Varför arbeta när man kan leva på studiebidrag och lån ?

29 oktober, 2015

Regeringen vill höja pensionsåldern för att vi ska arbeta längre upp i åren.

Men höjd pensionsålder räcker inte. Sverige har i dag den näst högsta examensåldern bland OECD-länderna.

Fem års senare inträde på arbetsmarknaden minskar pensionskapitalet kraftigt.

Pensionsgruppen kan därför inte bara titta på en höjd lägsta ålder för uttag av allmän pension, skriver ekonomerna Eva Adolphson och Annika Creutzer i DN.

När P1 igår intervjuade några universitetsstuderande ungdomar så var de inte ett dugg oroliga för sin pension. De litade på att välfärdssystemen tog hand om dem när de blev gamla.

De ville plugga så länge som möjligt för att slippa konfronteras med arbetslivets tuffa villkor och räknade inte med att arbeta förrän de var 35 år. De hade bekymmerslöst tagit sabbatsår, pluggat på komvux och folkhögskola, efter att ha sovit bort lektionerna i grundskolan och gymnasiet.

Det var annorlunda när jag var ung, åtminstone för oss som inte hade lyckan att födas med silversked i munnen i någon universitetsstad.

Vi tvingades försörja oss själva från 15 års ålder genom eget arbete.

Då pluggade man på sin fritid på Hermods, på NKI-skolan, eller på någon av landets tekniska aftonskolor, t ex SSTA.

Då fanns inga studielån/bidrag att få. Allt betalades ur egen ficka.
Och då betalade vi dessutom skatt under studietiden som kunde vara 5år.

Idag kan man på skattebetalarnas bekostnad bedriva rena hobbyutbildningar på våra högskolor och universitet. Utbildningar som kunde bedrivas på egen bekostnad, på fritiden, hos något av bildningsförbunden.

Det märkliga är att ingen forskare har brytt sig om att studera och dokumentera denna tid, som var en storhetstid för svensk industri och vår ekonomi. Lärarna kom från KTH, Chalmers och industrin.

Så när utbildningarna lades ner i början av 70-talet försvann alla spår, som om utbildningarna aldrig existerat (Läs mer).

Kina påminner om hur det var i Sverige under 50-60-talet.

Fick en nostalgikick när SVT för några år sedan visade ett snyftreportage från Kina som skulle visa hur kineska ungdomar utnyttjades inom industrin. Inte för att jag längtar tillbaka till det hårda slitet, utan till tidsandan, till framtidstron som ungdomarna uppvisade och som vi förlorat i Sverige.

Ja, kineserna arbetade hårt – det gjorde vi också.
De bodde trångt i delade rum – det gjorde vi också.
De pluggade till ingenjör på sin fritid – det gjorde vi också.

Skillnaden var att de dessutom skickade pengar till sina gamla föräldrar, eftersom barnen i Kina förväntades försörja sina gamla föräldrar.

I stället för att plocka fram näsduken blev jag mäkta imponerad, om inte rentav skrämd, av kinesernas idoghet och framåtanda.

För hur ska Sverige kunna konkurrera med ett land som utbildar närmare en miljon högmotiverade ingenjörer i stället för att göra som Sverige – producera överåriga överutbildade genuscertifierade teoretiker som inte vågar sig ut på arbetsmarknaden.

Inlägget inspirerades av Patrik Engellaus inlägg om
”motsatta mentaliteter”. (Läs mer).

Mer om utbildning i Sverige.

/Elfyma+

Annonser

Skolan förr och nu – i Sverige

2 november, 2014

Vill tillägna denna monolog på YouTube till Utbildningsminister Gustav Fridolin.
Om hen inte förstår språket så kan Stefan Löfven översätta.

Den gamla Folkskolan


Koranlinjen i den ”svenska” Grundskolan

/Elfyma+


Överutbildade knycker enkla jobben -säger forskare

19 februari, 2014

Sverige har fått 400.000 fler högskoleutbildade på sju år. Men ökningen av de kvalificerade jobben har stannat av.


En äkta arbetare och en teoretiker utkädd till arbetare

I stället ”knycker” de jobben från de lågutbildade där arbetslösheten ökar.

Så när politikerna satsar på mer utbildning blir det snarast kontraproduktivt.

”Det är inte så lätt för politiken att skapa jobb, däremot att skapa utbildningsplatser. Men det gör att man förstärker den här obalansen”, säger professor Michael Tåhlin som forskar kring fenomenet att Sverige har ett överutbildat folk.

Eftersom teoretiska utbildningar kostar mindre och ger högre status utbildas fler teoretiker än som egentligen behövs.

