DN mörklägger i stället för att informera

10 januari, 2016

Dagens Nyheter läses i pappersform av ca 790 000 personer i alla åldrar som vill veta mer. DN försöker alltid leverera lite mer än sina konkurrenter genom att inte bara skrapa på ytan utan verkligen gräva och analysera lite mer.

På så sätt kan Dagens Nyheter erbjuda lite mer till sina läsare om vad som händer i världen. Så vill du veta mer så är Dagens Nyheter prenumerationen för dig! skriver DN självbelåtet på sin hemsida.

Men om man vill veta hur mycket en ordinarie prenumeration kostar så är viljan att informera obefintlig. För det vimlar av vilseledande tillfälliga erbjudanden i syfte att lura in folk i prenumerationsfällan.

Det är som att lura folk att köpa kaffe med ”låga” hg-priser.
Man måste tydligen nappa på dessa extraerbjudanden för att få veta vad prenumerationen kommer att kosta senare. Och när man väl sitter fast i fällan så är det väldigt svårt att säga upp prenumerationen som märkligt nog förlängs automatiskt.

Konsumenverket borde granska dessa försäljningsmetoder som gränsar till skojeri.

Kan förstå DN:s desperation. För vad är poängen med att betala tusentals kronor för en prenumeration på en ”nyhetstidning” som mörklägger i stället för att förmedla nyheter ?

Vore det inte bättre att leva upp till sitt förpliktande namn för att vinna tillbaka läsarna och leverera DAGENS NYHETER ?
Förtroende kan bara förtjänas, inte påtvingas. Det borde även insnöade journalister inse.

Inspirationen till detta inlägg kommer från nyhetstidningen NYHETER IDAG, som avslöjar hur DN medvetet mörklägger omfattande sexövergrepp på unga kvinnor i centrala Stockholm, i syfte att skydda förövare med ursprung i MENA-länder.

Inte lätt att vara konsekvensneutral- om man är journalist

En pikant detalj i sammanhanget är att DN-journalisten och liberalfeministen Hanne Kjöller, nyckelfiguren i Nyheter Idags avslöjande, skrivit en bok om hur journalister spridit en felaktig bild genom att utelämna eller förvanska uppgifter från ett antal händelser (Wikipedia).

Kvällstidningarna är inte bättre. De innehåller mest kärringskvaller, bantningstips och medialössens senaste grodor. Har därför inte köpt en kvällstidning de senaste 25 åren. Det har min plånbok mått väl av.

Har sparat in uppåt 150 000kr, nog för en jordenruntresa med guldkant.
Lägg därtill vinsten på att säga upp prenumerationen av Gårdagens Nyheter (DN) och lokaltidningen som inte längre har lokalnyheter.

/Elfyma+

Relaterat:
Eftertankens kranka blekhet i DN
Historiens dom över dagens journalistik blir hård


Peter Wolodarski tål ingen granskning av sig själv

31 augusti, 2015

Chefredaktören Peter Wolodarski förväntar sig, ja t o m kräver, att alla andra ställer upp och svarar på frågor som DN:s journalister behagar ställa -vilken tid på dygnet som helst.(Uppdaterat).

Men det gäller givetvis inte den allsmäktige själv.

Han är t o m beredd att skicka ut sina fotsoldater till offrens bostäder och fritidshus för att trakassera och stalka dem för att få sin vilja igenom. (Relaterat). En av hans fotsoldader, Annika Hamrud, bekräftar motvilligt att det är så de arbetar på den ”seriösa” morgontidningen. (Läs mer).

Granskning Sverige ringer upp en annan av Wolodarskis hejdukar, Niklas Orrenius, för att ställa frågor om varför han och en fotograf trakasserar en multihandikappad gammal kvinna som vill vara ifred. Orrenius gör som journalister brukar göra- han vill inte svara på frågor. (YouTube). DN:s omtalade samarbete med AFA började måhända för 20år sedan när DN ockuperades av våldsvänstergruppen -if you can’t beat them join them.

Karin Grundberg Wolodarski
Journalistparet som inte vill ha oväntat besök av journalister

Peter Wolodarsky och hans fru Karin Grundberg Wolodarski, som även hon är journalist och offentlig person, gömmer sig bakom skyddade identiteter för att slippa behandlas på samma sätt som tidningens offer.

Och han flyr fältet när journalister som han inte har kontroll över vill ställa frågor som är besvärande för honom.

