Kommunal safari maskerad till biståndsresor

10 februari, 2014

Sverige är ”bäst i världen” på att ge bistånd i förhållande till bruttonationalinkomst (BNI). (Läs mer)
FN:s mål ligger på 0,7 procent, vilket Sverige översteg med råge med förra årets 1,02 procent, motsvarande 36 miljarder kronor.

Som om inte detta räcker har även kommuner , landsting och regioner gett sig in i biståndsindustrin – till vad nytta kan man fråga sig ?

Biståndet tycks mest handla om glassiga safaridagar och turistande för politiker och tjänstemän som vill vara ”goda och generösa”.
Givetvis ingår lyxhotell och fri sprit för de självuppoffrande godhetsapostlarna.

Resultatet var inte ens mätbart när SR:s Kaliber granskade svenska kommuners och landstings arbete med biståndsprojekt. Vad projekten kostar oss skattebetalare är inget man skyltar med av förklarliga skäl.

2006 inledde Kronoberg ett biståndssamarbete med sydafrikanska Tlokwe. Sedan dess har det blivit många resor och många projekt. Just nu är de sydafrikanska politikerna i Växjö för att få en bild av hur politiken fungerar i Sverige och diskutera nya samarbetsområden.

Kronoberg i form av Växjö kommun, Regionförbundet Södra Småland och Landstinget Kronoberg har sedan 2006 bedrivit nära 30 biståndsprojekt i Tlokwe varav fyra pågår just nu.

Roland Gustbée, ordförande för Regionförbundet Södra Småland och fullmäktigeledamot i Växjö kommun säger att projekten ger mycket tillbaka.

”Det ger oss i att vi har en omvärldsbevakning, men också att vi bidrar till Sveriges nationella mål på biståndssidan. Den främsta vinsten är helt enkelt att de som reser ner, vidgar sina vyer och upptäcker att man kan göra saker på ett annat sätt.” (Kaliber). 

Vad är detta om inte turism på skattebetalarnas bekostnad ?
Vore det inte bättre att prioritera vård-skola-omsorg
– eller underhåll av det egna VA-nätet som rostat sönder ?
(läs mer)
Eller är skatten så hög att pengarna räcker till allt åt alla ?

/Elfyma+


Nästa år beräknas biståndsramen till 38 miljarder kronor, en ökning med drygt två miljarder.

23 september, 2012

Sveriges egen befolkning går på knäna pga av alla invandrare. Men det finns alltid mer pengar till att hjälpa andra. Nu är jag för bistånd, om vi inte släppte in så många bidragsbehövande kunde vi hjälp miljontals mer.

”Regeringen fortsätter att ta allt mer pengar ur biståndsbudgeten för att använda till andra saker. Främst till flyktingmottagning i Sverige, där anslaget ökar från 3,5 till nästan 4,5 miljarder kr nästa år. Utvecklingen oroar Annica Sohlström, som är generalsekreterare för Forum Syd, en paraplyorganisation för 160 svenska biståndsorganisationer.”

Detta öppnar upp för min andra fråga. Varför behöver 160 st biståndsorganisationer en general sekreterare? Vad kostar hon i månaden? Pratar vi Röda Korset löner här?

”Men det innebär ju samtidigt att det är världens allra fattigaste människor som får betala för flyktingmottagningen i Sverige.
– Det är världens allra fattigaste som drabbas av krig och förtryck. Det är världens allra fattigaste som många gånger inte får komma till tals och det är också de som är mest sårbara. Och då flyr människor många gånger, och då har vi en skyldighet att hjälpa till, påpekar Gunilla Carlsson biståndsminister”

Jag vill påpeka för alla dessa att det är Sveriges befolkning som betalar för alla dessa skojare.

Varjager


Sverige ger extremt mycket bistånd jämfört med andra länder

6 april, 2012

Sverige är ”bäst i världen” på att ge bistånd i förhållande till bruttonationalinkomst (BNI).
När andra länder i krisens spår drog ner på biståndet ökade Sveriges bistånd förra året med 10,5 procent.

– Det här kommer vi att få mycket gratulationer för, säger biståndsminister Gunilla Carlsson till TT.

