Hur ett skolsystem är uppbyggt påverkar hur likvärdigt det är. En sammanhållen skola utan sortering och stängda dörrar är grunden för att skapa en jämlik skola där alla elever når målen. Men på punkt efter punkt förändrar regeringen skolsystemet i motsatt riktning. OECD framhåller att skolsystem som inte sorterar elever utifrån prestationer tidigt i livet är mer likvärdiga. OECD visar också att dörrarna till högre studier ska vara öppna efter gymnasieskolan och framhöll Sverige som ett gott exempel. Det vill säga, innan regeringen förändrade gymnasieskolan och gymnasieeleverna började välja bort yrkesprogrammen då de inte längre leder till högskolebehörighet.
Av de 50 mest segregerade kommunerna i Sverige tar en av fyra inte hänsyn till socioekonomiska faktorer när resurser ska fördelas till skolan. Utifrån de stora skillnader som finns i skolors förutsättningar för sin verksamhet bidrar det här till att öka ojämlikheten i skolan. Därför ska skollagen ändras så att kommunerna tvingas fördela resurser till skolan efter elevernas behov
.
3. Blandade elevgrupper.
Om det i klassen saknas elever som motiveras av sin familj att satsa hårt på studierna så kommer det att påverka studieklimatet i klassen till det sämre. Därför behövs insatser för att skapa blandade skolor och elevgrupper.
• Liksom högskolelagen ger högskolor och universitet i uppdrag att främja en breddad rekrytering ska skolans huvudmän i skollagen få i uppdrag att se till att barn- och elevgrupperna i förskolan och skolan är socialt och etniskt heterogena
• Vid ansökan om att etablera en ny skola ska elevgruppens sammansättning vägas in och nyetableringar som leder till ökad segregation ska inte ges tillstånd av Skolinspektionen att starta.
Det finns inget viktigare för en elevs resultat i skolan än att eleven möter en riktigt bra lärare. De skolor som har de tuffaste förutsättningarna för att alla elever ska nå målen kräver störst investeringar. Vi vill därför göra en särskild satsning för att attrahera de bästa lärarna och rektorerna till skolorna med de största utmaningarna.
Barn som gått i en kvalitativ förskola klarar sig bättre i skolan. Om inte barnens kognitiva förmågor stimuleras i tidig ålder är det svårt att någonsin komma i kapp. Vi vill därför stärka förskolans kunskapsuppdrag och investera i kompetensutveckling för förskolans personal. Vårdnadsbidraget bör också avskaffas.
Skolan behöver ha höga positiva förväntningar på alla elever. Skolan behöver också ett mer inkluderande förhållningssätt. Nossebroskolan i Essunga kommun är ett lysande exempel. De mindre grupperna med lågt presterande elever slopades och eleverna inkluderades i klasserna vilket gjorde att det skapades möjlighet för fler lärare i varje klass med stigande kunskapsresultat som följd. Här finns något att lära för andra skolor. Samtidigt bör inspiration hämtas från Finland där elever får tidiga och intensiva insatser om de halkar efter.
Mer av eget arbete i skolan har lett till såväl lägre generella kunskapsresultat som större skillnader. Eleven och dess föräldrar har fått ta ett för stort ansvar då skolan backat undan. Vi är kritiska till hur vi själva har drivit denna utveckling i skolan och ser att den behöver vändas.
Vi har under lång tid haft som mål, och varit stolta över, att ha en skola som inte gör skillnad på eleverna utifrån vilka deras föräldrar är, ett utbildningsväsende som möjliggjort klassresor och ökat den sociala mobiliteten i vårt samhälle. I dag ser vi att den utvecklingen är bruten till förmån för en skola som snarare cementerar än bryter sociala mönster. Det är oacceptabelt. Vi utvecklar därför skolpolitiken för att alla elever ska kunna göra sina egna livsval och nå sin fulla potential.
Publicerat av Varjager 