Flera menar att det beror på ”agendasättande” journalistik, vänstervridning, lathet och grupptänkande. Varför pk medier tappar…

Senaste tiden har många börjat våga diskutera varför massmedierna är i kris. Flera menar att det beror på ”agendasättande” journalistik, vänstervridning, lathet och grupptänkande.

Ett skäl till att jag startade en blogg på internet 2003, före de flesta i Sverige, var att jag ansåg medierapporteringen var olidligt vänstervriden. Men så fort jag framförde den analysen, tillbakavisades kritiken av alla som hade kopplingar till eller var beroende av mediebranschen. Allt är balanserat och någon ”åsiktskorridor”, som snedvridningen sedan kommit att kallas, finns överhuvudtaget inte.

Nu på bara någon vecka har många tunga namn ”kommit ut” i viktiga medier och erkänner att medierna är förskräckligt partiska.

Vi har journalisten Bari Weiss vars avgångsbrev från New York Times har väckt svallvågor över hela västvärlden. ”Tidningen är mer och mer tillrättalagd för de som bor i en avlägsen galax, vars angelägenheter är främmande för de flesta människor.”

I Sverige följer P3-profilen Anna Björklund hennes exempel och skriver ett öppet brev om åsiktsklimatet på Sveriges Radio: ”Ängslighet styr på Sveriges Radio – inte ideal”. Hon skriver att hon ”blev hotad med sparken i ett sms för att jag ville citera en nyhet om problem med hur utländska bärplockare hanterade eldningsförbudet”. Chefen tyckte innehållet var ”obehagligt” trots att källan var Sveriges Radios egna lokalnyheter.

Detta ger belägg för att medieklimatet i Sverige knappast är bättre än i de länder man anklagar för att hota yttrandefriheten.

De är en väldigt brant backe. För alla oss som vågade kritisera pk media. Vi vet att åsiktsfrihet inte har funnits i Sverige på väldigt länge. Läs hela artikeln här.

Varjager