Psykiska sjukdomar och fobier i politiken

26 juni, 2015

Vi som vill begränsa invandringen och som helt eller delvis sympatiserar med SD utmålas i media som psykopater eller i vart fall mentalt störda.

Vi påstås lida av fobier, främlingsfientlighet, aspergers, efterblivenhet och allmän ondska. (Relaterat)

Andemeningen är att ingen vettig människa röstar på SD.

Men det blir allt svårare att stämpla ut oss som ”psyksjuka” och ”efterblivna” nu när var femte väljare skulle rösta på SD om det var val idag. SD blir största parti redan 2018 om de andra partierna inte lyssnar. (Relaterat).

Frågan är om godhetsapostlarna och kändisarna i TV-sofforna är så mycket bättre ?


Vad har dessa kändisar gemensamt ? Psykiska diagnoser ?
Missbruksproblem ? Dubbelmoral ? Eller bara hat mot oliktänkande ?

Ett grundläggande drag hos dessa SD-hatare tycks vara att de själva har psykiska problem, har grava missbruksproblem eller lider av anhörigas psyksjukdomar eller missbruk som de exploaterar friskt i sina böcker.

Mikael Persbrandt är bipolär, missbrukar/har missbrukat alkohol och har åkt fast för kokainaffärer. Han gillar också att köra fort med sina stora och dyra bilar. Man kan nästan tro att han är Miljöpartist.(Relaterat)

Sanna Lundell, gift med Persbrandt har utmärkt sig som hätsk SD-hatare i media och som profitör på sina barns far (Persbrandt) och sin egen far Ulf Lundell som hängts ut i hennes bok som alkoholiserade skitstövlar. (Relaterat)

Ulf Lundell, (också SD-hatare) blev fly förbannad över uthängningen, trots att han själv i sina egna böcker skrutit om sitt omfattande drogmissbruk och sitt halvkriminella liv. (Relaterat).

Att hänga ut och förtala sina föräldrar har blivit en viktig inkomstkälla för ”godhetsapostlarna” på vänsterkanten. Sanna Lundell är ingalunda den förste att sko sig på sina föräldrar. Inkomsterna brukar sedan hamna i egna skalbolag för att minimera skatten, samtidigt som de propagerar för ökad generositet med andras skattepengar.(Relaterat).

Ärkekommunisten Jan Myrdal tog heder och ära av sina föräldrar i en bok som sålde bra – inte för sina litterära förtjänster utan för att föräldrarna var kända och hade haft stort politiskt inflytande medan de levde.

En annan ärkekommunist och SD-hatare är Åsa Linderborg som blev rik på att svärta ner sin pappa i en hårt mediapromotad bok och film. Pappan som ensam tog hand om dottern efter att modern förlöpte hemmet för att ägna sig åt socialistisk agitation fick aldrig en chans att försvara sig efter sin död.

Manusläsaren Kjell Bergqvist som i valrörelsen 2014, gick till hätsk attack mot SD i SVT-Debatt, har också egna skelett i garderoben.

Han koketterar i sin nyutkomnma bok om sina fyllekörningar, sina slagsmål och sitt svinaktiga beteende. Eller är det hans spökskrivare som hittat på alltihop för att sälja boken ? Jag som inte ens har pallat äpplen är en ängel i jämförelse med ”tuffingarna” Bergqist, Lundell och Persbrandt.

Gudrun Schyman, kommunisten som blev feminist, promotades flitigt av sina partikamrater på mediaredaktionerna under valrörelsen 2014.

Glömt var skattefuskandet, glömt var missbruket av riksdagens resor och traktamenten, glömt var den grava alkoholismen, glömt var pissandet i foajen på premiärbiografer och kasten med nerpissad trosa. (Relaterat).

Ann Heberlein, den goda hycklaren, får ofta komma till tals i TV-sofforna.
Hur ett bipolärt psykfall som Heberlein med återkommande självmordstankar får breda ut sig i media är obegripligt. Skulle inte bry mig om det bara handlade om hennes själsliga våndor. Men när hon framställs som objektiv expert i politiska frågor (maskerat som etikfrågor) har det gått för långt. Det var Heberlein som i SVT likställde en Sverigedemokrat med en koncentrationslägervakt i Nazi-Tysklad.  (Wikipedia).

Sensmoral: Det är ett friskhetstecken, inte en sjukdom, att kritisera den förda invandringspolitiken. 

/Elfyma+

Annonser