Hyckleri har en tendens att bli en bra story, säger Lars Truedsson, Institutet för Mediestudier, Sim(o). (Läs mer och se videon).

Men det gäller förstås inte om man själv, via familjen Bonnier, kontrollerar media och kan stoppa obekväma ”stories”.

Det får mig att tänka på kommunistpartiernas kontroll över media före murens fall. Något som Peter Wolodarski säkert känner till, eftersom hans föräldrar bodde i Polen fram till slutet på 60-talet och pappan t o m studerade i Moskva, vilket tyder på han hade en priviligierad ställning i sovjetsystemet. Pappan fick sedan en privilierad ställning i Sverige med många feta offentliga uppdrag. Men själv vill han inte bidra till de offentliga utgifterna gernom att betala en rimlig skatt på sina miljoninkomster -nästan allt hamnar i den obeskattade ”skattkistan”

Pappan Aleksander är idag dessutom frontfigur (målvakt) för sonens skattkista (skalbolag).
Märkligt att Bolagsverket accepterar att aktiebolag har en hemlig ledning som inte tål insyn. Men bolaget har väl inget annat syfte än att komma undan skatt ? Något som nästan alla PK-journalister ägnar sig åt nuförtiden.(Relaterat).

/Elfyma+


Högervridningen i svenska medier är absurd, och accepterad, och noll ifrågasatt.

6 augusti, 2013

Ha ah ah aha hahahahahaha, skrivs av en stolle på DN Kultur. Är det något som vår media är i Sverige så är den vänstervriden.

”En av måndagens nyheter var den om det missriktade, misslyckade landsbygdsstödet de senaste sex sju åren. 36 miljarder (!!!) har i stort sett hamnat på fel ställe, och enligt utredarna skapat ingen effekt alls.

Trettiosex miljarder – i sjön! Och ingen har liksom märkt något.”

Men 100 tals miljarder till massinvandringen och dess effekter kritiseras inte av dessa kulturstollar. Prata om att kasta sten i glashuset …

Varjager


M-budskapet om invandringen som försvann

10 oktober, 2010

”Ta medborgarskapet från kriminella invandrare”. Moderatutredning kräver väsentligt hårdare invandrarpolitik:
Medborgarskap som tilldelats genom falsk identitet, hot eller mutor måste återkallas, sagt av Moderaterna feb-2009.

Sverige som invandrarland måste se sanningen i vitögat. I Sverige gäller svensk lag. Därför måste medborgarskap som givits på felaktiga grunder, exempelvis genom falsk identitet, hot eller mutor, återkallas.

Det duger inte att den som får avslag på sin asylansökan ska kunna stanna kvar i landet. Samtidigt bör fler utländska medborgare som dömts för grova brott utvisas.

Dessutom vill vi slopa invandrares rätt att fritt välja bostadsort, och tillräckliga kunskaper i svenska måste bli obligatoriskt.

Vi har fördömt de ”invandrarfientliga” men sällan gett seriösa svar på rimliga frågor om vad som kan följa i invandringens spår, skriver migrationsminister Tobias Billström tillsammans med Ulf Kristersson, socialborgarråd i Stockholm och ordförande i Moderata samlingspartiets arbetsgrupp mot utanförskap och segregation, samt riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson.

Svensk migrations- och integrationspolitik har misslyckats.
Flyktingmottagningen, introduktionen till Sverige och Svenska för invandrare (sfi) fungerar så illa att det tar sju år för vuxna flyktingar att få ett arbete i Sverige, för kvinnor tar det mer än tio. Många invandrare blir år efter år helt beroende av bidrag eller av den man i familjen som ofta kom först.

År 2007 läste 65 000 personer sfi. Hela 20 000 avbröt utan godkänt betyg i någon enda kurs. I OECD:s statistik ligger Sverige sist i tabellen över jämförbara länders förmåga att sätta utomeuropeiska invandrare i arbete. I 105 svenska stadsdelar är förvärvsfrekvensen lägre än 50 procent.

I delar av Skåne, Göteborg och i Mälardalen jobbar färre än var tredje. I Bergsjön och Angered i Göteborg har nära sex av tio socialbidrag. Sverige slösar bort talang och ambition.(Läs mer).

