Filmrecension: En man som heter Ove

Kultur: Visst är det märkligt att en och samma berättelse kan uppfattas på diametralt olika sätt.

Såg den upphaussade kritikerhyllade filmen ”En man som heter Ove”, vars huvudtema -att häckla den medelålders/äldre vite mannen/lantisen- anses vara höjden av humor.

Ove framställs som den mediala nidbilden av en Sverigedemokrat, pursvensk eller en alltför assimilerad arbetskraftsinvandrare.
En arbetslös asocial enstöring, lågutbildad, lantis, grinig och missnöjd med allting. En rättshaverist som kräver lag och ordning, är synnerligen enkelspårig och obenägen att följa med sin tid.

Ove har ärvt sitt jobb och bott hela sitt liv på samma plats.
Han kan inte ens tänka sig att byta bilmärke någon gång i sitt liv.
Och han har utbildat sig till ingenjör på fritiden -helt utan studiebidrag.
Således en mycket rigid och osympatisk person helt utan vyer.

Ove hade ingen mening med sitt liv förrän han fick spännande invandrare
som nya grannar. Budskapet är övertydligt.

De ”goda” i filmen representeras inte oväntat av omhuldade spontana minoriteter som givetvis är mycket trevligare än Ove.

En iransk småbarnsmamma gift med en korkad svensk har en ledande roll, tillsammans med ett par bögar, varav en från mellanöstern. Bara rumänska tiggare saknades i PK-schablonen.

De ”goda” parasiterar på den ”elake” Ove så fort de kommer åt.
Han ska låna ut redskap, övningsköra med iranskan, ställa upp som barnvakt etc.
Och de kör sönder hans brevlåda utan att ens be om ursäkt.

Det enda han får i gengäld, utöver deras ”kärlek”, är en burk överbliven iransk mat. Den spännande maten förlåter allt är det dolda budskapet.

Och den arabiske bögen, som fått kinesa gratis hos Ove efter att ha blivit utsparkad hemifrån, bjuder honom på en exotisk frukost med resterna från hans eget kylskåp. Fantastiskt !

Ingen tog hänsyn till Ove:s invanda rutiner, matvanor och behov.
Han skulle anpassa sig till dem, till deras vanor och smak.

Oves benägenhet att städa upp efter andra, plocka upp andras fimpar och irritera sig på hundars avföring i radhusområdet framställs som en slags ”fascism – något som man bör hånskratta åt.

Teaterversionen går nu för hånfulla hus på Södermalm i Stockholm.
Där får de bekräftelse på att Stockholmare är smartare än lantisar.

Filmtips. Är ingen anhängare av amerikanska ”fuck-filmer”.
Men är du intresserad av ekonomi så ska du se filmen ”The Big Short” som handlar om upprinnelsen till finanskraschen 2007-08.
En riktig rysare. Epilogen fick mig att se över mina finansiella placeringar. För det kan hända igen.

/Elfyma+

Annonser

4 Responses to Filmrecension: En man som heter Ove

  1. Sofia skriver:

    Det ante mig! Tack för infon, den besparade mig bortslösad tid och pengar!

  2. Pica pica skriver:

    Måste nog läsa boken i alla fall. Då kan jag göra tolkningen själv….

    • elfyma+ skriver:

      Hundraåringen är mycket roligare, både som bok och film.
      Orkade inte läsa boken ”En man som heter Ove”, men kunde inte avstå från filmen eftersom biljetten var en present.

  3. xmaverickx skriver:

    Har inte, och kommer inte att se filmen.
    Men vad jag läser om den här, så kommer jag att tänka på Clint Eastwoods ”Grand Torino”, som han både regisserat och spelar huvudrollen i (långt ifrån Dirty Harry-filmerna), mycket lik O ve, och fasa.
    Lite av plagiat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: