Såg igår kväll en BBC-film om migrantströmmarna från Turkiet, via balkan upp till Tyskland.
Det var den vanliga dramaturgin med gråtande barn och kvinnor i förgrunden, trots att de flesta är unga män.
Men till skillnad mot svenska snyftreportage hade BBC inte klippt bort alla besvärande motsägelser och manipulationer av sanningen. För det visade sig att många inte flydde från krig- utan till ett bättre liv i väst.
Många av dem som påstod sig fly från Syrien var inte syrier, eller var syrier som bott utomlands i många år, men som nu passade på att få ett bättre liv i ett land med högre levnadsstandard och generösare förmåner.
En av dem, en syrisk ung man, som bott flera år i länder som Dubai och Emiraten, ville absolut inte åka tillbaka till Syrien som han betraktade som ett förlorat land där alla slogs mot alla. Han ville inte delta i krigandet på någon sida, inte ens mot Islamiska Staten.
Andra unga män var extremt ”streetsmarta” för att tillskansa sig fördelar under ”flykten” från det ena västlandet till det andra.
När det uppstod långa köer vid gränsstationerna, så grabbade de raskt tag i något barn, någon gamling eller någon handikappad person och låtsades vara deras nära anhöriga för att komma före i köerna.
Lögnerna stod som spön i backen. Alla tycktes spela teater.
Det är dessa människor vi får in i vårt land. (Relaterat)
/Elfyma+
Varjager's Weblog 
Det var inte bara Aylan som cyniskt utnyttjades av vuxna. Det har slagit mig många gånger då barn har utnyttjats av vuxna för att få fördelar och företräde. Detta har gjort att många familjer har splittrats när någon ”lånat” ett barn för att få komma på ett tåg t ex.
Tänker också på de ensamkommande barnen. Läste om en 12-åring som av familjen tvingats iväg från Afghanistan som ankare för hela släkten. Han ville alltså inte ge sig iväg från kompisar och vänner men tvingades.
Ett tag var det de ”apatiska flyktingbarnen” som utnyttjades av föräldrarna + en del andra, för att ta in så många utlänningar som möjligt till Sverige.