Yrkeslinjerna, som utbildar mot bristyrken, har däremot dålig status och kostar dessutom mer för kommuner och stat att driva (Di).

Kommentar:
Professorn har nog rätt även om det finns undantag.

Vi har brist på bl.a läkare och sjuksköterskor, men även ingenjörer och lärare med naturvetenskaplig inriktning.

Men om man buntar ihop alla hobbyutbildningar och felutbildningar på högskolenivå med utbildningar som verkligen behövs så blir resultatet det väntade -att vi utbildar alldeles för många teoretiker generellt. Rapporten kan dock vara mer nyanserad än TT-referatet i Di.

Vi har idag brist på duktiga hantverkare, bil och maskinreparatörer, VVS-montörer, elektriker m.fl. Samtidigt finns ett enormt överutbud av frisörer, pizzabagare, städare och diskare. De har nu fått konkurrens av felutbildade akademiker.

För att råda bot på obalanserna krävs att kvalificerat yrkesarbete uppvärderas rejält. Det gäller även ingenjörer, sjuksköterskor och lärare inom naturvetenskapliga ämnen.

Läkarbristen orsakas i huvudsak av bristen på utbildningsplatser och på läkarflykten till länder som inte heller utbildar tillräckligt många läkare.

Skolans problem kan inte lösas enbart genom att lärarnas löner höjs. Lönerna inom den framgångsrika finska skolan är inte högre än i Sverige.

Skillnaden är att skolklasserna i Finland är mer homogena – lektionerna kan hållas på hemlandets språk, utan störande kulturkrockar och påtvingade hemspråksutbildningar som tar skolans resurser i anspråk.
Finland har dessutom valt att behålla den gamla pluggskolan i stället för att använda barnen som försökskaniner i olika pedagogiska experiment.

/Elfyma+

Relaterat (tidigare inlägg):


Kan arbetsplikt avhjälpa läkarbristen i Sverige ?

12 februari, 2014

Några års arbetsplikt i Sverige borde införas för läkare och sjuksköterskor eftersom vi bekostat deras utbildning, ansåg en uppringare i Ring P1.

Hon oroades av läkarflykten till bl.a Norge och ansåg att läkarbristen i Sverige inte kan lösas genom import av utländska läkare.

Uttalandet retade upp en sjuksköterska, som menade att hon minsann hade bekostat sin högskoleutbildning själv och då dragit på sig studielån.

Hon ansåg därför att det var rätt att göra som läkarna – åka till Norge för att skörda frukterna av sin utbildning -istället för att stanna kvar för att ”återbetala” något som de ansåg sig ha bekostat själv.

Blir man korkad av högre utbildning, eller bara egoistisk ?

Sjuksjöterskan är ingalunda ensam om sitt resonemang.

Studenter som under halva sitt liv lever i skolvärlden, utan kontakt med arbetslivet, tror uppenbarligen att utbildningen bekostas av dem själva, trots att de inte betalar någon skatt under studietiden utöver moms på sin konsumtion.

De anser sig därför inte ha några andra förpliktelser mot samhället än att möjligen amortera på studielånet. Andra väljer att flytta utomlands utom räckhåll för CSN.

Det gäller inte minst invandrare som efter avslutad gratisutbildning flyttar till andra länder med högre löner, eller sina hemländer utan att bekymra sig om studielånet. Giorgos Papandreou som senare blev Greklands Premiärminister, ingår i denna parasiterande skara (AB)

När Regeringen ville avgiftsbelägga utbildningen för utomeuropeiska studenter blev det ett ramaskri bland studenter och Högskolor. De hävdade då att den internationellt sett unika gratisutbildningen var en vinstlott för Sverige, inte en kostnad.

Till villfarelsen bidrar kanske att studier jämställs med arbete i den samhällsekonomiska debatten och i statistiken – som om studenter producerar nyttigheter och betalar skatt.

Studier borde rätteligen betraktas som en investering (en kostnad)
– för samhället i form av studiemedel, utbildningsresurser och uteblivna skatteintäkter under studieåren
– för studenten i form av pluggande och uteblivna arbetsinkomster.

För att investeringen ska löna sig för samhället krävs att studenten omsätter sina kunskaper i produktivt arbete och blir en god skattebetalare – i Sverige.

Det kan därför vara rimligt att kräva några års arbetsplikt i Sverige efter avslutad utbildning på skattebetalarnas bekostnad. 

Analogi: När Flygvapnet drabbades av massavhopp av stridspiloter till trafikflyget (som lockade med högre löner) infördes några års arbetsplikt för dem som antogs till gratisutbildningen. Motsvarande civil flygutbildning kostar mycket mer -för eleven.

