När halvrören och partisekreteraren frågas ut i TV så svarar de alltid ”både och” och att man inte ska ställa olika grupper mot varandra.
Gissa vilket parti jag tänker på.
De kan inte bestämma sig om de ska vara ett feministiskt eller ett islamistiskt parti. De väljer ”både och”.
De kan inte bestämma sig om de ska vara ett grönt landsbygdsparti eller ett innerstadsparti. De väljer ”både och”.
De kan inte bestämma sig om samhället ska vara långsiktigt hållbart eller om hela världen ska försörjas av oss. De väljer ”både och”.
De kan inte ens bestämma sig om partiet ska ledas av en man eller kvinna. De väljer ”både och”.
De kan inte bestämma sig om de ska vara i opposition eller regera. De väljer ”både och”.
Miljöpartiets språkrör vill inte avgå
– ”men ställer sina platser till förfogande”- eller ??
Och nu kan inte halvrören bestämma sig om de ska lämna sina stolar eller sitta kvar. De väljer ännu en gång ”både och”.
Sensmoral:
Den som gapar över mycket mister ofta hela stycket.
Och man kan inte äta upp kakan och ha den kvar.
Politiker som inte inser att det finns oförenliga målkonflikter i politiken ska inte vara politiker.
Dessa populister passar bättre som präster och hejaklacksledare u p a.
/Elfyma+
Varjager's Weblog 
Det fick jag alltid höra som barn av min ”kära” mor när jag vill ha mera mat, att den som gapar efter mycket…
Sedan mobbade kärringjäveln mig för att jag var så mager, bland annat med orden ”en karl skall vara något att hålla i”.
Om jag hade varit MP:are med tonvikt på djur, natur och bra miljö så hade jag idag skämts för att erkänna det.
De har noll koll på sina huvudämnen.