Vissa är straffimmuna, säger luttrad polis

13 oktober, 2011

Förra året slutade närmare 50 000 polisutredningar i Sverige med åtalsunder­låtelse, att åklagaren lät bli att väcka åtal trots att det begåtts brott.

Omkring en sjättedel av fallen gällde narkotikabrott för eget bruk.
Bland resten av ärendena utgjordes ett stort antal av bland annat hemfridsbrott, drograttfyllor, bilinbrott, stölder och bedrägerier, visar statistik från Riksåklagaren, RÅ.

– Det kan låta som om vi bara struntar i något vi skulle ha kunnat göra, men att utreda massor med brott på en person som ändå får samma straff är oftast bortkastat. Det här är till för att kunna rikta resurserna mot sådant som kan göra skillnad i domstol, säger överåklagare Lennart Guné.

Johan Dahlin, utredare vid utredningsroteln på ­City­polisen i Stockholm, anser i stället att det handlar om resursslöseri.

Han ser regelbundet hur färdiga utredningar når åklagarens bord för att sedan resultera i åtalsunderlåtelse.
– Jag, precis som många andra som arbetar med det här, får en viss känsla av uppgivenhet. Det är väldigt mycket arbetstid i flera led som går till spillo, säger han.

– En del har mer åtalsunderlåtelser än domar emot sig, de är straffimmuna mer eller mindre, och då känns alla satsningar på den här typen av brott rätt meningslösa, säger Johan Dahlin till Metro.

//Elfyma+