Biståndet kan inte vara för evigt

1 april, 2013

Biståndet till länder i Latinamerika är på väg att tas bort.
Detta efter förslag från biståndsminister Gunilla Carlsson (M).

Sida har tagit fram ett förslag där biståndet tas från Bolivia, Colombia och Guatemala.

Det protesterar bland andra Folkpartiet emot och kräver nu samtal inom regeringen för att förhindra en nedläggning av biståndet på en hel kontinent. Även Socialdemokraterna protesterar också mot planerna.

”Jag tycker inte uppgiften är slut bara för att ett land har blivit ett medelinkomstland”, säger Kenneth G Forslund, biståndspolitisk talesperson i Socialdemokraterna.

”Det finns väldigt mycket fattigdom och förtryck i världen och Sverige kan inte vara överallt med allting”, säger Gunilla Carlsson.(SR-Nyheter)

Gunilla Carlsson har rätt – även biståndet ska kunna omprövas.

Vi kan inte bibehålla biståndet bara för att hålla igång en parasiterande högröstad biståndsindustri.

Och varför ska vi ge bistånd till länder som är rikare än Sverige ?

På en tomt i inre Mongoliet ligger hundratals svenskdesignade toalettstolar upptravade.

Det är vad som återstår av ett svenskt biståndsprojekt och nästan 30 miljoner kronor av svenska skattepengar som satsades för att utveckla ett ekologiskt hållbart bostadsområde med torrtoaletter i ett av Kinas mest uttorkade områden. (P1-Gomorron Världen).

Det är kinesiska företag som köpt Volvo och Saab.
Det är ett kinesiskt företag som sköter driften av Stockholms tunnelbana och det är kinesiska affärsmän som numera äger Vårbergs centrum i Stockholm.

Samtidigt betraktar den svenska regeringen Kina som ett u-land i behov av bistånd, vilket kostat skattebetalarna över en miljard kronor de senaste 20 åren.

För Kina som, enligt AFP, är beredd att pumpa in 637 miljarder kronor i eurozonens krisfond och har en valutareserv värd över 21 000 miljarder kronor är det inte ens växelpengar.

Ändå ska Sverige fortsätta bidra med omkring 50 miljoner kronor om året fram till 2013, enligt Sida. Det är så långt som regeringens strategi sträcker sig.(Metro).

Mer om den ofantliga biståndsindustrin.

//Elfyma+


Sverige ger extremt mycket bistånd jämfört med andra länder

6 april, 2012

Sverige är ”bäst i världen” på att ge bistånd i förhållande till bruttonationalinkomst (BNI).
När andra länder i krisens spår drog ner på biståndet ökade Sveriges bistånd förra året med 10,5 procent.

- Det här kommer vi att få mycket gratulationer för, säger biståndsminister Gunilla Carlsson till TT.

Men bäst är inte lika med störst. De största volymerna bistånd kommer från stora länder som USA och Tyskland, som dock uppvisar ett klent resultat när biståndet mäts i andel av BNI (0,2 respektive 0,4 procent).

FN:s mål ligger på 0,7 procent, vilket Sverige översteg med råge med förra årets 1,02 procent, motsvarande 36 miljarder kronor. (SvD).

Biståndsministern är lycklig för att hon lyckats kasta bort mer skattepengar än någonsin (36 miljarder kr/år).
Vi som ska betala för kalaset är dock inte lika lyckliga. 

Pengarna skulle göra större nytta i Sverige.
Äldreomsorgen skulle kunna bemannas dygnet runt.
Pensionerna skulle kunna hålla jämna steg med inflationen.
Döden i vårdköerna skulle kunna avskaffas.
Skolorna skulle ha råd att anställa tillräckligt många behöriga lärare.
Järnvägarna skulle kunna rustas upp och fås att fungera.
Listan på behov i Sverige kan göras lång.

//Elfyma+

Tidigare inlägg om Biståndet


Biståndssvindleriet: Pengarullningen viktigare än resultatet

19 februari, 2012

När biståndsminister Gunilla Carlsson frågades ut i Ekots lördagsintervju talade hon om hur mycket av biståndsmedlen som går till genderanalyser, nätverksbyggande, dialoggrupper, seminarier och ”prat, prat, prat”. Och hur lite som går till det hjälpbehov man identifierat från början, skriver Hanne Kjöller på ledarsidan i DN.

Gunilla Carlsson klargjorde hur Sveriges ensidiga fokus har varit vad vi betalar in (läs: enprocentsmålet).
Och hur frågan vad vi får ut av pengarna har lämnats därhän.

Därför har de svenska biståndsaktörerna kunnat fortsätta att bygga nätverk, arrangera ännu ett par seminarier eller prata genus med afrikanska machomilitärer.

Så länge vi inte ens bryr oss om att försöka mäta resultatet är det bara att prata vidare.

Bengt Nilsson har rest med Röda korset och från fältet berättar han om en kultur där man aldrig funderar över kostnadseffektivitet. Och hur man körs runt i Toyota Landcruiser à en halv miljon kronor.


