Kan arbetsplikt avhjälpa läkarbristen i Sverige ?

12 februari, 2014

Några års arbetsplikt i Sverige borde införas för läkare och sjuksköterskor eftersom vi bekostat deras utbildning, ansåg en uppringare i Ring P1.

Hon oroades av läkarflykten till bl.a Norge och ansåg att läkarbristen i Sverige inte kan lösas genom import av utländska läkare.

Uttalandet retade upp en sjuksköterska, som menade att hon minsann hade bekostat sin högskoleutbildning själv och då dragit på sig studielån.

Hon ansåg därför att det var rätt att göra som läkarna – åka till Norge för att skörda frukterna av sin utbildning -istället för att stanna kvar för att ”återbetala” något som de ansåg sig ha bekostat själv.

Blir man korkad av högre utbildning, eller bara egoistisk ?

Sjuksjöterskan är ingalunda ensam om sitt resonemang.

Studenter som under halva sitt liv lever i skolvärlden, utan kontakt med arbetslivet, tror uppenbarligen att utbildningen bekostas av dem själva, trots att de inte betalar någon skatt under studietiden utöver moms på sin konsumtion.

De anser sig därför inte ha några andra förpliktelser mot samhället än att möjligen amortera på studielånet. Andra väljer att flytta utomlands utom räckhåll för CSN.

Det gäller inte minst invandrare som efter avslutad gratisutbildning flyttar till andra länder med högre löner, eller sina hemländer utan att bekymra sig om studielånet. Giorgos Papandreou som senare blev Greklands Premiärminister, ingår i denna parasiterande skara (AB)

När Regeringen ville avgiftsbelägga utbildningen för utomeuropeiska studenter blev det ett ramaskri bland studenter och Högskolor. De hävdade då att den internationellt sett unika gratisutbildningen var en vinstlott för Sverige, inte en kostnad.

Till villfarelsen bidrar kanske att studier jämställs med arbete i den samhällsekonomiska debatten och i statistiken – som om studenter producerar nyttigheter och betalar skatt.

Studier borde rätteligen betraktas som en investering (en kostnad)
– för samhället i form av studiemedel, utbildningsresurser och uteblivna skatteintäkter under studieåren
– för studenten i form av pluggande och uteblivna arbetsinkomster.

För att investeringen ska löna sig för samhället krävs att studenten omsätter sina kunskaper i produktivt arbete och blir en god skattebetalare – i Sverige.

Det kan därför vara rimligt att kräva några års arbetsplikt i Sverige efter avslutad utbildning på skattebetalarnas bekostnad. 

Analogi: När Flygvapnet drabbades av massavhopp av stridspiloter till trafikflyget (som lockade med högre löner) infördes några års arbetsplikt för dem som antogs till gratisutbildningen. Motsvarande civil flygutbildning kostar mycket mer -för eleven.

Eftertanke:


Miljöpartiet är populärast bland studenter och lärare
Blir man korkad av högre utbildning, eller bara egoistisk ?

Relaterat: Tidigare inlägg om utbildning.

/Elfyma+


Våra bästa ungdomar flyr till Norge !

28 juli, 2010

Den skyhöga ungdomsarbetslösheten i Sverige gör att många unga akademiker flyr till Norge i jakten på ett jobb. Svenskt näringsliv befarar att utflyttningen på sikt skadar tillväxten.

En fjärdedel av de svenska ungdomarna mellan 15 och 24 år saknar arbete. Och det har inte blivit lättare att få in en fot på arbetsmarknaden under den ekonomiska krisen.

Många förfrågningar om utlandsjobb handlar om Norge. Enligt det norska skatteverket har antalet svenska medborgare som har skattekort i Norge, det vill säga arbetar och är skattepliktiga i landet, ökat kraftigt de senaste åren. I slutet av 2009 var de 83 600 personer. Det är en ökning med 25 procent på två år. Av dem som har skattekort i Norge i dag är hela 35 procent i åldrarna 20?29 år.

– Det är säkert ett plus att lönerna är bättre än i Sverige, och det är lättare för ungdomar att få jobb i Norge än i Sverige. Vi har brist på arbetskraft, så som det ser ut nu behöver vi svenska ungdomar, säger Johannes Sörbö, rådgivare på den norska arbetsförmedlingen Nav, och tillägger att svenska ungdomarna är populära bland norska arbetsgivare.

– De är kända för att vara duktiga och vara lätta att ha att göra med. Och språket är ju inget problem.

Naturvetare är en grupp akademiker som söker sig till den ljusare arbetsmarknaden i Norge.
– Där rycker och sliter företagen i de kompetenser som blir tillgängliga när till exempel Astra Zeneca i Lund läggs ner, säger Marita Teräs, kommunikationschef på fackförbundet Naturvetarna.

Det är inte bara ungdomar med universitetsutbildning som söker lyckan på den norska arbetsmarknaden. Lagerarbete liksom jobb i butiker och på hotell och restauranger lockar också många.

Svenskt Näringsliv anser att det är allvarligt att många unga lämnar Sverige för att få ett jobb.
– Det är jätteoroväckade att akademiker och andra ungdomar ser en anledning att lämna Sverige. För företagen, som behöver de här medarbetarna längre fram, blir en direkt konsekvens att viktig kompetens och potential försvinner ut ur landet. Långsiktigt innebär det lägre tillväxt och välstånd för landet som helhet, säger Malin Sahlén, nationalekonom, hos Svenskt Näringsliv (Nt)

Kommentar:
Det är något fel på den svenska politiken. Sverige satsar mycket på forskning, och på kostsamma utbildningar till jobb som inte finns i Sverige.
Naturvetarna kan visserligen få jobb utomlands. Men det löser inte Sveriges problem.
Vad värre är att statsvetare, genusvetare, kulturarbetare, journalister, konstnärer och andra felutbildade akademiker ofta blir bidragsberoende mervärdeskonsumenter med stora studieskulder.

Vi importerar samtidigt mängder med asylturister som inte ens duger till bärplockning eller skogsröjning. Dessa jobb utförs av thailändare, polacker och andra.

Varför finns det inte  jobb i Sverige när det finns jobb i Norge och i Danmark ?
Varför måste vi importera arbetskraft till okvalificerade arbeten ?

//Elfyma+