Vård efter behov inom äldreomsorgen – en utopi?

2 april, 2012

I dag, måndag, kommer Socialstyrelsen att föreslå en hårdare statlig styrning av demensvården.
Kommunerna måste bemanna utifrån de dementas individuella behov, säger avdelningschef Anders Printz vid Socialstyrelsen.

– De här reglerna kommer att vara bindande regler, som innebär att kommunerna måste redovisa vilka behov äldre personer med demenssjukdom har och hur man har bemannat och i vilken grad man tagit hänsyn till det här, säger avdelningschef Anders Printz vid Socialstyrelsen.

Han tillägger att om kommunerna inte har gjort det så måste de ändra på det och se till att det finns tillräckligt med resurser.

Detta är första gången som Socialstyrelsen vill föreskriva hur demensboenden ska bemannas. Hittills har det saknats sådana regler och de allmänna skrivningarna om kvalitet har inte lett till att äldre får den omsorg de behöver och har rätt till.

Socialstyrelsen vill att kommunernas socialnämnder ska göra individuell prövning av vilken hjälp med till exempel mat, hygien, och promenader  som den demente behöver.

Eftersom deras hälsotillstånd kan ändras snabbt, kan det bli nödvändigt att ofta ändra bemanningen.

Socialstyrelsen föreslår också att demensboenden ska ha personal hela natten.

– I vår tillsyn för ett år sedan såg vi att på sex av tio boenden lämnade man de demenssjuka ensamma en del av natten och det accepterar vi inte längre utan nu ställer vi krav på att man måste ha personal tillgängliga hela natten för de demenssjuka.

Socialstyrelsens förslag i dag gäller demensvården, men uppdraget från riksdagen har utvidgats till att gälla hela äldreomsorgen.
Det förslaget utreds just nu och väntas senare. (Läs mer SR-Ekot).

Kommentar:
Om de dementas behov definierades på samma sätt som de ”ensamkommande barnens” behov, så skulle det inte vara någon brist på personal.
Det skulle då finnas lika mycket personal som gamlingar på äldreboendena -alla skulle få en ”personlig assistent” dygnet runt.(Exempel).

65-årsdagen har blivit en politiskt korrekt ättestupa, där ”Vård efter behov” inte längre gäller.
Den som efter 65-årsdagen bryter benen, eller blir dement,  kan inte få någon personlig assistent.(Läs mer).
Floskeln ”allas lika värde” omfattar bara de yngre.

Har vi råd med personliga assistenter till äldre ?
Vi betalar idag ca 30 miljarder (30 000 000 000kr)/år för personliga assistenter för yngre, vilket överutnyttjas flitigt av främst ”nysvenskar” med oklar sjukdomshistorik.(Läs mer).

En tredjedel av pengarna (ca 10 miljarder) tros handla om rena bedrägerier.
Lägg därtill att kostnaderna för dessa ”personliga assistenter” skenar.

Uppdraget från riksdagen borde även omfatta hotellen för ensamkommande ”barn”.


Det handlar inte om hjälplösa blöjbarn som media vill få oss att tro.

De anses behöva dygnet runt uppassning av ”personliga assistenter”.
De behöver hjälp med att gå på toa och sköta sin hygien.
De kan inte bädda sina sängar, städa sina rum och eller diska efter sig.
De kan inte ens klara sig utan sina snuttefiltar och nallar (Fria Tider).

Men de klarar av att våldta svenska barn utan assistans.(Läs mer)

Över 3000 ”blöjbarn” beräknas dimpa ner i Sverige i år.
Det är ca 10 gånger fler än när denna gräddfil infördes.

Blöjbytena för dessa ”barn” kostar oss upp till 16 000kr/person/dygn enl. RoD.
Hur mycket det blir sammanlagt är det ingen som vågar räkna ut.
Men det handlar om svindlande summor, och stora vinster för dem som lever inom ”godhetsindustrin”.
En av dem, Jan Emanuel Johansson, gjorde en riktig klassresa (se SVT).

Politik handlar om prioriteringar – att ställa grupper mot varandra.
Alla kan inte få personliga assistenter. Det skulle knäcka vår ekonomi.

Frågan är då: Vem har störst vårdbehov ?
Gamla och sjuka svenskar – eller friska lycksökare från andra länder ?

//Elfyma+