Etablissemanget värnar sina privilegier ända in i döden

20 oktober, 2015

Överbelånade överbetalda journalister i Stockholms innerstad gråter krokodiltårar och varnar för en katastrof om deras ränteavdrag skulle trappas av. Nej så skriver de förstås inte – hycklande låtsassocialister som de är.

De gömmer sig i stället bakom fattiga ensamstående mammor som de påstår skulle hamna på bar backe om ränteavdraget trappades av (SR)

Men det handlar om förhållandevis små summor och om ångsamma förändringar.

”Ett hushåll som gör ränteavdrag för 500 kronor per månad förlorar 16 kronor per månad år 2017 om avdraget trappas ned med 1 procentenhet per år”, säger Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea. (Di).

Ekot försöker alltså tuta i oss att en skillnad på ynka 16kr/månad kan rasera 65 000 låntagares ekonomi. TvångsTV-licensen som bekostar journalisternas löner, och som kostar 185kr/mån, är isf rena katastrofen för den stackars ensamstående mamman i Ekots reportage.

Det vore rimligare att gråta över de skattehöjningar (i genomsnitt 2%) som enl. SKL krävs för att bekosta massinvandringen.(Relaterat).
Skatten ökar då med 1100kr/månad för en familj med en inkomst på 55000kr/mån.  Familjer i fattiga glesbygdskommuner måste räkna med ännu större skattehöjningar.  Lägg därtill att välfärden rustas ner i rask takt som en följd av bidragsinvandringen.

Det vore även rimligare att gråta över de höjda drivmedels- och fordonsskatter som drabbar fattiga familjer i glesbygden som är helt beroende av en eller två bilar för att kunna ta sig till jobbet. Kostnaderna kan öka med 1000kr/månad eller mer.

Ekot väljer i stället att begråta ett ev. avskaffande av sina egna privilegier med hårt skruvade argument.

Verkligheten är att skattebetalarna varje år tvingas slussa över nästan 31 miljarder kronor till den mest välavlönade tiondelen av befolkningen.

Den rikaste tiondelen gjorde förra året ränteavdrag på i snitt 9 184 kronor: drygt 15 gånger mer än tiondelen med lägst inkomster, som bara drog av 595 kronor i snitt.

Det här mönstret upprepar sig varje år sedan 2008, visar unika siffror som Dina Pengar låtit SCB ta fram.

”Avkastningsskatten” på bostader avskaffades 2008, men märkligt nog inte ränteavdragen som skulle kompensera för effekterna av denna skatt.

Fastighetsskatten ersattes med en takbegränsad kommunal fastighetsavgift.
(Miljardären Benny Andersson behöver inte betala mer i fastighetsavgift för sin 100miljonersvilla på Djursholm än den fattige skogsarbetaren för sin enkla skogskoja i norrlands inland).

De rikaste, vars höga inkomster gör att bankerna beviljar större lån, gör de absolut största ränteavdragen – och kan luta sig tillbaka samtidigt som villan eller bostadsrätten skenar i pris – i nuvarande takt fördubblas investeringen vart femte år.

Skattebetalarna har i praktiken sponsrat de rikas bostadsklipp med totalt 30,8 miljarder kronor sedan 2008.
(Man skulle också kunna säga att landsbygdens lågbelånade befolkning finansierat storstädernas högbelånade bostadsklipp).

Den rödgröna regeringen vill inte trappa ner ränteavdragen av rädsla för att förlora sina kärnväljare i storstäderna. Socialistregeringen värnar om den omvända Robin Hoodskatten ända in i döden. Lägg därtill att ROT och RUT-avdragen har samma effekt. Avdragen utnyttjas av de välbeställda för värdehöjande lyxrenoveringar och för pigtjänster.

Regeringen väljer i stället att klämma åt landsbygdens folk ännu mer, med höjda skatter på drivmedel och fordon under förespegling att skatterna räddar miljön. Det finns ju inte så många väljare kvar i glesbygden att värna om.

Verkligheten är att Sveriges utsläpp är en droppe i havet i ett globalt perspektiv. Ett enda stort kolkraftverk i Kina släpper ut lika mycket koldioxid som Sveriges samlade utsläpp.
Regeringens miljöpolitik är därför inget annat än destruktiv plakatpolitik.

/Elfyma+


Arbete ska löna sig mer än lån

13 augusti, 2015

Vårt skattesystem gynnar den som redan har kapital och missgynnar den som försöker arbeta ihop ett, skriver Ivar Arpi i SvD. 

Det generösa ränteavdraget subventionerar en hög skuldsättning eftersom det blir billigare att låna.

Och de allt högre bostadspriserna driver upp låneskulderna, vilket kostar staten alltmer.

2013 kostade ränteavdragen 23 miljarder.
Med nuvarande regler förväntas detta stiga till 60 miljarder 2024.

En långsam minskning av ränteavdraget, vilket har genomförts med god effekt i Danmark, tillsammans med sänkta marginalskatter och slopande av värnskatten skulle göra skattesystemet mer rättvist.

Arbete ska löna sig mer än lån. (SvD).

Ivar Arpi har så rätt.
Men våra politiker vågar inte stöta sig med sina överbelånade kärnväljare.
Svensk politik är som ett chicken race där ingen vill hoppa av först.
Är det bara Vänsterpartiet som ser stupet ? (AB Ledare)

/Elfyma+