Först kränkt vinner

12 december, 2012

Att känna sig ”kränkt” har blivit en lönsam verksamhet för misslyckade individer som inte duger till något annat. Ofta handlar det om inbillade eller påhittade kränkningar för att vinna personliga fördelar.

Lärarhögskolan tillhör inget undantag. Där har lättkränktheten satts i system för att skrämma lärare som fortfarande ställer kunskapskrav på lärarstudenterna.

Det började på hösten 2005, skriver Maciej Zaremba i DN 2008.
Lagen om likabehandling av studenter i högskolan hade då varit i kraft i fyra år utan att särskilt många på Lärarhögskolan klagat på särbehandling.

Men i maj det året ansåg sig plötsligt fyra studenter ”diskriminerade, kränkta och orätt behandlade”. De ville nämligen inte följa läroplanen, de önskade studera på sitt eget vis.

När de fick nej på den punkten blev de kränkta. Dessutom blev en av dem underkänd. Fick då en ny lärare, vars underbetyg han också upplevde som ett övergrepp. Då fick han en tredje lärare som – av ren utmattning -godkände elevens urusla språkbehandling.

Maciej Zaremba räknar sedan upp en mängd horribla exempel på hur lärare skräms till att godkänna elever som knappt kan skriva en sammanhängande mening på svenska. (Läs mer).

Lagen mot diskriminering/om likabehandling är en skam för svenskt rättsväsende.
Lärarna behandlas som kvinnorna under häxprocesserna utan möjlighet att försvara sig.

Vi får den Lärarhögskola vi förtjänar med dessa idiotlagar.
Inte konstigt att den svenska skolan förfaller..

//Elfyma+


Studenter saknar arbetslivskontakt

8 april, 2012

Utbildning lönar sig alltid sägs det, men det gäller inte alla utbildningar och skolor.
Om målet med utbildningen är att få jobb, krävs även kontakter med arbetslivet utanför skolan.
Det räcker inte med att ha stekt några hamburgare på McDonalds.

Var tredje högskoleutbildad saknar kvalificerat jobb upp till ett år efter examen. Det visar en undersökning från Svenskt Näringsliv

Samtidigt uppger varannan student att det brister i samverkan med arbetslivet under utbildningen.

Högst andel som har ett kvalificerat arbete fanns inom medicin och odontologi, 88 procent.

Lägst andel, 62 procent, fanns inom humaniora och teologi. (SvD).

Samtidigt har de offentliga Industritekniska programmen svårt att locka till sig elever.
Humaniora, teologi, arbetslöshet och stora studieskulder lockar desto mer.

Det har nu gått så långt att flera industriföretag tvingas ”återstarta” egna industritekniska utbildningar för att tillgodose behovet av arbetskraft.

Scania har lämnat in en ansökan till Skolinspektionen om tillstånd för att etablera en friskola på gymnasienivå för 500 elever i Södertälje med start höstterminen 2012. Skolan ska drivas i bolagsform tillsammans med AstraZeneca och bolagen inom Telgekoncernen och i nära samarbete med kommunen.

Scania har lång erfarenhet av yrkesförberedande gymnasieutbildning.
Vid Scanias industrigymnasium i Södertälje, grundat 1941, antas årligen närmare ett 50-tal ungdomar till en 3-årig utbildning.
Eleverna får lön under studietiden och garanteras arbete inom Scanias produktion efter genomförd utbildning.(Scania).

Volvokoncernen kommer att lansera ett ettårigt utbildningsprogram inom industriproduktion särskilt riktat mot arbetslösa ungdomar.

Sammanlagt handlar det om en satsning på 450 miljoner kronor under tre år som kommer att ge totalt 1 200 ungdomar chansen till en betald utbildning och en framtid inom produktionsindustrin.
Under utbildningstiden får ungdomarna avtalsenlig lön. (Volvo).
Huruvida erbjudandet kan locka skuldsatta arbetslösa felutbildade journalister,kulturarbetare, teologer och andra ”humanister” återstår att se.