Ståndsmässig bil med chaufför för bistånds”arbetare”

Min erfarenhet är ungefär densamma, skriver Hanne Kjöller.

Monsterbilar med privatchaufförer som skjutsar omkring svenskar som på hemmaplan pratar om klimatmål och utsläppsrätter.

Inhemska läkare som för en tre gånger högre lön visar overheadbilder för utländska biståndsarbetare i stället för att rädda liv på det lokala sjukhuset.

Med avsmak minns jag biståndspartyt i Maputo.
Det var Dallastema och runt den nattupplysta poolen och tennisbanan i Svenska skolans trädgård stod svenska biståndsarbetare utklädda till JR, Lucy eller någon av de andra karaktärerna och pratade om senaste shoppingresan till köpcentret i syd­afrikanska Nelspruit, för i Moçambique gick det ju inte att handla.

Ett annat återkommande ämne var hur svårt det var att få tag på bra ”empregadas”. Empregada betyder hushållerska, men just det svenska ordet hörde jag aldrig. Också när konversationen fördes på svenska användes den portugisiska termen.

Det är inte Johan af Donners bedrägerier som får mig att välja insamlingsbössan från Läkare utan gränser framför den från Röda korset, avslutar Hanne Kjöller (Läs mer i DN).

Kommentar:
Gunilla Karlsson har rätt -det är bara resultatet som räknas.
Men vågar hon, och orkar hon, ta striden mot det biståndsindustriella komplexet och deras högljudda stödtrupper i media ?
Det blev krigsrubriker i media när RK för första gången fick konkurrens och förlorade en upphandling av vård för ”flyktingar”(Expr).
RK överklagade och vann i domstol på oklara skäl (Svd).

Röda Korsets övebetalda överklassdirektörer har blivit ”fartblinda” efter decenniers badande i biståndspengar (det handlar i huvudsak om våra skattepengar, inte om insamlade medel om nu någon tror det).

RK har tappat kontakten både med vår verklighet och med U-ländernas verklighet.
De tror att våra välfärdssystem (i likhet med biståndsindustrin) har obegränsat med pengar.(Läs mer).

Det är därför inte förvånande att även deras ”självuppoffrande godhetsprofitörer” ute på fältet lever furstligt på biståndet.
Varför skulle de vara bättre än RK:s giriga och hycklande ledning ?

Biståndsindustrin har idag förtur/gräddfil till våra skattepengar (Läs mer)
Varje år försvinner mer än 31 600 000 000 kr ur landet i form av ”bistånd”, samtidigt som våra egna välfärdssystem rustas ner pga brist på pengar (Läs mer).

Tidigare inlägg om biståndet.
Och om fifflet på RK. (Bengt Westerbergaffären)

//Elfyma+


En fråga om Etiopien.

28 december, 2011

Nu bryr jag mig inte om de 2 ”journalisterna” som är gripna och dömda i Etiopien. Men hur kommer det sig att vi ger dem bistånd? Enligt kabinettssekreterare Frank Belfrage ger vi dem bistånd för fattigdomsbekämpning och detta är ett humanitärt bistånd. Men Etiopien har en väldigt stor arme som kämpar mot Islamisterna i Somalia. Så varför ger vi dem bistånd överhuvud taget?

”I oktober 2008 presenterade den etiopiska regeringen ett lagförslag som innebär att det bistånd som landet tar emot från andra länder inte får gå till arbete för demokrati och mänskliga rättigheter, utan enbart till ekonomisk utveckling. Detta innebar att bland annat Sverige sänkte biståndet till landet.”

Det måste till en översyn över alla bistånd som Sverige betalar ut, då det mesta verka gå till att föda diktatorer och diverse korrupta politiker.

Varjager


Kinesiska investeringar bättre än kravlöst svenskt bistånd ?

25 mars, 2011

”Ni svenskar verkar ha ett märkligt behov av att bara ge.
Men bryr ni er om vad som händer med biståndspengarna ?”
säger Ali Mufuruki, ordförande i ”CEO Roundtable”, en sammanslutning av ledare för Tanzanias 50 största företag som tillsammans bidrar med 40 procent av Tanzanias skatteintäkter.

Han välkomnar Kinas expansion

Han anser att politikerna skor sig och att mycket av biståndspengarna går till de redan besuttna.
-Titta bara på gatorna här i Dar es Salaam, vad tror ni har finansierat alla lyxiga SUV-bilar ?

Vad har format en person som Ali Mufuruki ?
Han berättar om en avgörande händelse i sin ungdom.
-Jag hade fått stipendium att studera på KTH i Tyskland.
En helg blev jag medbjuden till en god väns föräldragård ute på den tyska landsbygden.

Jag kände mig för fin för att delta i gårdens sysslor. Men när jag vaknade klockan sju på morgonen var alla uppe och mjölkade, även mamman och pappan och min kompis. När jag tog pappan i hand kände jag valkarna i hans näve.
Det var första gången jag känt en vit mans hand som var märkt av arbete.

Då insåg jag att Europas rikedomar, det har ni kämpat hårt för att bygga upp. Jag trodde att det bara var givet sen tidernas begynnelse och att vi Afrika för evigt är dömda att ligga långt efter er.

