Hur allt kan bli en snyftar historia i PK media.

14 juli, 2010

När invandrare och dess barn skolkar. Ja då är det skolans fel. Är det en lag som säger att invandrare aldrig behöver ta ansvar för sina handlingar? Detta gäller simning och är en snyftar story igen….

”Sommarlovet ligger framför dem med massor av lata dagar fyllda med sol och bad.
Men ändå finns där ett moln på kompisarna Ahmeds och Philips himmel.
Ingen av dem kan simma. Det är ingen grej som man går och tänker på jämt, men visst är det ett problem, medger Ahmed Abdille, 16.
På djupt vatten sjunker han som en sten – för simlektionerna i femman på Vättleskolan räckte alls inte till för att han skulle bli av med sin vattenrädsla.
För jämnårige Philip Pham är det lika illa, men beror mer på smitning.
– Dumt nog tillhörde jag gänget som ofta skolkade från simlektionerna, erkänner Philip.
Men lärarna, de verkade inte bry sig om att många av oss aldrig lärde oss simma.”

Som  sagt det är alltid synd om invandrare…..

Varjager


Vad är Svensk kultur?

22 februari, 2009

Ett Gäst inlägg belyser detta alldeles utmärkt.

Insändare som bloggen fick. Väl värd att läsa och reflektera över.
Bloggen tackar för denna välskrivna insändare.

”Jag var på en fest ikväll och bland mycket annat så diskuterades skillnader mellan olika länder, olika ledarskap och olika företagskulturer. En sak som man var rörande överens om över hela linjen, Svenskt vänsterfolk, Svenska specialister inom olika branscher, utländska specialister av olika nationaliteter och svenska och utländska ledare, samt icke minst de närvarande nysvenskarna,var
att den Svenske arbetaren och den Svenske ledaren är praktiskt taget
unik, Det är enligt dessa personers samstämmiga åsikt praktiskt taget
bara i Sverige och i Finland som arbetsledningen ger de anställda,
oavsett om det är mannen vid bandet, eller specialisten på sitt kontor
så stort förtroende att lösa en uppgift på egen hand som man faktiskt
gör i Sverige, även om det i takt med utländskt inflytande över
Svenska företag minskar. Det är även praktiskt taget bara i Sverige
och Finland som arbetarna visar sig förtjänta av detta förtroende även
om berättigandet i förtroendet i takt med assimileringsresistenta
pensionsräddares inträdande på arbetsplatser minskar.
Det är praktiskt taget bara i Sverige som man ger även nyanställda
arbetare förtroende med även värden som är svåra att kontrollera vem
som eventuellt förskingrar, utan att de förskingras, även om detta
förtroendegivande minskar, i takt med ni vet vad.
Vad beror det på att Svenskar (och finnar, vilka historiskt sett är
Svenskar i allt utom språket och till stor del även i det) är det enda
folk som tar ansvar för sin uppgift och litar på att andra tar ansvar
för sin? Vad är det som så radikalt skiljer Svenskar från till och med
Norrmän så att där en Svensk litar på att hon har delegation att göra
en sak så går Norrmannen eller Amerikanen ängsligt och pratar med
chefen först. Jag vet inte vad det är som gör detta, men jag vet att det är något som ligger i Svensk kultur och som hotas av globaliseringen och mångkulturen. Du kan få det bekräftat om du exempelvis arbetade på Pharmacia och hängt med in på GE efter alla uppköp.  Du får det
bekräftat om du jämför Ericsson i Sverige med Motorola i USA, eller om
du jämför SAAB 1990 med SAAB idag efter femton år i GMs ägo.
Du får det bekräftat om du pratar med Svenskar som arbetar med
infrastrukturprojekt i Nordafrika eller mellanöstern
Denna Svenska kultur är en del av det som gjort att Sverige klarat av
att bära massinvandringen, men denna svenska kultur hotas av
kulturberikningen och därmed hotas även kulturberikarnas försörjning,
för om den svenske arbetaren slutar vara solidarisk med arbetsgivaren
och samhället så slutar han producera de mervärden som försörjer
pensionsräddarna. Säger en för tillfället trött och illa formulerad vän i kampen.”