Historien upprepar sig ? I Kina ?
Det fanns fram till början av 70-talet inbyggda verkstadsskolor som drevs av de stora industriföretagen.
Dessa industriförlagda 3-åriga yrkesutbildningar var eftertraktade och industrierna kunde handplocka de bästa eleverna ur varje årskull.

Eleverna var 14-16år och det fanns inga studiebidrag på den tiden. Eleverna arbetade i produktionen och fick en lön motsvarande 20kr/tim i dagens penningvärde.
Det blir 900kr/vecka eftersom arbetsveckan då var 45timmar.

Motsvarande kommula yrkesutbildningar hade låg status och lockade få. Lärarna hade ingen kontakt med näringslivet och var inte uppdaterade med den senaste produktionstekniken.

De som var lite mera framåt passade också på att utbilda sig till ingenjör på sin fritid på någon Teknisk Aftonskola.
De som orkade med den 5 år långa utbildningen befordrades nästan alltid, eller kunde starta en ny karriär utan studieskulder.
Eleverna och lärarna hade ofta mycket god kontakt med arbetslivet- de flesta arbetade inom näringslivet.
Teori och praktik kunde knytas ihop i en och samma person.

Ingenjörerna kallades för ”25-öresingenjörer” av elaka tungor.
Men utan dessa ingenjörer hade inte många broar blivit byggda:
http://www.byggvarlden.se/nyhe…

Utbildningsformen lades ner för 40år sedan i Sverige.

Kina satsar nu stort på denna och andra former av tekniska utbildningar.
Där är ingenjörer och duktiga yrkesarbetare fortfarande hjältar.
Vad ska vi leva av när industrin flyttat ?

Mer om FoU:
Avskaffa studiestödet till hobby-utbildningar och slökurser.
Södertörn sämsta högskolan

//Elfyma+


DN kampanjar på mot Yttrandefriheten på nätet.

11 april, 2010

Alla som har en avvikande åsikt från vurmen för mångkulturen är numera antingen högerextremist eller rasist. Eller så till hör man det nya ut trycket från PK journalisterna. Ultra Högern. I så många år har DN, SVD,Expressen, Aftonbladet gjort all de kan för att vi skall få den ”korrekta” bilden av mångkulturen. Nu när bloggarna sprider den rätta bilden håller de på och skriker och kommer med förtäckta hot. De radera och korrigerar folk inlägg för att de skall få fram en bild som visar att vi minsann älskar mångkulturen.

”Internet har blivit de främlingsfientliga gruppernas plattform. Bloggar, sociala medier och nyhetsartiklar svämmar över av rasistiska kommentarer. ”Jag tror att p-platsdådet i Landskrona har varit en vändpunkt. Det kommer bara att bli värre nu” säger journalisten Christoph Andersson.

– Jag har aldrig tidigare sett den här omfattningen av främlingsfientliga kampanjer på nätet. Jag tror att händelsen i Landskrona har varit en vändpunkt. Det kommer bara att bli värre nu, säger Christoph Andersson, som undervisar på Södertörns högskola och är aktuell med boken ”Från gatan in i parlamenten”.
– En del är troligtvis rätt vanliga människor men med den här typen av åsikter. Andra är organiserade krafter som bedriver lobbyverksamhet på nätet, säger Mikael Hjerm.

Taktiken, tror de som DN.se har talat med, är att ge sken av att man är fler än man egentligen är – något som var omöjligt på den tiden man delade ut flygblad och försökte rekrytera medlemmar i skolor.

– Man vill skapa en bild av att det är många som har de här typen av högerextrema eller högerpopulistiska åsikter, att det finns ett ökat missnöje, så att det ska bli accepterat att rösta på exempelvis Sverigedemokraterna, säger Christoph Andersson.
Så vitt Mikael Hjerm och Christoph Andersson känner till finns ingen forskning i Sverige som visar vilka som ligger bakom främlingsfientliga kampanjer på nätet eller hur partier som Sverigedemokraterna gynnas av dem.

Sverigedemokraterna har i många av årets opinionsmätningar passerat riksdagsgränsen. Den ekonomiska utvecklingen med ökad arbetslöshet är troligtvis en viktig orsak, tror Christoph Andersson. Men också de nya kommunikationsvägarna.