Då förstod jag också att med hårt arbete kan vi uppnå det ni uppnått, säger Ali Mufuruki.

”Jag är djupt imponerad av kinesers arbetsetik. Jämfört med dem är vi lata”, säger Ali Mufuruki frankt.

Han berättar om det kinesiska bygglaget som sov och arbetade på det våningsplan de för tillfället byggde på. När ett var klart flyttade de upp till nästa.
-Om jag inte hade stoppat dem hade de jobbat 16 timmar om dygnet – men det är emot tanzaniska arbetsmiljöregler, säger han.

Hans företag Infotech började i IT-branchen men sysslar nu också med kontorshus, eftersom det råder brist på affärslokaler i Dar es Salaam.

För några veckor sedan fick kinesiska byggbolag ett lån av Världsbanken för att bygga ett 20-våningshus, ett genombrott för kinesiska affärer i Afrika som brukar anklagas för att vara en form av nykolonialism.

-Kineserna tvingar oss att bli bättre, jobba hårdare och vara mer kreativa, menar Ali Mufuruki.
-Deras skicklighet borde tvinga oss att bli ännu bättre, vi har ju en kunskap om den lokala marknaden som kineserna saknar.

Det här är globaliseringen! Det är dags att vakna upp – om man inte klarar konkurrensen får man flytta på sig, säger han. (SVT-Play)

Relaterat:
Korruption stoppar bistånd till Tanzania
Villkora biståndet till Tanzania
Bistånd (tidigare inlägg)

//Elfyma+


Den svenska godheten har inga gränser

17 mars, 2011

Avloppsreningsverket i den ryska staden Ivanovo, 30 mil öster om Moskva, byggdes för mer än 30 år sedan.
Nu tas krafttag för att rusta anläggningen. Till sin hjälp har stadens vattenbolag anlitat miljökonsulter från Sweco.

Ivanovo är en stad som till storleken påminner om Göteborg. 470 000 av stadens invånare är anslutna till avloppsreningsverket. Orten har ett stort antal textilfabriker.

Swecos uppdrag finansieras av svenska UD och staden Ivanovos
vattenbolag. Uppdraget är värt omkring 8 miljoner kronor för Sweco.(Placera.nu)

Kommentar:
Varför ska svenska skattebetalare bekosta avloppsrening på avlägsna platser i världen när vi inte ens kan rena vårt eget dricksvatten på ett säkert sätt ?

Det handlar inte om katastrofhjälp till ett fattigt land utan egna resurser.
Ryssland har gigantiska inkomster från olja och gas och har slagit rekord i dollarmiljardärer.
I slutet av förra året hade man 114 dollarmiljardärer (Realtid).
32 ryska oligarker finns i dag med på Forbes lista över världens rikaste.

//Elfyma+


Nobelpristagaren Muhammad Yunus stal biståndspengar -Sida mörkar.

23 februari, 2011

Nobelpristagaren Muhammad Yunus förde i hemlighet över 608 miljoner norska kronor från sin egen mikrobank till ett nystartat bolag.
Svenska Sida, som var en av bankens biståndsgivare, ville inte att uppgifterna skulle komma ut. Uppdrag granskning har hittat ett brev som avslöjar hur Sida ville lägga locket på.
2/3-11: Muhammad Yunus har avskedats med omedelbar verkan från Grameen Bank, uppgav bankens ordförande idag.SR-Ekot och SVT.

Till vänster fredspristagaren Muhammad Yunus. Foto: Scanpix/SVT

Uppdrag granskning har tagit del av hemliga dokument hos Norad, Norges motsvarighet till svenska statens biståndsorganisation Sida.
Dokumenten avslöjar en tidigare okänd transaktion som gjordes i december 1996.

Då förde Muhammad Yunus över 608 miljoner norska kronor från sin mikrobank Grameen Bank till ett nystartat bolag kallat Grameen Kalayan. Till största delen handlade det om biståndspengar som Norge, Sverige och andra länder skänkt.

Av en slump upptäckte en handläggare på den norska ambassaden transaktionen mellan banken och det nya bolaget. Handläggaren larmade hem till Norad, som reagerade kraftigt på att pengarna saknades hos Grameen Bank.

Muhammad Yunus hävdade att de förts över för att undvika framtida skatter, men både norrmännen och myndigheterna i Bangladesh krävde att pengarna skulle föras tillbaka till Grameen Bank.

Norska ambassaden kontaktade också Sverige för att få stöd i kravet på återbetalning.
Trots att Sverige, genom biståndsorganet Sida, bidragit med 190 miljoner kronor till Grameen Bank blev svaret – nej.

I Sidas arkiv har Uppdrag granskning hittat ett brev som avslöjar hur Sverige ville lägga locket på. (Läs mer).
Inslaget visas i Uppdrag Granskning  (SVT-Play)

Kommentar:
Ännu ett bevis för att personer med hög moralisk svansföring är de värsta girigbukarna. Bengt Westerberg har tyvärr många gelikar.

//Elfyma+


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 79 andra följare