CH Hermansson är död- men inte kommunismen

27 juli, 2016

Den förre kommunistledaren C H Hermansson har avlidit.
Han somnade in i sin ståndsmässiga 5-rums bostadsrätt på Gärdet/Östermalm i Stockholm 98 år gammal. (GT)

Fd grannen och efterträdaren Jonas Sjöstedt hyllar honom som en stor inspirationskälla och en stor klasskämpe.  Vad passar då bättre än att klasskampen förs från Östermalm ?

Klasskampen förs med hummerkniv från en 5-rummare på Östermalm ?

Vem var då C H Hermansson ?
En liten mysgubbe -eller en tvättäkta kommunist ?

När Hermansson gick med i dåvarande Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) 1941, var partiet medlem i komintern.  Organisationen hade sitt säte i Moskva och styrdes av Stalin. Hermansson gick alltså med i ett parti som styrdes från Moskva.

Under perioderna 1948–1950 och 1956–1958 var han redaktionschef, och senare chefredaktör, för partiorganet Ny dag.

Mellan åren 1964 och 1975 var han partiledare för SKP, som 1967 bytte namn till Vänsterpartiet kommunisterna (VPK).

När Josef Stalin avled höll Hermansson ett bejublat minnestal över massmördaren den 9 mars 1953 . Citat:

”Stalin förstod att ställa hela sin livsgärning i de framväxande, de progressiva, de oemotståndligt segrande krafternas tjänst. Därför blev hans liv så betydelsefullt för mänskligheten, därför blev han en gigant i den mänskliga utvecklingens historia. Att vara kommunist är att ha Lenin och Stalin till föredöme. Stalin är en av alla epokers mest geniala vetenskapsmän.”

Partiet hade då dessförinnan välkomnat Stalins pakt med Hitler i augusti 1939 som ett ”genialiskt drag för att säkra freden”.

I själva verket möjliggjorde pakten Hitlers överfall på Polen och gav honom ryggen fri i öster för anfallet på Danmark och Norge.

När Sovjet anföll Finland i december 1939 påstod vänsterpartiet att det var Finland som startat kriget och att Sovjet kom för att ”befria den finska arbetarklassen”.

Vänsterpartiet har i tre årtioden hävdat att man ”gjorde upp med stalinismen”.

Sanningen är att Stalins eget parti, SUKP, började göra upp med stalinismen före det svenska vänsterpartiet. (Läs mer).

Vänsterpartiet av idag har lämnat klasskampen.
Tidigare respekterades hederligt arbete och arbetare.
Idag föraktas arbetare.


Drömmen om proletariatets diktatur har ersatts av minoriteternas diktatur.
Den gamle muraren och kommunisten Frank Baude har idag svårt att hänga med i svängarna (Läs mer).

/Elfyma+

Annonser

Varför vissa ”flyktingar” aldrig borde ha släppts in

18 september, 2015

Sverige har släppt in väldigt många invandrare som aldrig arbetat och bidragit till vår välfärd. (Uppdaterat)

Det började med asylinvandringen i början på 70-talet under Olof Palmes tid.

Den närande arbetskraftsinvandringen ersattes då med den tärande invandringen av kommunister från latinamerika, inte minst från Chile. (Relaterat).

Kommunisterna hade utmanat makten i Chile och Argentina med sin konfiskeringspolitik och måste lämna det sjunkande skeppet för att slippa ta konsekvenserna av sin politik.

Kommunisternas extrema vänsterpolitik provocerade fram en extrem motreaktion från dem som inte frivilligt ville bli av med sina tillgångar.

För att inte drabbas av samma öde som borgarna och adeln under den ryska revolutionen 1917, så understödde de en militärkupp, uppbackade av USA som inte heller ville ha ett nytt Kuba i Chile under kalla krigets dagar.

Relevant inlägg från Värdegrundsbloggen

Nu vill de invandrade chilenska kommunisterna och deras ättlingar i Sverige konfiskera och ”omfördela” även våra tillgångar, genom höjda skatter och med världens generösaste invandringspolitik.

Dessa kommunister har parasiterat på vår välfärd, samtidigt som svenska och finska arbetare slet i sitt anletes svett inom den svenska industrin för att bära upp välfärden. Jag är väl insatt i detta – för jag var en av de nyttiga idioterna.

Kommunisternas bidragsberoende, och senare deras generositet med våra pengar, har skadat landets ekonomi. Men de fick lyckligtvis inte all makt i Sverige.

De blev politiker i närstående Vänsterpartiet eller Miljöpartiet, efter att i många år ha levt på studiebidrag och efter att ha pyttsat ur skattepengar inom den tärande godhetsindustrin som socionomer eller som biståndshandläggare. De har inte tillfört landet något av värde, inte ens några nya maträtter vad jag vet.

Känner inte till någon latinamerikan som arbetat inom den värdeskapande industrin, varpå vi bygger vår välfärd.

Vad har t ex rabulisten Juan Fonseca och kommunisten Marco Venegas bidragit med ?
Båda hyllar och försörjer sig på massinvandring och mångkultur, samtidigt som båda skjutsar sina egna barn till helvita skolor. Läs mer.

/Elfyma+