Kommentar:
Många kan säkert instämma i denna verklighetsbeskrivning. Men var det någon som någonsin hörde Reinfeldt & Co tala om invandringens problem (så som de själva beskrev den i utredningen) under valrörelsen ?
Nej, det allt överskuggande problemet var att Sverigedemokraternas budskap var alltför likt  budskapet i Moderaternas undangömda utredning (ironi).

Och media valde som vanligt mörkläggning
– i yttrandefrihetens namn (också ironi).

//Elfyma+


Förnekarna från BRÅ är igång igen

6 september, 2010

”Svenskarna inte så rädda som SD tror” skriver DN

Sverigedemokraterna målar upp en bild av svenskarna som allt mer otrygga och utsatta. Faror lurar bakom vitmålade husknutar och i mörka bostadskvarter. Men är vi svenskar verkligen så rädda som SD påstår?

I dagens Sverige utgör den grova och alltmer omfattande brottsligheten det kanske största hotet mot medborgarnas trygghet”, skriver Sverigedemokraterna på sin hemsida där partiets prioriterade områden inför valet 2010 presenteras.

I sina valtal, som på torget i Västerås förra lördagen, fokuserar Jimmie Åkesson på människors rädsla och utsatthet. Krafttag mot brottsligheten lyfts fram som en av SD:s viktigaste valfrågor.

Stämmer det att människor upplever en alltmer omfattande brottslighet? Är rädslan bland oss svenskar stor och ökande, som Sverigedemokraterna påstår?

Svaret är nej. Tvärt om känner vi svenskar större trygghet än tidigare när vi går ut i vårt bostadsområde en mörk kväll. Och vi är mindre utsatta för brott än tidigare, det visar BRÅ:s statistik.

– Utifrån siffrorna i den Nationella trygghetsundersökningen kan man inte säga att utsattheten för brott ökat. Vi ser en svag antydan till minskning, snarare än ökning, säger Åsa Yrlander,utredare på BRÅ.

2008 uppgav 11,5 procent av svenskarna att de utsatts för brott. Tre år tidigare var samma siffra 13,1 procent. De brott som undersökningen omfattar är brott mot enskild person: Hot, misshandel, sexualbrott, trakasserier, personrån och bedrägerier.

– Andelen som känner sig otrygga sent en kväll i det egna bostadsområdet har också minskat, säger Åsa Yrlander.

Från 21 procent 2006 till 16 procent 2009.

Utsattheten och otryggheten har minskat både bland svenskar födda i Sverige och svenskar födda utomlands. Men något fler utlandsfödda utsätts för brott och känner även större otrygghet.

Precis som Sverigedemokraterna lyfter fram är ungdomar mer utsatta för brott än andra. Men att det finns en allmänt utbredd utsatthet som gör Sverige till ett allt mer otryggt land får inte stöd av BRÅ:s statistik. Majoriteten av alla personbrott som begås i landet, som våldtäkter, misshandel och rån, drabbar nämligen en liten utsatt grupp.

– 1,5 procent av den totala befolkningen utsätts för 57 procent av alla brott som begås mot enskild person, säger Åsa Yrlander.

BRÅ mäter även egendomsbrott, inbrott i hemmet, bilstöld, stöld ur fordon och cykelstöld.

– Om man tar hänsyn till egendomsbrott är det 24 procent av befolkningen som utsatts för något brott under 2008. Det är också en minskning.(DN).

Kommentar:
Är det någon som fortfarande har tilltro till BRÅ och deras förnekelseprofessorer ?
Att färre äldre än yngre blir rånade och misshandlade ute på stán kan sannolikt förklaras med att de inte längre vågar gå ut på kvällarna.
De äldre är inte ens trygga i sina egna hem längre. Hur BRÅ trollar bort zigenarbedrägerierna/rånen mot äldre är obegripligt.

//Elfyma+


Ian Wachtmeister om valet 2010

4 september, 2010

Inför valet 1998 hade en stor grupp ledande journalister kommit överens om att undvika att nämna Det nya partiets och mitt eget namn. Detta meddelade tidigare chefredaktören för SvD, Mats Svegfors inför häpna åhörare. På detta sätt bannlyste man ganska effektivt ett politiskt parti, där de flesta aktiva var unga kvinnor och män !
Får man göra så? Givetvis inte!
Var det någon som reagerade på det lagvidriga beteendet?
Givetvis inte”.