Men bäst är inte lika med störst. De största volymerna bistånd kommer från stora länder som USA och Tyskland, som dock uppvisar ett klent resultat när biståndet mäts i andel av BNI (0,2 respektive 0,4 procent).

FN:s mål ligger på 0,7 procent, vilket Sverige översteg med råge med förra årets 1,02 procent, motsvarande 36 miljarder kronor. (SvD).

Biståndsministern är lycklig för att hon lyckats kasta bort mer skattepengar än någonsin (36 miljarder kr/år).
Vi som ska betala för kalaset är dock inte lika lyckliga. 

Pengarna skulle göra större nytta i Sverige.
Äldreomsorgen skulle kunna bemannas dygnet runt.
Pensionerna skulle kunna hålla jämna steg med inflationen.
Döden i vårdköerna skulle kunna avskaffas.
Skolorna skulle ha råd att anställa tillräckligt många behöriga lärare.
Järnvägarna skulle kunna rustas upp och fås att fungera.
Listan på behov i Sverige kan göras lång.

//Elfyma+

Tidigare inlägg om Biståndet


Biståndssvindleriet: Pengarullningen viktigare än resultatet

19 februari, 2012

När biståndsminister Gunilla Carlsson frågades ut i Ekots lördagsintervju talade hon om hur mycket av biståndsmedlen som går till genderanalyser, nätverksbyggande, dialoggrupper, seminarier och ”prat, prat, prat”. Och hur lite som går till det hjälpbehov man identifierat från början, skriver Hanne Kjöller på ledarsidan i DN.

Gunilla Carlsson klargjorde hur Sveriges ensidiga fokus har varit vad vi betalar in (läs: enprocentsmålet).
Och hur frågan vad vi får ut av pengarna har lämnats därhän.

Därför har de svenska biståndsaktörerna kunnat fortsätta att bygga nätverk, arrangera ännu ett par seminarier eller prata genus med afrikanska machomilitärer.

Så länge vi inte ens bryr oss om att försöka mäta resultatet är det bara att prata vidare.

Bengt Nilsson har rest med Röda korset och från fältet berättar han om en kultur där man aldrig funderar över kostnadseffektivitet. Och hur man körs runt i Toyota Landcruiser à en halv miljon kronor.


Ståndsmässig bil med chaufför för bistånds”arbetare”

Min erfarenhet är ungefär densamma, skriver Hanne Kjöller.

Monsterbilar med privatchaufförer som skjutsar omkring svenskar som på hemmaplan pratar om klimatmål och utsläppsrätter.

Inhemska läkare som för en tre gånger högre lön visar overheadbilder för utländska biståndsarbetare i stället för att rädda liv på det lokala sjukhuset.

Med avsmak minns jag biståndspartyt i Maputo.
Det var Dallastema och runt den nattupplysta poolen och tennisbanan i Svenska skolans trädgård stod svenska biståndsarbetare utklädda till JR, Lucy eller någon av de andra karaktärerna och pratade om senaste shoppingresan till köpcentret i syd­afrikanska Nelspruit, för i Moçambique gick det ju inte att handla.

Ett annat återkommande ämne var hur svårt det var att få tag på bra ”empregadas”. Empregada betyder hushållerska, men just det svenska ordet hörde jag aldrig. Också när konversationen fördes på svenska användes den portugisiska termen.

Det är inte Johan af Donners bedrägerier som får mig att välja insamlingsbössan från Läkare utan gränser framför den från Röda korset, avslutar Hanne Kjöller (Läs mer i DN).

Kommentar:
Gunilla Karlsson har rätt -det är bara resultatet som räknas.
Men vågar hon, och orkar hon, ta striden mot det biståndsindustriella komplexet och deras högljudda stödtrupper i media ?
Det blev krigsrubriker i media när RK för första gången fick konkurrens och förlorade en upphandling av vård för ”flyktingar”(Expr).
RK överklagade och vann i domstol på oklara skäl (Svd).

Röda Korsets övebetalda överklassdirektörer har blivit ”fartblinda” efter decenniers badande i biståndspengar (det handlar i huvudsak om våra skattepengar, inte om insamlade medel om nu någon tror det).

RK har tappat kontakten både med vår verklighet och med U-ländernas verklighet.
De tror att våra välfärdssystem (i likhet med biståndsindustrin) har obegränsat med pengar.(Läs mer).

