finansbörs i ett land, i allra högsta grad påverkar vad som blir kvar i en liten pengabörs på andra sidan jordklotet.

Hur blir man rik ?
För de allra flesta svenskar har det de senaste tjugo, trettio åren funnits i princip ett säkert sätt: man tar ett lån, köper ett hus och säljer det några år senare för dubbla priset.

Hur länge kan vi hålla på så här ?
Svaret är enkelt: vi kan hålla på så länge alla tror att det fungerar. Sedan går det inte längre.

Statsfinanserna är fortfarande som det heter ”sunda”, och mitt i oredan kring den krisande euron och sprickorna i den amerikanska dollarfasaden uttalar sig riksgäldens chef Bo Lundgren, som menar att Sveriges statsskuld är för låg. Den borde öka.

Den bistra sanningen är den att Sverige hela tiden varit skuldsatt ungefär som andra länder i den rika världen. Det syns bara inte.

Sant är att den svenska statsskulden ligger på en historiskt låg nivå, bantad till dagens trettiofem procent av BNP från cirka åttio procent i mitten av nittiotalet.

Men parallellt med ”saneringen” av de statliga finanserna har istället hushållens skuldsättning ökat dramatiskt. De privata skulderna (alltså våra bolån, i princip) uppgår idag till hisnande 2700 miljarder kronor, nära tre gånger statsskulden. Och alltså bortemot hundra procent av BNP.

Men våra bostadslån betraktas inte som ett statsfinansiellt problem så länge de ökande skulderna vägs upp av en motsvarande ökning av hushållens förmögenheter.

Men det är en farlig, cirkulär matematik. Den privata förmögenhetsökningen består nämligen till allra största delen av just ökade fastighetsvärden, som i sin tur är en följd av låga räntor.

Skulle räntorna stiga med ett par procent, och sätta press på bostadspriserna – det vill säga: om den svenska bostadsbubblan skulle spricka – måste i sista hand staten gå in och täcka förlusterna. Alltså precis vad som hände i USA under finanskrisen 2008, när tusentals låntagare plötsligt inte kunde betala sina huslån och banksystemet hotade kollapsa. Eller på Island – där banksystemet faktiskt bröt ihop och blottade tomheten i det skuldfinanserade överflödet.

Låga räntor och höga bostadspriser fungerar som ett sätt att dölja statsskulden.

Det är ett demokratiskt problem att invagga ett folk i inbillad rikedom samtidigt som deras skulder kryper över taknocken.

Det svenska folkhushållets skuldbomb brinner på – och den kan inte släckas, bara skickas över till någon annan.

Vem som ska hålla i den när det smäller är den verkligt explosiva frågan. (läs Hela inlägget).

Kommentar:
Gissar att notan (som vanligt) landar hos spararna genom att inflationen tillåts skena iväg. Vi har varit om det förr.

När Sverige hamnade i ekonomisk kris på 1970- och 1980-talet brukade det leda till devalvering av kronan. Det blev åtskilliga gånger, fram till hösten 1982 då kronans värde skrevs ner med 16 procent. (DN).

Dags att plocka ut sina sparpengar och fylla bankfacket med guldtackor (för att inte bli blåst ännu en gång)  ? 

//Elfyma+