Mänskliga rättigheter och människors lika villkor, på vems villkor?

Under programmet Debatt med Janne Josefsson igår kunde man lugnt konstatera att Katri Linna på DO anser att muslimska kvinnor ska få klä sig som de önskar i alla sammanhang, eftersom vi har religionsfrihet i Sverige. Hon menade också att det handlar om mänskliga rättigheter och människors lika villkor.

Den som vet något om den muslimska kvinnans klädsel vet att kravet handlar om att kvinnan ska underkasta sig islam, Allah och mannen, eftersom mannen inte kan styra sin sexualitet. Håret anses speciellt sexuellt attraherande och för många muslimska kvinnor verkar det vara ett slags minimum att bära slöja. Andra bär också burka och nikab.

Slöjorna enbart orsakar hörselnedsättningar då de är täta, de gör att kvinnan förlorar vidvinkelseendet. Att de är täta orsakar bäraren eksem och infektioner om de inte sköts rätt. Dessutom sprider de smitta vidare till andra om de inte tvättas noggrant.

Dessa muslimska kvinnor får ett enormt stöd av DO, som uppmanar dem att stämma kommuner och andra arbetsgivare om de nekar dem att bära sin religiösa klädsel. DO stämmer också om det passar dem, och enligt Katri Linna följer DO bara lagar och politikernas intentioner.

Det har jag svårt att tro, Katri Linna testar hela tiden gränserna och jag anser att hon mycket väl vet vilka instanser som är svagare och som har svårare att hävda sig. Ett exempel är att Socialtjänstlagen inte är lika kraftfull som Hälso-och sjukvårdslagen med Smittskyddslagen, och det passar Katri Linna på att utnyttja och de flesta fall hon uppmanat muslimska och somaliska kvinnor att stämma kommunerna är just vid arbeten i förskolor och inom äldrevården.

Numera arbetar man på att utreda och uppdatera Socialtjänst- förordningen för att öka patientsäkerheten och därmed också förstärka hygienreglerna, men det kommer att ta tid. Under tiden är det tydligen fritt fram för Katri Linna att tjata om och pressa på för de mänskliga rättigheterna att få klä sig muslimskt och därmed ohygieniskt på arbetsplatser där man inte har en starkt reglerad lag.

Då jag idag talade med Smittskyddsenheten på Socialstyrelsen, som är en tillsynsavdelning, så menade man att arbetsgivare inte alltid tar till de flexibla lösningarna som finns, men jag hann inte få veta vilka dessa lösningar är. Tro det eller ej, men telesamtalet avbröts och hade under minuten innan låtit som om vi hade hamnat i en slags radioskugga eller så. Jag ringde igen, men fick inte svar då. Professor Kamali, som också deltog i gårdagens Debatt, menade på att muslimska kvinnor som inte får ha bara underarmar enligt islam, får i Kanada ett särskilt plastöverdrag att använda. Är dessa plastskydd det som ska rädda de muslimska kvinnornas heder, liksom engångshijaben som livsmedelsindustrin i Norge tillhandahåller?

Under Nollrasismveckan i tv4, i slutet av oktober 2007, behandlade man islam och fördomar runt islam och Katri Linna intervjuades också vid ett tillfälle. Jag skrev ett blogginlägg på min UltraV-blogg om saken, men inlägget känns högaktuellt idag också, så jag publicerar det igen.

Om inte ens Katri Linna, trots den dialog som Socialstyrelsen för med henne och DO angående de fall som hon anser att hon har laglig grund att driva, förstår att patienternas rättssäkerhet går före religionen då den äventyrar den mänskliga rättigheten att känna sig trygg och säker i en vårdssituation, då anser jag att Katri Linna är på totalt fel plats och att hon, juristerna på DO och politikerna ska veta hut.

Har vi DO för att testa gränser, eller för att se till att den svenska lagstiftningen följs? Vad händer nu då DO och intresseorganisationer får vittna i domstolar, kommer det att öka rättssäkerheten eller bara bli en ytterligare påfrestning på redan svagt utvecklade lagar?

Varför är religionen viktigare än vetenskapen och rättssäkerheten i Sverige?