– Internet har inneburit ett stort uppsving för ultrahögern. Det blev deras genombrott på en större arena. Antalet besökare på de högerextrema sajterna tycks öka hela tiden, säger Christoph Andersson.

Mikael Hjerm tror att Sverigedemokraterna har allt att vinna på att främlingsfientlighet hamnar på den politiska dagordningen.

– När folks medvetenhet ökar, ökar inte bara fördömandet utan också acceptansen. Det kommer att gynna Sverigedemokraterna, säger Mikael Hjerm.
Men Andersson är inte säker på att den typen av inlägg som den senaste tiden kretsat kring Landskrona-dådet är till gagn för exempelvis Sverigedemokraterna.

– Jag tror att en stor del av de som funderar på att rösta på Sverigedemokraterna gör det för att de är missnöjda med annat, som att de inte har jobb, och vill visa de etablerade partierna att nu får det räcka. Det betyder inte att de gillar den här typen av elektroniska lynchförsök på nätet, säger han.”

Här ser ni en man som inte nämner att  ”dådet” eller ”händelsen” i Landskrona var ett mord. Här ser ni en man som lyckats få med varenda nidbild av Sverigedemokraterna som media pumpat ut. Men ingenstans tar han upp problemet med brottsligheten och våldet i mångkulturens kölvatten. Utan allt är vårt fel, det svenska folkets fel. För att vi vågar äntligen säga att det räcker nu. Då visar DN och politrukerna att nu skall vi brännmärka alla som vågar säga sanningen!

Sanning i Sverige i dag=rasism,nazism, ultrahöger.

Mannen som skriver denna betalda kampanj är journalisten Christoph Andersson eller kanske skulle man kalla han propagandisten? Lite info om honom.

”Christoph Andersson har bevakat Tyskland  i flera år – bland annat olika saker kring Stasi och DDR  tillsammans med Bo G Andersson, och de skrev det i sin bok Die Akte Bofors  samt visade det i dokumentären Den stora krutbluffen som visades i Sveriges Television, samt det tyska partiet NPD – och har gjort flera dokumentärer bland annat om högerextremism för Sveriges Radio P1:s räkning. År 1993 tilldelades han tillsammans med Birgit Andersson  på Ny Teknik var sitt Lars Johan Hierta-stipendium på 25 000 kr av Publicistklubbens Hiertanämnd. Christoph Andersson tilldelades priset för att studera offentlighetsprincipen utanför Sverige. År 2008  mottag han 30 000 kronor i vidareutbildningsstipendium från Journalistförbundet för att läsa olika kurser vid universitet och högskola. På senare år har Andersson medverkat som skribent på Dagens Nyheters kultursidor, där han har skrivit om nynazism och främlingsfientlighet samt starkt kritiserat nätencyklopedin Metapedia.Andersson har släktingar som levde i det forna DDR. ”

Så han vet ju hur man skall få folk att vara rädda, han har väl fått tips hur man tystar yttrandefriheten från släkten.

Varjager


Alla är ”högervridna” i de vänstervridna journalisternas ögon

17 mars, 2010

Allt är inte mörker inom PK-media, även om ljusglimtarna fortfarande är få. Hos vissa ledarskribenter kan man skönja eftertankens kranka blekhet och kanske en tillnyktring, grundad på att den politiska kartan sannolikt kommer att förändras om ett halvår. Centern kanske inte ens kommer in i Riksdagen, vilket de C-märkta tidningarna nu börjar inse och anpassa sig till för att ha kvar sina läsare.

I dagens ledare i Sörmlands Nyheter (SN) görs en analys av Sverigedemokraterna och deras plats inom svensk politik.
Ledaren kommer fram till att SD är varken höger eller vänster enl. den traditionella höger-vänsterskalan.

Det är en ovanligt skarpsinnig slutsats för att komma från en utpräglad PK-tidning. Och det blir inte sämre av att ledarskribenten Lars Kriss beskriver SD på ett tämligen seriöst sätt utan att hemfalla åt invektiv, smutskastning, nedlåtande epitet eller lögner.
Om han lyckats fånga SD:s själ överlåter jag åt läsarna att bedöma.