Eftertanke:


Miljöpartiet är populärast bland studenter och lärare
Blir man korkad av högre utbildning, eller bara egoistisk ?

Relaterat: Tidigare inlägg om utbildning.

/Elfyma+


Utbilda för arbetsmarknadens behov !

23 januari, 2013

FoU:Universitet som erbjuder utbildningar som leder till jobb ska få högre ersättning från staten. Så vill Svenskt Näringsliv reformera den högre utbildningen.

Var tredje svensk student saknar efter examen ett arbete som motsvarar hans eller hennes utbildningsnivå. Samtidigt har vart fjärde företag svårt att hitta personal med rätt kompetens, enligt Svenskt Näringsliv.

För att råda bot på dagens dåliga matchning föreslår organisationen en särskild etableringspeng till lärosäten som, bland annat genom att samarbeta med näringslivet, utformar sina utbildningar så att de leder till jobb för studenterna.

Ju bättre samarbete med det omgivande näringslivet och ju fler studenter som får relevanta jobb efter examen, desto större etableringspeng, enligt förslaget.

För att höja kvaliteten på undervisningen föreslås också en så kallad kvalitetspeng. Den innebär att ju högre kvalitet en utbildning har, desto större resurser får den sig tilldelad, skriver Svenskt Näringsliv  (R&D).

Kommentar:
Förnuftiga förslag från Svenskt Näringsliv som borde ha införts för länge sedan.
Men vi har i stället fått en hårt politiserad utbildning där rätt ”värdegrund” blivit viktigare än relevans och kvalité.

Lägg ner hobbyutbildningarna och de politiska lekstugorna !
De kan bedrivas på fritiden inom studieförbunden.
Satsa istället på det som arbetsmarknaden efterfrågar !
Det har vi tjatat om i tidigare inlägg:

//Elfyma+


Först kränkt vinner

12 december, 2012

Att känna sig ”kränkt” har blivit en lönsam verksamhet för misslyckade individer som inte duger till något annat. Ofta handlar det om inbillade eller påhittade kränkningar för att vinna personliga fördelar.

Lärarhögskolan tillhör inget undantag. Där har lättkränktheten satts i system för att skrämma lärare som fortfarande ställer kunskapskrav på lärarstudenterna.

Det började på hösten 2005, skriver Maciej Zaremba i DN 2008.
Lagen om likabehandling av studenter i högskolan hade då varit i kraft i fyra år utan att särskilt många på Lärarhögskolan klagat på särbehandling.

Men i maj det året ansåg sig plötsligt fyra studenter ”diskriminerade, kränkta och orätt behandlade”. De ville nämligen inte följa läroplanen, de önskade studera på sitt eget vis.

När de fick nej på den punkten blev de kränkta. Dessutom blev en av dem underkänd. Fick då en ny lärare, vars underbetyg han också upplevde som ett övergrepp. Då fick han en tredje lärare som – av ren utmattning -godkände elevens urusla språkbehandling.

Maciej Zaremba räknar sedan upp en mängd horribla exempel på hur lärare skräms till att godkänna elever som knappt kan skriva en sammanhängande mening på svenska. (Läs mer).

Lagen mot diskriminering/om likabehandling är en skam för svenskt rättsväsende.
Lärarna behandlas som kvinnorna under häxprocesserna utan möjlighet att försvara sig.

Vi får den Lärarhögskola vi förtjänar med dessa idiotlagar.
Inte konstigt att den svenska skolan förfaller..

//Elfyma+


”Stick hål på myterna om svensk forskning”

27 augusti, 2012

Debattinlägg om forskning.
I den nya propositionen som kommer i höst måste regeringen avliva myterna och satsa på forskning där vi har chans att utveckla genombrott till innovationer, skriver Jernkontorets forskningsdirektör Gert Nilson, i Ny Teknik.

Därför måste regeringen i den kommande propositionen satsa på strategiska innovationsprogram som skapar starka svenska noder i globala forskningsgemenskaper inom områden där Sverige är starkt och kan bli starkare.

Om satsningarna är tillräckligt visionära, tydliga och långsiktiga, så kommer det att attrahera och generera den kvalitet vi strävar efter och dessutom göra Sverige rikare. (Läs hela artikeln, och kommentarerna)

Gert Nilsons klarsynta inlägg kan ses som frontalangrepp på den kostsamma politiserade flum-/hobbyforskning som bedrivs på många universitet och högskolor. (Relaterat).

//Elfyma+