”Inför 2010 års val har journalister av alla de slag kommit överens om att bara nämna Sverigedemokraterna med prefixet ”de främlingsfientliga”.
Utfrågningar av SD sker i en helt annan ton ( = med en helt annan avsikt) än övriga partier.”, skriver Ian Wachtmeister på
Newsmill, och tillägger:

”1998 års val. Huliganer från AFA, Ung Vänster och liknande får ostörda sabotera i laga ordning utlysta valmöten för Det nya partiet. Med visselpipor, allmänt skrän, försök att överrösta talarna osv. kunde de härja ganska fritt. Mest upphetsade verkade de för övrigt vara av att vi hade förslag på hur ungdomar skulle kunna sättas i arbete.

Att de misslyckades med sitt sabotage berodde inte på att det svenska samhället ställde upp och försvarade de demokratiska valens helgd. Det berodde på att vi själva lyckades försvara oss – ofta fysiskt!
Tidningarna skrev inget om detta, eller ytterst marginellt. Justitiekanslern fann inget märkligt i att vänsterhuliganerna t.o.m. affischerade budskapet att komma och störa valmöten.

När valet sedan länge var överståndet vaknade, med eftertankens karga blekhet, demokratins väktare i form av chefredaktören Hans Bergström på DN och KD-ledare Alf Svensson. Deras förfäran över hur valrörelsen tillåtits urarta var onekligen välkommen om än mycket senkommen. I övrigt teg etablissemanget.

Detta finns dokumenterat i min bok Rebellerna som kom ut för snart ett år sen. Det bör nämnas att det patrask som tilläts härja i valet 1998, något år senare hade blivit så vältränade att de kunde riva upp ett internationellt toppmöte i Göteborg och sprida skam över Sverige och svensk polis.

Inför valet 1998 hade en stor grupp ledande journalister kommit överens om att undvika att nämna Det nya partiets och mitt eget namn. Detta meddelade tidigare chefredaktören för SvD, Mats Svegfors inför häpna åhörare.
På detta sätt bannlyste man ganska effektivt ett politiskt parti, där de flesta aktiva var unga kvinnor och män!
Får man göra så? Givetvis inte!
Var det någon som reagerade på det lagvidriga beteendet?
Givetvis inte”.

”Inför 2010 års val har journalister av alla de slag kommit överens om att bara nämna Sverigedemokraterna med prefixet ”de främlingsfientliga”.
Utfrågningar av SD sker i en helt annan ton ( = med en helt annan avsikt) än övriga partier”.

”SD får sina valfilmer censurerade trots att dessa filmer inte strider mot någon lag eller förordning.
Att övriga partiledare inte vill debattera med Jimmie Åkesson skyller de på att de anser sig själva stå över en sådan som Åkesson.
Jag känner alla inblandade personer och kan med fog påstå att de inte vågar debattera med Åkesson. Mona Sahlin gjorde ett försök för ett halvt år sedan, men åkte ut mellan repen innan matchen börjat.
I integrationsfrågor är de etablerade partiledarna inte ärliga och sådant märker åhörare och tittare.
Alltså säger de ”vi vägrar” när de borde säga ”vi vågar inte”.

”Och just nu får jag höra att SD inte får delta i TV:s slutdebatt!!
Ej heller i svenska folkets licens-TV:s sändningar av partiledarintervjuer!
Eller i Sveriges Radios motsvarigheter. Kombinera detta med annonsförbud i Metro och AB och man börjar undra i vilket land vi lever. Är det trots allt Zimbabwe?!

Jag kommer i sammanhanget att tänka på Ströyers teckning så här års 1991 med texten
– Pappa, vad är ny demokrati?
– Det är när Ian Wachtmeister släpps in i valprogrammen i TV.”

”Den nya demokratin är nu borta ur Sverige. I Danmark är Jimmie Åkesson inbjuden att delta i en stor politisk debatt! I Danmark finns förslag att begära att Europarådet ska föranstalta om särskilda valobservatörer i de svenska valen…

Men vad har detta med Zimbabwe att göra?!
Jo, att där skulle oegentligheter och orättvisor omedelbart påpekas av internationella valobservatörer. Om FN granskade de svenska valen skulle de – förmodligen till sin förvåning – finna mycket att anmärka på. Det mesta av det skulle samlas under rubriken maktmissbruk av det politiskt mediala etablissemanget.

Min egen slutsats är att fria och öppna val är en absolut förutsättning för att ett land ska betecknas som demokratiskt,
– att inga problem löses genom att de sopas under mattan.
– att ledande politiker måste föregå med gott exempel vad gäller sunt förnuft, personlig frihet och hänsyn till andra,
– att allt slags maktmissbruk måste påtalas och beivras.
– att det är journalisterna som sållar information, väljer bilder, blandar in egna åsikter i nyhetsförmedling, styr och ställer när svenska folket går till val. (Har någon hört talas om en objektiv journalist?)

I Zimbabwe försökte Mugabe göra processen kort med de oliktänkande.
Vad är det egentligen som sker i Sverige ?”
, avslutar Ian Wachtmeister sitt inlägg.

Kommentar:
Vad lär vi oss av detta ? Att vi har demokrati och yttrandefrihet i teorin, men inte i praktiken ?
Newsmill har, lagom till valet, tagit bort länkar till fria bloggar (inkl. Varjager´s) som de inte har kontroll över.
Det kallas yttrandefrihet på PK-svenska.

//Elfyma+

Relaterat:



Lättläst om förestående val.

18 januari, 2010

Valrörelsen har startat om man får tro DN idag.
Så här är det tänkt att valet skall gå till enl. DN.
Hur det blir i praktiken återstår att se, men spåren från tidigare val förskräcker.
Utöver de partier DN beskriver i sin artikel finns ytterligare ett parti som heter Sverigedemokraterna, men de fick tyvärr inte plats i artikeln eftersom pappret råkade ta slut.

Partierna lyfter fram sina starkaste sidor.
Partierna finslipar nu sina valmanifest med hjälp av PR-byråer.
Partiledarna mediatränas och får sig en ansiktslyftning för att verka yngre och vackrare.
Partistrategerna grubblar på hur ”budskapet” ska kunna säljas till vilsna väljare som inte bryr sig. Löften om vidlyftiga bidrag brukar dock alltid gå hem.
Vissa ställer upp i danstävlingar för att nå ut med sitt budskap, vad budskapet nu kan vara.

Några partier ”tar debatten” – men bara på sitt eget sätt.
De ”utbildar” aktivister som oinbjudna ska ”ta” debatten på ett visst partis valmöten. Till de mer framträdande gästdebattörerna hör SSU, EXPO, Ung Vänster, AFA, SUF, RF, m.fl. Om även Grön Ungdom ska delta i årets  i ”debatter” är okänt.
Argumenten brukar bestå av högljudda okvädningar med förolämpande epitet och visselkonserter, och om inte dessa ”argument” biter så brukar de verkligt slagkraftiga argumenten plockas fram i form av grönsaker, ägg, flaskor och järnrör.

Smutskastning- också en viktig del av argumentationen.
Partiernas  ”rörmokare” letar efter svaga punkter och ”lik i garderoben” hos motståndarna. Dessa ”lik”, inbillade eller verkliga , kan de sedan skjuta in sig på när den egna argumentationen sviktar.
”Liken” dyker lägligt upp i slutet av valrörelsen, så att de förtalade inte hinner bemöta ryktesspridningen.
Vissa partier behöver inte ens smutsa ner sina egna händer, då de lever i symbios med tunga medier och journalister som villigt hjälper till.
Expressens chefredaktör Bo Strömstedt gick 1991 ut på helsidor och spred ut lögner om Ny Demokrati så sent som dan före valdagen, vilket är ett brott mot vallagen. (Källa: Ian Wachmeisters memoarer).
Andra partier kan få hjälp med desinformationen av Aftonbladet och de övriga ”oberoende” tidningarna. SR, SVT och TV4 ställer givetvis också upp när rörelsen kallar.

Alla hjälps åt att ”försvara” demokratin.
Det stora debattämnet inför årets val har varit om SD ska tigas eller pratas ihjäl.
”Forskare”, media och andra ståuppare tävlar nu om vem som kan komma på det effektivaste sättet att stoppa SD,  enl. devisen målet helgar medlen. Hur vinnaren belönas är okänt, men det kan handla om utökade forskningsanslag, kulturstöd, presstöd eller lukrativa politiska befattningar.