Rasistiska Socialstyrelsen med sitt “vetenskap och beprövad erfarenhet”

Numera är också Socialstyrelsen en instans med en påstått oförstående inställning till “de muslimska kvinnornas utsatta ställning på vår svenska arbetsmarknad.” Religionen går uppenbarligen före vårdinstansers patientsäkerhet, iallafall om tv4 får som de vill. Tv-kanalen har som bekant haft en vecka med temat Nollrasism. I år valde man att behandla Islam och fördomar runt islam “som är ett laddat begrepp”, enligt Malou von Sivers i en intervju på tv4:s hemsida. “Jag har förhoppningar om att människors nyfikenhet ska få dem att spegla sig i varann istället för att ställa sig emot varandra.” säger hon vidare.

Bo Holmberg, en gammal journalistveteran, intervjuade i en nyhetsrapport en muslimsk kvinna som hade fått sparken från jobbet som tandsköterska. Eftersom hon enligt egen utsago “inte kavlat upp ärmarna” som hennes chef på tandvårdskliniken hon var anställd vid, hade uppmanat henne att göra. Bo Holmberg stegade därför upp till Katri Linna på DO för en intervju om diskrimineringen i Sverige. Han avslutade nyhetsinslaget med en kommentar i stil med, “att tandvården kanske får ge med sig till slut”. Det tycker han tydligen skulle vara bra eftersom han också på tv4:s hemsida säger, “Jag tycker inte om rasism i något stycke. Man ska inte diskrimineras vare sig man är grönhårig, muslim, plattfotad eller mörkhyad.”

Det är sorgligt att inte tv4 orkar titta på verkligheten bakom att muslimska kvinnor inte kan klä sig som de vill inom sjuk-och tandvård. Det handlar om allas vår säkerhet som patienter då vi besöker vårdinstanser för olika typer av undersökningar och behandlingar. De vårdrelaterade infektionerna ökar, människor blir smittade, vårdtiderna förlängs och innebär också en ökad börda på våra skatter.
Det är sedan länge känt hur man bör arbeta nära en patient för att undvika smitta, trots det ansåg Socialstyrelsen ha fog för återigen ge ut råd som bör följas för att säkra vården. I vilken även tandvården har sina tydliga föreskrifter.

Den 19 maj 2006 publicerade Socialstyrelsen en skrift kallad “Att förebygga vårdrelaterade infektioner” och på sidan 446 står det:
“I rutintandvård bärs kortärmad arbetsdräkt.”
Meningen med de korta ärmarna är att man ska kunna göra en korrekt handdesinfektion. Klockor, ringar och andra smycken är inte tillåtna, inte heller privata kläder.

Socialstyrelsen har också prövat ett fall med en muslimsk kvinna som kräver att få bära huvudduk och långa ärmar på sitt arbete inom vården, och svaret från Socialstyrelsen gillades inte av DO som uppmanade kvinnan att stämma kommunen. “DO anser att det inte är acceptabelt att en arbetsgivare kräver att de anställda måste bära kortärmad klädsel. För många muslimska kvinnor står det i strid mot deras religion. Därmed utstängs dessa kvinnor från sådana arbetsplatser.”
(Utdrag ur dokumentation i ärendet november 2006)

Jag tycker att det är under all kritik att vårdhygienreglerna anses diskriminera muslimska kvinnor och därför bör förändras för att dessa ska kunna arbeta var de vill. Inte ens den gamla klassiska vita långärmade läkarrocken får numera användas nära patienterna.
Enligt en hygiensköterska för tandvården jag talade med förra veckan så gäller det; följ hygienföreskrifterna eller sluta jobbet.
Jag är glad att Socialstyrelsen fortfarande värnar om allas vår säkerhet då vi vistas och behandlas inom vården. Att en religion inte kan tvinga ut den vetenskap och väl beprövade erfarenhet som ligger bakom dessa enkla regler. För all personal att följa.

Hur Bo Holmberg och Malou von Sivers vill att vården ska bedrivas, det fick vi inte veta något om alls, bara att Sverige är rasistiskt!

2 Responses to Mänskliga rättigheter och människors lika villkor, på vems villkor?

  1. […] Mänskliga rättigheter och människors lika villkor, på vems villkor? […]

  2. […] Mänskliga rättigheter och människors lika villkor, på vems villkor? […]

Lämna en kommentar