Det är därför inte förvånande att även deras ”självuppoffrande godhetsprofitörer” ute på fältet lever furstligt på biståndet.
Varför skulle de vara bättre än RK:s giriga och hycklande ledning ?

Biståndsindustrin har idag förtur/gräddfil till våra skattepengar (Läs mer)
Varje år försvinner mer än 31 600 000 000 kr ur landet i form av ”bistånd”, samtidigt som våra egna välfärdssystem rustas ner pga brist på pengar (Läs mer).

Tidigare inlägg om biståndet.
Och om fifflet på RK. (Bengt Westerbergaffären)

//Elfyma+


Tropisk sjukhusvård!

5 november, 2011

Svenska skattebetalare satsar 725 miljoner på sjuk och hälsovård i Bangladesh!

Hurra säger jag, detta är nyheter som vi naturligtvis mottager med stor glädje och tillförsikt.

Detta är ju precis dom investeringar som vi behöver för att rädda Sverige -och hela den tredje världen!

Storsatsningen ombesörjs av vårt eminenta gåvoorgan SIDA, som f.ö. spenderar 33 miljarder av Dina och mina pengar varje år på sina egna löner och traktamenten, resor, god mat o dryck, konferenser, hotellräkningar och semesterresor, bilar och flyg samt välling och bröstpumpar för mammor i tredje världen och ett och annat vattenhål i Africa!

Men här har vi nu äntligen seriösa investeringar av ungefär samma storhet och dignitet som Bai Bang i Vietnam, Palmes egna storsatsning -för våra pengar!

Detta är något som vi har väntat på länge, äntligen kan vi svenskar få dö i lugn och ro utan att nu behöva oroa oss till döds för våra systrar och bröder i Bangladesh…

Lägg ner fler svenska sjukhus och avskeda ännu mer dyr svensk personal så kan vi satsa ännu mer i bl.a. Bangladesh och lyckliggöra ännu fler med vår egen död!

Eller har jag kanske tänkt fel?

Är det månne meningen att sjuka svenskar nu skall beredas möjlighet att resa till Bangladesh för vård?

Kan det kanske rent av vara av omtanke om oss svenskar som denna storsatsning nu görs?

Här får vi nu möjligen tillgång till billig förstklassisk sjukhusvård utomlands, det är bara resan till Bangladesh som tillkommer? En baggis för dom dödssjuka, blinda och lama!

Plus att vi naturligtvis måste bli bangladeshare först, men med den svenska modellen så borde vi erhålla bangladeshiskt PUT inom en vecka efter inresan, pengar på kontot och nya sommarkläder betalda!

Sen är vi redo för den tropiska sjukhussängen.

Vi svenskar behöver inte heller känna oss bortkomna i Bangladesh, eftersom landet är till c:a 90% muslimskt!

Tack SIDA, vad vore vi utan Er?

Vänligen

Janne

PS. Så här ser deras egna sjukhusruckel ut, så NI själva se att vår satsning verkligen behövs!


Att gå över Nyköpingsån efter vatten

16 augusti, 2011

Sverige är ett rikt land hävdar de ”godhjärtade” när de argumenterar för mer bistånd till u-länder.

För att få oss och politikerna att öppna biståndskranarna visas ofta tårdrypande bilder på vattenköer i något u-land som lider brist på rent dricksvatten.

Men nu behöver man inte åka till Afrika eller Asien för att få hjärtknipande bilder.

Man kan i stället åka till Nyköping, Oxelösund eller någon annan kommun i Sverige för att fotografera vattenköer. (fler exempel).

Maria Stenfeldt och Heidi Grimbäck sliter med tomdunkar och flaskor och Petra Magnusson siktar in sig medan skorna blir allt blötare.
En allt vanligare syn i våra kommuner

Det handlar inte om olyckshändelser eller naturkatastrofer, utan om sönderrostade VA-nät som borde ha bytts ut för länge sedan.
Inte ens de utplacerade friskvattentankarna innehåller drickbart vatten.