//Elfyma+


Dilsa Demirbags kullerbyttor i DN

11 januari, 2010

DN-Debatt om islamiseringen av Sverige.
Dilsa Demirbag-Steen (DDS) tillhör den kulturelit i Stockholms innerstad som ofta får komma till tals i DN och andra stora media.  Hon är sekulär med muslimsk bakgrund från Iran. Mycket av det hon skriver kan de flesta sekulära svenskar instämma i, men hon gör sig skyldig till tankefel och logiska kullerbyttor i sina artiklar. Och hon kan inte se något samband mellan massinvandringen och islamiseringen av Sverige.
När DDS (och Nalin Pekgul) kritiserar islamisterna är de alltid måna om att rikta islamisternas uppflammande ilska mot ett visst parti och dess partiledare genom att skuldbelägga de ”främslingsfientliga”.
Det är på gränsen till stämpling, även om det inte utlovas några prispengar. Politikermordet i Holland borde stämma till eftertanke.
DN försöker i sin ledare samma dag kollektivt skuldbelägga danskarna för mordförsöket på muhammedtecknaren.
Det är som att skuldbelägga brandkåren för den stenkastning de utsätts för när de rycker ut i invandrartäta områden. Eller som att kollektivt skuldbelägga svenska kvinnor som utsätts för överfallsvåldtäkter.

Dilsa Demirbag skriver vidare: ”För att kompensera för rasism och diskriminering går politikerna högljudda islamistiska grupper till mötes och beviljar pengar och resurser. Politikerna – liksom medierna – talar inte direkt till muslimerna utan går via självutnämnda företrädare för religionen. Samma kollektivisering är ett verktyg för de främlingsfientliga krafterna att skuldbelägga alla muslimer för allt ont som händer i landet”. (Men att kollektivt skuldbelägga de ”främlingsfientliga” för allt ont är Ok med DDS egna logik).

DDS skriver: ”Sekulära, kulturella och ateistiska muslimer är helt enkelt inte tillräckligt intresserade av religion. De flesta muslimer är lika sekulära som alla andra svenskar”.
Här gör sig DDS skyldig till tankefel och grundlösa generaliseringar.
Det finns inga sekulära, ateistiska muslimer i islams begreppsvärld. De är avfällingar, vilket är nästan värre än att vara kristen.
Det framgår av TV-intervjuer med olika imamer i bl.a BBC.

-Påståendet att ”de flesta muslimer är lika sekulära som alla andra svenskar” är inte fakta utan en generalisering baserad på DDS egen bekantskapskrets i Stockholms innerstad. Iranier som flytt från den iranska teokratin kan antas vara mer sekulära än Irakier, Somalier, Afghaner och andra som kommit till Sverige av andra skäl.
Mitt intryck är att de flesta somalier är praktiserande muslimer då kvinnorna sällan går utanför dörren utan ett heltäckande ”tält” över huvudet. Jag skulle med samma logik kunna påstå att alla muslimer är muslimer.

// Elfyma


Veckans Dhimmi skriver i DN.

31 mars, 2008

Han heter Per Jönsson. I sin artikel Brandfacklan ondgör han sig över Geert Wilders: ”Fitna. The Movie”. Enligt P Jönsson skall vi stoppa huvudet i sanden och bortse från det hot mot vårat samhälle som militanta islamister utgör. Ur DN saxar jag.

”15-minutersfilmen visar ett antal citat ur Koranen. Den första talar om att ”så terror i fiendens hjärtan” och följs av filmsekvenser på 11 september-attackerna mot World Trade center. Sedan följer citat om judar såsom avskum, om Guds krav på att alla otrogna ska dödas, om att islam åter en gång ska härska över hela Världen – allt ackompanjerat av helt vidriga bilder på massakrerade och halshuggna kroppar, sprängda tåg (Madrid) och andra våldshandlingar.
Budskapet är helt entydigt – Koranen förespråkar våld och terror. Koranen kräver att alla otrogna och klentrogna förgörs för att islam ska segra en gång för alla.”

Det som är det sjuka här är att allt detta står i Koranen. Alla krav på att otrogna kan dödas utan bekymmer.

Sedan skriver denna PJ.
”Geert Wilders film, däremot, är från början till slut gjord och tänkt som en medveten provokation av såväl islam som alla fysiskt levande muslimer.Det har framkallat accelererande protester i den muslimska världen, så till den grad att många muslimska länder och organisationer har riktat direkta hot mot Nederländerna om filmen skulle visas där.”

Så för att allt skall vara lugnt skall vi uppge alla rättigheter vi har i Europa för att inte islamister skall känna sig kränkta eller provocerade. Det som är mest konstigt är att de som jobbar med tidningar eller annat är så snabba att överge yttrandefriheten? Räknar de med bättre behandling av islamisterna om de fjäskar?