Lars Kriss skriver: ”I brist på bättre alternativ kallas SD oftast för högerpopulister. Utifrån ­konservatismens syn på staten, önskan om ett nationellt försvar och en allmän ­skepsis mot överstatligt samarbete är benämningen konservativ höger korrekt.
Däremot lutar Sverigedemokraternas ekonomiska politik långt, långt åt vänster. Till ­skillnad ifrån den konservativa högern prioriterar SD en stark välfärdsstat, en stark arbetsrätt och en stark omfördelningspolitik. I välfärdsfrågor ligger ­Sverigedemokraterna betydligt närmare Socialdemokraterna än gamla Moderaterna. Och utifrån den politiska linjalen är SD varken höger eller vänster.
Sverigedemokraternas politik är snarare ett ihopkok av konservativa och socialistiska idéer. Den hemmasnickrade folkhemsnationalismen adresserar SD till väljargrupper inom vilka känslan att samhället har svikit är vanlig.
Undersökningen som visar att merparten av Sverigedemokraternas riksdagskandidater är före detta moderater – men att partiet hämtar flest väljare hos ­Socialdemokraterna – är därför ingen överraskning. Väntad är också slutsatsen att det finns ett mindre stråk väljare hos Kristdemokraterna som attraheras av SD (SvD 16/3)”.

Samme ledarskribent skriver på annan plats:
”När jag gick på journalisthögskolan kallade jag min institution lite skämtsamt för kommunisthögskolan.
Och ibland blir vänsterperspektiven på landets redaktioner nästan löjliga. Vad säger ni om vinkeln att lägre skatter ger färre barn?
Det bor en liten Marx i alla medieproletärer”, avslutar Lars Kriss sin insiktsfulla självrannsakan.

Men när invandringspolitiken diskuteras- då åker de marxistiska skygglapparna på igen som en betingad reflex.
”Kommunisthögskolans” hjärntvätt sitter djupare än den gode Lars Kriss är medveten om.

// Elfyma+


Statsvetare har blivit vetenskapens ”narrar”.

6 januari, 2010

Sverigedemokraterna har blivit en guldgruva för vetenskapens narrar vid landets högskolor (follow the money). Nästan alla högskolor och universitet tycks ”forska” i hur SD ska stoppas.
Vi kommer att dränkas i forskningsrapporter och doktorsavhandlingar i detta ”angelägna” ämne fram till valet. Dessa blivande doktorer erbjuds sedan välavlönade lektorstjänster där de kan indoktrinera nya generationer ”forskare” på skattebetalarnas bekostnad. Det blir en svällande och kostsam rundgång inom den akademiska världen.
Den enda ”output” vi får för skattepengarna är mängder med politiska pamfletter, maskerade till forskningsrapporter och avhandlingar inom sociologi, statskunskap, pedagogik, mediakunskap etc. Dessa pamfletter kan vi klara oss utan.
De professionella narrarna (ståupparna) har också engagerat sig i denna ”folkrörelse” (follow the money). De hjälper nu varandra att skriva elaka skämt om SD. Vi kan utgå från att de sökt och fått forskningsmedel eller kulturbidrag för verksamheten.

Pengarna som går till narrarna borde istället satsas på riktig forskning inom natur- och ingenjörsvetenskaperna där samhällsnyttan och den vetenskapliga kvaliteten fortfarande omhuldas. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) konstaterar bedrövat att allmänhetens förtroende för forskare har sjunkit. Medicinsk forskning är allra mest förtroendeingivande, medan humaniora återfinns i den andra änden av skalan.
Det är bland humaniora vi återfinner narrarna som konkurrerar om jumboplatsen med journalister och riksdagsmän. Anmärkningsvärt är att vänstern har lägst förtroende för forskare.

Läs och begrunda denna välskrivna artikel i IVA-Aktuellt

// Elfyma+

Tidigare artiklar:
”Forskare” oeniga om SD ska tigas eller pratas ihjäl (Umeå)
”Forskning” om Sverigedemokraterna (Malmö)
”Forskning” om Sverigedemokraterna (Mitthögskolan)