Arbetsskadeförsäkningen -ännu ett välfärdssystem som havererat ?

3 februari, 2012

Sverige har en allmän arbetsskadeförsäkring som vi alla betalar in till, men det har blivit allt mer sällsynt som någon får ut några pengar från försäkringen.

Inom vissa yrken, särskilt inom vård och omsorg, är det nästintill omöjligt.

I dokumentären ”De oförsäkrade” tar Erik Sandberg reda på varför det blivit så svårt att få igenom en arbetsskada och varför det är särskilt svårt för anställda i traditionella kvinnoyrken. Vi får träffa både de som förstört sin kropp på jobbet och de som arbetar med att bedöma arbetsskador på
Försäkringskassans arbetsskadeenhet. (Se hela inslaget på SVT-Play).

Den som får en skada (verklig eller påhittad) godkänd som arbetsskada får full ersättning från Försäkringskassan i stället för sjukpenning (ca 80%) av arbetsinkomsten.

För 20-år sedan godkändes 90% av alla ansökningar om arbetsskadeersättning (Livränta).
Det ledde till ett överutnyttjande och kostnaderna skenade iväg.
Regeringen införde därför 1993 hårdare regler med beviskrav.
Ansökningarna minskade dramatiskt som en följd av beslutet.

För 10- år sedan sänktes beviskraven för att fler skulle kunna få ersättning för arbetsskada, men det har inte fått genomslag hos Försäkringskassan hävdas det i dokumentären.

Undersköterskan Helena Haataja knäckte ryggen i en olycka på jobbet. Hon tvingades ta emot hela tyngden av en förlamad patient som föll omkull. Försäkringskassan ifrågasätter inte Helenas besvär, inte heller att hennes arbetsförmåga är nedsatt för lång tid framöver.

De ifrågasätter inte heller själva olyckan och inte att hennes besvär uppkommit just vid tidpunkten för olyckan.
Ändå anser de inte att övervägande skäl talar för att olyckan är orsaken till Helenas besvär och kommer till slutsatsen att det därför inte är en arbetsskada.(SVT).

Varför har Försäkringskassan blivit så restriktiv och misstänksam ?
En möjlig förklaring är att vissa grupper tidigare överutnyttjat arbetsskadeförsäkringen.
En vanlig (politiskt känslig) motivering för avslag är:
”Hennes besvär kunde förklaras med kulturella, sociala och privata förhållanden”. (se Play 45:00).

Grekerna tillhör den mest ”slitna” gruppen i Sverige (Läs mer)
Fortfarande toppar greker över 45 år listan över förtidspensionärer i Sverige.
39 procent av 45 – 64 åringar födda i Grekland har sjukersättning, enligt Försäkringskassan.
Därefter kommer jugoslaver och turkar.
Gemensamt för dessa  grupper är att de kommer från balkan och Turkiet.
Finländarna har betydligt lägre sjukskrivningstal trots tunga jobb.
Bland svenskarna är siffran 13 procent, men här ingår även ”manschettyrken”.

Inlägget visar hur överutnyttjande, och rent av bedrägeri, kan undergräva våra välfärdssystem.
Idag är det kostnaderna för Assistansersättningar (LSS) som skenar iväg av samma skäl. (Läs mer)
Det är skattebetalarna och de som verkligen behöver stöd som drabbas.
Om Helena Haataja tillhört någon omhuldad exotisk minoritet hade ingen vågat ifrågasätta hennes trovärdighet.

//Elfyma+