Särintressena vill dränera AP-fonderna

27 oktober, 2014

Våra pensionssystem är hårt ansatta av politiska beslut som riskerar att sänka våra pensioner dramatiskt. Detta drabbar alla – även dem som ännu har många år kvar till pensionen. (Uppdaterat).

Inte nog med att pensionerna urholkas när allt fler nyanlända får ÄFS eller Garantipension trots att de inte bidragit till pensionssystemet (Läs mer).

Våra pensionsförvaltare pressas dessutom ta ovidkommande politiska hänsyn i sina placeringar och förväntas finansiera politiskt omhuldade men olönsamma projekt.

Lobbyister ligger på för att använda AP-fondernas pengar för olika politiska mål, från glesbygds- och småföretagsstöd till miljöåtgärder. Det riskerar att sänka svenskarnas pensioner.

Tre av fyra svenskar tycker dock inte att hänsyn till etik och miljö får leda till sänkta pensioner, skriver Sjunde AP-fonden, åberopande en Sifo-mätning.

Det har varit en strid ström av utspel från en rad organisationer under valåret 2014.

Temat för kampanjerna har varit att AP-fonderna inte tar tillräckligt ansvar för bland annat miljö och mänskliga rättigheter, och att politikerna därför måste skriva om direktiven och styra arbetet mer i detalj. Avkastningen ska inte vara det överordnade målet för AP-fondernas förvaltning, utan ” etik och miljö”, är lobbyisternas budskap.

De vill använda pengarna i AP-fonderna för att nå sina politiska mål – allt från att förbättra glesbygd och småföretagande till miljonprogrammen och järnvägarna.

De grupper som vill använda AP-fondspengarna till annat än pensioner verkar ta avkastningen för given, vilket möjligen beror på att de själva inte sysslat med kapitalförvaltning.

Alternativt är de så inriktade på ett särintresse att de struntar i eventuella pensionssänkningar, skriver Johan Florén och Richard Gröttheim från Sjunde AP-fonden i DN. (Läs mer).

Lägg därtill att med dagens extremt låga räntor är det rena förlustaffären för AP-fonderna att låna ut till staten när statslåneräntan ligger på ynka 1,04%.

De som idag gläds över de låga räntorna och vill bekosta allt möjligt med AP-fonderna, blir inte lika glada när de pensionerar sig. Men det gäller förstås inte politikerna som får sin pension garanterad hur det än går.

Och som ett brev på posten sänkte Riksbanken reporäntan (idag 28/10) till historiskt låga 0%.

Sverige är nu så rikt att man måste lura folk att skuldsätta över öronen (eller skorstenen) för att hålla igång den sjuka ekonomin.

/Elfyma+


AP-fond placerar våra pensionspengar i krisande euro-länder

10 mars, 2012

Merparten av våra pensionspengar förvaltas av AP-fonderna, under ledning av vanligtvis överavlönade ”finansgurun”.
Man kunde tro att de hade mera vett i skallen än att placera våra pensionspengar i värdelösa statspapper utgivna av krisande euro-länder.
Men så är icke fallet. Är de blinda och döva ? Eller har de mutats ?

Tredje AP-fonden, med vd Kerstin Hessius, har sannolikt förlorat över 1,5 miljarder kronor av pensionspengarna på sina investeringar i statspapper från krisande länder i eurozonen. Det framkommer av fondens redovisning av innehaven vid årsskiftet.

Största värdeförlusten blir sannolikt på grekiska statspapper, där AP-fondens innehav var värt 696 miljoner kronor den 31 december 2011.

Det motsvarade då ett värdetapp på 72 procent, eller 1.784 miljoner kronor, i förhållande till det nominella värdet på obligationerna.
Det ska jämföras med den totala ränteportföljens marknadsvärde som var 77,6 miljarder kronor vid årsskiftet.

Huvuddelen av investeringen i de grekiska statsobligationerna gjordes under första halvåret 2010. I mitten av juni hade Greklands statspapper fått skräpstatus men trots detta utökades investeringarna senare under året.

Under andra halvåret 2010 och första halvåret 2011 byggdes innehaven också på med spanska, italienska och belgiska statspapper.
Största delen av dessa såldes dock under andra halvåret i fjol, sannolikt med förlust sett till prisutvecklingen, men inte heller det vill Hagerud kommentera.(Hela artikeln i DI).

Tredje AP-fondens Vd, Kerstin Hessius, fick för ett år sedan ett lönelyft på 23 procent till 3,5 miljoner kronor/år.(SvD).

//Elfyma+