Grekerna röstade nej till att betala av på sina lån

Den grekiska tragedin fördjupas. Grekerna har nu fått välja (tror de) om de ska betala tillbaka sina lån eller inte.

En stor majoritet valde att strunta i lånen och i stället spotta på sina långivare och välgörare, främst Tyskland.
Beteendet känns igen från nyanlända kravmaskiner som aldrig får nog.

Grekerna jublar efter att ha ”röstat bort sina skulder”

Nu förväntar sig grekerna att långivarna ännu en gång visar ”solidaritet” och pytsar in mera pengar i det stora svarta hålet Grekland. Om grekerna inte själva tror på och ställer upp för sitt land – varför ska andra länders skattebetalare göra det ?

Grunden i en offentlig ekonomi är en fungerande skatteuppbörd- ett fungerande skatteverk- i kombination med hederliga politiker som inte försnillar skattepengarna och gynnar sina egna anhängare och släktingar.

Det svenska Skatteverkets förre chef Mats Sjöstrand varnar för att Grekland inte klarar nya skattekrav.

– Förvaltningen är i mycket sämre skick än vad man tror och landet behöver internationell hjälp för att bygga en ny myndighet, säger han till SvD.

Han följde under ett år den grekiska skatteindrivningen på nära håll och det han såg var en hög grad av inkompetens, korruption och brist på politisk vilja att göra några reella förändringar av verksamheten.

 – Det spelar inte någon roll vad långivarna kräver om skattefrågorna. Myndigheten är i mycket sämre skick än vad världen tror, säger Mats Sjöstrand.

I förhandlingarna om de grekiska skulderna är skattefrågan en central del. Från IMF, EU-kommissionen och den europeiska centralbanken ECB har funnits ett krav på ett antal åtgärder. En enhetlig moms är ett exempel, olika åtgärder för att medborgare inte ska slippa inkomstskatt, och nya skatter som på tv-reklam och lyxbåtar är ytterligare förslag.

Mats Sjöstrand menar dock att långivarna gjort en felbedömning när de kräver snabba förändringar på mycket kort tid.

– I dagsläget man kan nog fatta vilka beslut som helst men myndigheterna klarar inte av att genomföra dem, säger han (läs mer).

Hur drabbas Sverige ?
Sveriges handel med Grekland är liten. De har inte så mycket annat att sälja än vacker natur, solsken och oliver. Vår export dit är också marginell.

Men den grekiska krisen kan ge en viss oro på finansmarknaderna.
Vi har även lånat ut en massa pengar till IMF – pengar som IMF lånat ut till bl.a Grekland och som troligen inte betalas tillbaka. (Läs mer).

Internationellt kapital söker sig i orostider till tryggare valutor som den svenska kronan. Om kronans värde stiger tvingas Riksbanken sänka reporäntan ännu en gång.

Det skulle elda på bostadsbubblan och spararna kläms åt ännu mer.
Det enda som kan dämpa denna utveckling är att sänka ränteavdragen, men det kräver politiskt mod. Något som saknas i det svenska Riksdagiset.

Den grekiska tragedin är till stor del grekerna eget fel. De ljög om sin ekonomi för att kvalificera sig för EURO-samarbetet.
De spekulerade i att de andra EURO-länderna skulle rädda dem ur krisen. Men när allt fler EURO-länder har en knackig ekonomi blir det allt svårare att kräva mer i bidrag (bidrag maskerade till lån).

För om Grekland får skuldavskrivningar så vill även andra skuldsatta EURO-länder få skuldavskrivningar. Då faller EURO-samarbetet som ett korthus. För solidaritet kräver ärlighet och tilltro till varandra (Läs mer).

Relaterat:
Grekland vill låna ännu mer för att kunna betala av på gamla lån

/Elfyma+