Bristen på pengar och felaktiga prioriteringar har resulterat i att kommunernas VA-nät inte är bättre än i många av de u-länder som vi skickar biståndspengar till (ca 32 000 miljoner kr år 2008)

Skillnaden mot Afrika är att vi inte bär vattendunkarna på huvudet när vi hämtar vårt dricksvatten.

Biståndsmiljarderna skulle göra större nytta i Sverige, för nödvändig upprustning av Vatten- och Avloppsnäten, istället för att göda korruptionen utomlands.

Rubriken travesterar ett gammalt ordspråk.
Nyköpingsån delar staden i två delar.

//Elfyma+

Relaterat:
Parasiter även i dricksvattnet


Kinesiska investeringar bättre än kravlöst svenskt bistånd ?

25 mars, 2011

”Ni svenskar verkar ha ett märkligt behov av att bara ge.
Men bryr ni er om vad som händer med biståndspengarna ?”
säger Ali Mufuruki, ordförande i ”CEO Roundtable”, en sammanslutning av ledare för Tanzanias 50 största företag som tillsammans bidrar med 40 procent av Tanzanias skatteintäkter.

Han välkomnar Kinas expansion

Han anser att politikerna skor sig och att mycket av biståndspengarna går till de redan besuttna.
-Titta bara på gatorna här i Dar es Salaam, vad tror ni har finansierat alla lyxiga SUV-bilar ?

Vad har format en person som Ali Mufuruki ?
Han berättar om en avgörande händelse i sin ungdom.
-Jag hade fått stipendium att studera på KTH i Tyskland.
En helg blev jag medbjuden till en god väns föräldragård ute på den tyska landsbygden.

Jag kände mig för fin för att delta i gårdens sysslor. Men när jag vaknade klockan sju på morgonen var alla uppe och mjölkade, även mamman och pappan och min kompis. När jag tog pappan i hand kände jag valkarna i hans näve.
Det var första gången jag känt en vit mans hand som var märkt av arbete.

Då insåg jag att Europas rikedomar, det har ni kämpat hårt för att bygga upp. Jag trodde att det bara var givet sen tidernas begynnelse och att vi Afrika för evigt är dömda att ligga långt efter er.

Då förstod jag också att med hårt arbete kan vi uppnå det ni uppnått, säger Ali Mufuruki.

”Jag är djupt imponerad av kinesers arbetsetik. Jämfört med dem är vi lata”, säger Ali Mufuruki frankt.

Han berättar om det kinesiska bygglaget som sov och arbetade på det våningsplan de för tillfället byggde på. När ett var klart flyttade de upp till nästa.
-Om jag inte hade stoppat dem hade de jobbat 16 timmar om dygnet – men det är emot tanzaniska arbetsmiljöregler, säger han.

Hans företag Infotech började i IT-branchen men sysslar nu också med kontorshus, eftersom det råder brist på affärslokaler i Dar es Salaam.

För några veckor sedan fick kinesiska byggbolag ett lån av Världsbanken för att bygga ett 20-våningshus, ett genombrott för kinesiska affärer i Afrika som brukar anklagas för att vara en form av nykolonialism.

-Kineserna tvingar oss att bli bättre, jobba hårdare och vara mer kreativa, menar Ali Mufuruki.
-Deras skicklighet borde tvinga oss att bli ännu bättre, vi har ju en kunskap om den lokala marknaden som kineserna saknar.

Det här är globaliseringen! Det är dags att vakna upp – om man inte klarar konkurrensen får man flytta på sig, säger han. (SVT-Play)

Relaterat:
Korruption stoppar bistånd till Tanzania
Villkora biståndet till Tanzania
Bistånd (tidigare inlägg)

//Elfyma+


Den svenska godheten har inga gränser

17 mars, 2011

Avloppsreningsverket i den ryska staden Ivanovo, 30 mil öster om Moskva, byggdes för mer än 30 år sedan.
Nu tas krafttag för att rusta anläggningen. Till sin hjälp har stadens vattenbolag anlitat miljökonsulter från Sweco.

Ivanovo är en stad som till storleken påminner om Göteborg. 470 000 av stadens invånare är anslutna till avloppsreningsverket. Orten har ett stort antal textilfabriker.

Swecos uppdrag finansieras av svenska UD och staden Ivanovos
vattenbolag. Uppdraget är värt omkring 8 miljoner kronor för Sweco.(Placera.nu)

Kommentar:
Varför ska svenska skattebetalare bekosta avloppsrening på avlägsna platser i världen när vi inte ens kan rena vårt eget dricksvatten på ett säkert sätt ?

Det handlar inte om katastrofhjälp till ett fattigt land utan egna resurser.
Ryssland har gigantiska inkomster från olja och gas och har slagit rekord i dollarmiljardärer.
I slutet av förra året hade man 114 dollarmiljardärer (Realtid).
32 ryska oligarker finns i dag med på Forbes lista över världens rikaste.

//Elfyma+


”Regeringen vill inte erkänna det dolda biståndet”

22 januari, 2011

Pengar som migranter skickar till sina anhöriga, släktingar och vänner i sitt ursprungsland, remitteringar, utgör tre gånger så mycket som det officiella biståndet.

I Sverige förs dock ingen statistik över storleken på detta ”osynliga bistånd”, som bidrar till utveckling och minskar fattigdom.
Nu måste regeringen sluta blunda för detta. Det skriver Jan O Karlsson och Lisa Pelling från tankesmedjan Global Utmaning tillsammans med Hikmet Hussain från Irakiska riksförbundet.

Det handlar om mycket stora belopp.
Enligt Världsbanken uppgick summan av officiellt registrerade remitteringar till utvecklingsländer år 2010 till 325 miljarder dollar.

Det är nästan tre gånger så mycket som biståndet till dessa länder.
Sverige är ett av världens ledande biståndsländer med biståndsinsatser som omfattar mer än 30 miljarder kronor per år.
Men ingen vet hur mycket remitteringar som skickas från Sverige varje år.
Statistiken är inte uppdaterad sedan 2002.
Under denna tid har värdet på remitteringar i världen mer än fördubblats.
Sveriges uppgifter till Världsbanken bygger på rena gissningar. (Läs mer)

Kommentar:
Lösningen på problemet är inte att underlätta exporten av våra skattepengar.
Sänk i stället de uppenbarligen alltför frikostiga bidragen.
Och minska pengarullningen till biståndsindustrin.
Afrikas, Iraks och Afghanistans krig finansieras med biståndet.
120 biståndsmiljarder (30+90) räcker till åtskilliga kalashnikovs.

Kina -Investerar i Afrika i stället för att ge bidrag.

Relaterat:

//Elfyma+


De sjukaste drabbas när sjukhusen skär ner

11 oktober, 2010

I takt med att antalet sängplatser på sjukhusen minskar, och nu är bland det lägsta i Europa, får alltfler patienter vård i det egna hemmet. Men upprepade undersökningar av kvaliteten i hemsjukvården har visat allvarliga brister under flera år.
Bristerna gäller till exempel bemanning, läkarkontakter, medicinering, journaler och helhetsansvar.

En av dem som dagligen märker problemen är Ingegerd Edlund i Stockholm, som får vård hemma för flera åkommor.

”Jag har proteser i höger knä och höger axelled. Sen har jag ögon som är besvärliga”, säger hon.

Ingegerd Edlund har Parkinsons sjukdom och dessutom flera proteser och en hudcancer.

Men hon har svårt att få läkarbesök till hemmet, liksom många av de 250 000 patienter som i dag får sjukvård i hemmet. Ingegerd måste själv åka till sina läkare.

”Jag har aldrig haft så arbetsamt som under min sjukdomstid”.
”Det är så här att man överlåter åt patienten att beställa, ordna och dona med allting. Jag orkar inte längre”, säger Ingegerd Edlund.

För snart tre år sedan inledde Socialstyrelsen en kartläggning av svensk hemsjukvård, och lämnade hösten 2008 en ovanligt kritisk rapport till regeringen. Där konstaterades bland annat att patienterna i hemsjukvården löper stora risker.

Personalen räcker inte och patientsäkerheten kan äventyras, skriver styrelsen. En sjuksköterska kan ha ansvar för 400 patienter, förväxling av mediciner är vanligt och det finns ingen samordning av de olika vårdinsatserna.

Sammantaget skapar det här otrygghet och onödigt lidande för en utsatt patientgrupp som själva sällan varken kan eller orkar ta ansvar för sin egen vård.

Nu två år efter Socialstyrelsens rapport visar Ekots granskning att bristerna för patienterna kvarstår och har i vissa fall förvärrats. Samtidigt fortsätter utvecklingen mot att allt fler gamla, sjuka och sköra människor får vård hemma.

Ann Johansson är distriktssköterska i Stockholm och har 30 års erfarenhet av hemsjukvård, och hon är upprörd över att bristerna inte åtgärdas.

”Ja, jag har varit med tillräckligt länge för att se att ingenting händer. Vi har rapporter på rapporter som visar brister på samordning, att vi borde ha en organisation som klarar av att ge människor trygghet i hemmet. Ingen tar ansvar för att verkligen bygga upp en vård som fungerar”, säger Ann Johansson. (Läs mer)

Anm. Vi betalar världens högsta skatter, men pengarna räcker ändå inte till en anständig vård för våra sjuka och gamla.
Alliansen/Regeringen prioriterar biståndsindustrin och bidragsinvandringen.

I valrörelsen lät det som vanligt annorlunda. Då fick fick vi inte ens veta hur illa ställt det är inom vården. Denna undersökning borde ha redovisats FÖRE VALET då vi fortfarande kunde påverka, inte nu när loppet är kört.

All politik handlar om prioriteringar.  Sverigedemokraterna prioriterar våra gamla och sjuka.
Tidigare inlägg:  Mörkt även för de sjuka i de korrektas Sverige

//Elfyma+


Politikernas prioriteringar återspeglas i motionerna

16 april, 2010

Riksdagens ekonomiska debatt igår var ett riktigt sömnpiller.
Anders Borg:s inlägg hade dock mer skärpa och stringens än de övriga inläggen. Håller inte med honom i allt men är imponerad av hans kunskaper inom det ekonomiska området.
Han överskattar dock det svenska folkets insikter i och intresse för ekonomi. De som fått jobbskatteavdraget har inte ens märkt att de fått en extra månadslön i plånboken, om man får tro uttalanden i media från intervjuade löntagare. Det har inte de fackliga organisationerna heller som kräver större löneökningar än någonsin för att motivera sin existens.

Miljöpartiet var som en kopia av Vänsterpartiet i debatten– endast mantrat ”miljösmart” saknades hos V.
Socialdemokraterna tjatade om arbetslösheten, som om den hade skapats av Regeringen, och att det bara var de rödgröna som kunde rädda jobben.
S  kritiserade Regeringen för att jobbskatteavdraget finansierades med lånade pengar (vilket stämmer), men hade uppenbarligen inget att invända mot att biståndet och bidragsinvandringen finansieras med lånade pengar.
Det råder en bedövande samstämmighet bland riksdagspartierna att kostnaderna för invandring och bistånd inte får ifrågasättas eller ens diskuteras. Det återspeglas också i de motioner som Riksdagens ledamöter skriver.
De flesta handlar om att bjuda över varandra i generositet mot omvärlden och mot sociala turister. Ytterst få motioner handlar om hur vår egen välfärd ska räddas.
Symptomatiskt är att ”nysvenskarna” i Riksdagen bara engagerar sig i den egna etniska gruppens särintressen och att de inte vill bidra till landets utveckling (i positiv riktning).

Läs motionerna från våra folkvalda i DN:s Rikskollen och bedöm själv !

//Elfyma+

Tigare inlägg:

Relaterat:


Svenskt bistånd högst i världen

14 april, 2010

En internationell jämförelse visar att Sverige är det land i världen som relativt sett ger mest bistånd.
Enligt regeringen är det också ett slags världsrekord i bistånd.
-Vi har valt att hålla fast vid volymen trots finanskrisen, säger biståndsminister Gunilla Carlsson (M).

Enligt en jämförelse från OECD uppgick det svenska biståndet i fjol till 1,12 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Enligt regeringen har inget land tidigare visat upp en så hög andel. Jag tror att rekordet kommer att stå sig länge, det är svårslagbart, säger Carlsson.

Tvåa på listan i fjol var Norge (1,06 procent), före Luxemburg (1,01), Danmark (0,88) och Nederländerna (0,82). FN:s mål är att industriländerna ska ge i snitt 0,7 procent till 2015. Men ännu är det långt dit – snittet för samtliga länder i fjol var 0,48 procent.

Sveriges mål har i många år varit en procent. Carlsson påpekar att orsaken till att det nu blev så mycket högre andel är att biståndspengar tecknas långsiktigt och att BNI sjönk skarpt i fjol, samt att andelsmätningen inte säger någonting om innehållet i biståndet.

På listan syns dock att länder som Italien (0,16 procent) skurit i sitt bistånd, medan Japan landar på 0,18 procent.

Carlsson understryker att Sverige valde att inte spara och trixa.
(Källa: Metro/TT)

Kommentar:
Sverige är det enda landet i världen som väljer att skära ner i välfärden och öka statsskulden i stället för att minska det heliga biståndet när BNI minskat och vi själva måste dra år svångremmen. ”Alliansen för Sverige” har blivit en  missvisande beteckning för regeringen.
Sveriges Stadsskuld är idag   1 130 050 936 946 SEK

//Elfyma+

Tidigare inlägg:


Den ”goda” biståndsindustrin får aldrig nog !

3 april, 2010

”Sverige måste återta sin roll som biståndsnation” skriver Carl Tham och Bo Göransson på DN-Debatt.
Dessa fd Sida-chefer kritiserar biståndsminister Gunilla Carlsson för att inte vara tillräckligt generös mot biståndsindustrin.
”Gunilla Carlsson talar sällan om vad biståndet kan uträtta, än mindre om vad det har uträttat
Samtidigt måste hon ha upptäckt att det krävs mer – inte mindre – av internationellt ansvarstagande, samarbete och solidaritet. Sverige måste återta sin ledande plats i den här internationella diskussionen”, skriver Carl Tham och Bo Göransson.

Biståndsindustrin döljer sanningen
”Det svenska biståndsetablissemanget verkar i en egen värld, ofta driven av egenintresse och där man upprätthåller myter, och döljer sanningar  skriver Pär Krause och Fredrik Segerfeldt i Expressen.

”Runt 10 000 personer inom UD och Sida, enskilda organisationer och näringslivet ingår i biståndsindustrin. De har alla personliga, ekonomiska eller ideologiska skäl till att vilja behålla eller öka biståndet. Det är en industri som måste brytas upp.
Den rika världen har lagt 16 biljoner kronor på bistånd sedan 1950, med huvudsakligen bleka resultat. (Anm. Biståndsindustrin har blivit världens 5:e största ekonomi). Bevisbördan måste därför ligga hos dem som vill fortsätta”.
Svenska skattebetalare lägger i år omkring 30 miljarder kronor på bistånd. Målet är att spendera en viss mängd pengar, inte att hjälpa fattiga människor”. Biståndsindustrin spenderar hundratals miljoner kronor årligen på propaganda för att upprätthålla stödet för biståndet, trots bristande uppföljning och effektivitet, skriver Krause/Segerfeldt.

Kommentar:
Sveriges statsskuld är idag 1 110 808 611 003 SEK. Det innebär att vi lånar upp pengar på världsmarknaden för att kunna skänka pengar till biståndsindustrin och till politiska eliter i mottagarländerna. Sverige ger även pengar till den ekonomiska stormakten Kina- pengar som vi kan ha lånat av Kina, eftersom de till skillnad mot Sverige har gigantiska överskott i sin ekonomi.
Alternativet till ökad skuldsättning är att skära ner på välfärden och den offentliga konsumtionen. Invandringen, finkulturen och LSS är lika högt prioriterad som biståndet av det politiska etablissemanget. Återstår nedskärningar i vård, skola och omsorg.
Vi kan låta fler dö i vårdköerna. Det belastar inte sjukvårdens statistik varför det är politiskt ofarligt.
Nerläggning av fler äldreboenden är också ofarligt, eftersom de gamla inte orker bråka.
Avgifterna för vård och hemtjänst kan höjas så att ingen har råd att anlita tjänsterna.
Och man kan slå ihop skolklasser och ta ut avgifter för skolmaten.
Läsarna kanske kan bidra med fler tips på nerdragningar så att vi får råd att försörja den ”livsnödvändiga” biståndsindustrin ?

//Elfyma+

Andra inlägg